lu.se

Ekonomihögskolan

Lunds universitet

Åldrande befolkning kräver nya lösningar

Tema: Den demografiska utmaningen

Centrum för ekonomisk demografi är en av Ekonomihögskolans mest framgångsrika tvärvetenskapliga forskningsmiljöer med den ena topprankningen efter den andra. Att det rör sig om angelägen forskning visas inte minst av att man i år fått externa stöd på sammanlagt 16 miljoner kronor. Senast i raden är ett stöd på 3,3 miljoner kronor för en unik befolkningsdatabas i Landskrona.

Vad blir följderna för hälso- och sjukvården, eller för pensionerna, med en åldrande befolkning? Hur påverkas de äldres hälsa av faktorer i barndomen? Vilken betydelse har förhållanden i hemlandet för hur invandrare integreras i Sverige? Det är några av de frågor som studeras vid Centrum för ekonomisk demografi (CED), som idag består av drygt trettio forskare inom ekonomisk historia, nationalekonomi, samhällsmedicin, socialt arbete och statistik.

Ensam i sitt slag

Centrum för ekonomisk demografi var en av de 20 forskningsmiljöer som 2006 beviljades så kallade Linnéstöd med finansiering under en tioårsperiod från Vetenskapsrådet och Forskningsrådet Formas. Syfte med dessa Linnémiljöer är att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att skapa särskilt starka miljöer för forskning.

Ekonomihögskolan i Lund är den enda ekonomihögskola i landet som har en sådan Linnémiljö. Efter halva bidragsperioden har Linnémiljöerna nu utvärderats av en internationell expertkommitté och CED var en av de miljöer som fick mest lovord, både för forskningen och för sin forskarskola. Det resulterade i att CED, som en av fyra miljöer i Sverige, får förstärkt stöd de kommande fem åren.

– Roligt både för oss och för Ekonomihögskolan att det är så många som bedömer att vi har gjort ett bra jobb, säger professor Tommy Bengtsson, grundare och föreståndare för CED.

Den demografiska utmaningen

Det är såväl historiska som dagsaktuella ämnen som studeras inom CED. Befolkningens åldrande är ett exempel på en fråga som kommer att bli mer och mer aktuellt under kommande år. Tommy Bengtson och hans kollegors forskning på detta område röner också stort intresse från beslutsfattare i både Sverige och utlandet, han var till exempel nyligen i Bryssel och talade om åldersproblematiken.

– Det är en av välfärdsstatens stora utmaningar, säger han. Anledningen till att andelen äldre ökade på 1900-talet var att födelsetalen sjönk. De ökande kostnaderna för äldre vägdes upp av att samhällets kostnader för barn minskade. Men nu har Europa gått in i en fas där den ökade andelen äldre beror på att dödligheten bland gamla minskar.

Det innebär att allt fler utanför arbetslivet blir beroende av försörjning av de som är i arbete under kommande år. Kostnaderna kommer dessutom att öka ännu mer eftersom konsumtionen av välfärdstjänster stiger med ökad ålder.

– I Sverige är födelsetalen fortfarande högre än i Sydeuropa vilket gör att befolkningen inte åldras lika snabbt som övriga Europa, men även här är problemet större än vi tidigare trott, säger Tommy Bengtsson. Det visar sig nämligen att SCB har underskattat ökningen av medellivslängden i sina prognoser. Andelen äldre blir således fler än vad vi trott. Finansiering av pensionerna är en stor utmaning, men den största utmaningen är ändå hur vi ska kunna upprätthålla en god sjukvård för alla.

Mot en lösning på problemen

Vad finns det då för lösningar på problemen med en åldrande befolkning?

– Det är inte lätt. När det gäller pensionerna visar beräkningar att de kommer att minska de närmaste åren, något som ger incitament att jobba längre. För att göra detta möjligt måste vi utbilda oss även senare i livet. De studier som gjorts av vuxenutbildning visar också på att såväl individerna själva som samhället tjänar på det.

– Sedan måste vi nog få en samhällsdebatt om målen med sjukvården. Att höja skatten kan låta som en lösning, men det kan också leda till andra problem, som att konkurrenskraften försämras och att tillväxten hämmas.

Det är också viktigt att barnafödandet inte minskar för mycket. Här har de svenska reglerna om barnledighet, utvecklad barnomsorg och rätt till deltid upp till en viss ålder spelat en viktig roll, menar Tommy Bengtsson som påpekar att Tyskland har låtit sig inspireras av dessa regler för att uppmuntra kvinnor att föda fler barn. Men Sverige är inte utan problem. Maria Stanfors, docent i ekonomisk historia, som bland annat forskat om kvinnors ekonomiska historia, har till exempel pekat på att besparingar inom förlossningsvården kan bli ett problem för kvinnors reproduktiva hälsa och därmed riskerar bidra till ett minskat barnafödande.

Centrum för ekonomisk demografi är en av Ekonomihögskolans verkliga framgångssagor. Nu har man just utlyst en ny professur i statistisk demografi för att ytterligare flytta fram positionerna.