Detta gäller inte minst handeln, som i Sverige sysselsätter ungefär en av tio förvävarbetande. Den pågående digitala och strukturella omställningen påverkar arbetsinnehållet för handelsanställda och därmed behovet av ny kompetens. Samtidigt råder det idag en stor brist på arbetskraft. Enligt konjunkturinstitutet uppger hela 26% av företagen inom detaljhandeln uppger att de har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Dessutom lämnar årligen upp till en tredjedel av handelsanställda branschen, och bristen på kompetensutveckling uppges vara en stor bakomliggande faktor.
Där finns flertalet begränsningar i dagens kompetensutveckling. Kompetensutveckling är idag till stor del fokuserad på ”vad” man behöver lära sig och inte ”hur” själva lärandet går till. Den begränsas därför ofta till punktinsatser i form av introduktioner eller någon form av kompetenspåfyllning vid större förändringar i arbetsinnehållet. Sådana insatser är viktiga, men det kan vara svårt att hitta rätt matchning mellan behov och potentiellt utbildningsinnehåll, och det finns även en risk för eftersläpning i tid mellan när behovet uppstod och själva genomförandet av utbildningsinsatsen. Många formella utbildningsinsatser är dessutom resurskrävande och innebär en hel del kostnader. Med hänsyn till de utmaningar som handeln står inför, så inses snabbt att det är brådskande att hitta nya vägar att skyndsamt och på ett strukturerat och effektivt sätt fylla på med kompetens inom handeln. En outforskad väg framåt är informellt lärande som utgör majoriteten av allt lärande på jobbet.
Informellt lärande på arbetsplatsen är en stor outnyttjad källa till kompetensutveckling. Det är dock en utmaning att förstå och fånga dess möjligheter eftersom det ofta är något osynligt och sker omedvetet. Baserat på empiriskt förankrade forskningsstudier har vi emellertid lyckats identifiera olika lärandeaktiviteter och initiativ som hjälper till att trigga i gång de lärandemekanismer som är centrala i den individuella lärandeprocessen. Vidare har vi noggrant lyckats precisera ett antal nyckelmekanismer för butikschefer, inköpare och lagerarbetare, vilket hjälper till att prioritera och rikta möjliga insatser för att bli framgångsrik i dessa professioner. Två viktiga beståndsdelar pekas ut för att främja informellt lärande på arbetsplatsen, nämligen en stödjande lärandemiljö och ett ledarskap som stärker lärande. Baserat på dessa insikter kan både enskilda individer och organisationer som helhet mer systematiskt främja det informella lärandet på arbetsplatsen. Det krävs dock ett nytänk och att våga vidga perspektivet på kompetensutveckling.
Läs gärna vår populärvetenskapliga forskningsrapport som har som avsikt att fungera som inspiration och utgöra underlag för diskussioner kring lärande på arbetsplatser. Ur ett livslångt lärandeperspektiv är det väsentligt att man inte slentrianmässigt bara gör som man alltid har gjort, utan vidgar sina vyer och förstår den fulla potentialen som ligger i det informella lärandet. Framför allt är avsikten att forskningsresultaten ska fungera som en kunskapsinjektion för handelsföretag som vill stärka sin kompetensutveckling och arbeta mer aktivt med att främja det informella lärandet. Förhoppningsvis bidrar forskningen i det långa loppet till en ökad konkurrenskraft för handelsföretag samt fler framgångsrika medarbetare som trivs på sin arbetsplats och därmed en ännu mer attraktiv bransch att jobba i.