– Det är viktigt att vi gör våra städer mer hållbara, inte minst eftersom de står för en stor del av utsläppen. För att lyckas med detta är det förstås centralt att vi vet hur vi kan göra våra hållbarhetsinitiativ så bra som möjligt, säger Gabriella Radencrantz.
Hon bedriver sin forskning inom Sparbanken Skåne Centre for Sustainable Enterprising (SSCEN), som är ett tvärvetenskapligt centrum med forskare från både Ekonomihögskolan och LTH.
– Mitt forskningsområde, urban sustainable mobility, är ganska brett och kan handla om allt från att bygga ut cykelbanor till själkörande bilar. Men i mitt avhandlingsarbete fokuserar jag specifikt på laddningsinfrastrukturen för elbilar i Stockholm.
Efter en kandidatexamen från Handelshögskolan i Stockholm läste Gabriella Radencrantz sin master i Lund.
– Min masteruppsats handlade också om sustainable urban mobility men då inriktade jag mig på cykling i Nederländerna, ett land som har en exceptionell cykelinfrastruktur. Men trots att cykelkulturen och cykelbanorna generellt sett var mycket uppskattade där, så noterade jag och min uppsatspartner att de även kunde leda till vissa dilemman. Exempelvis tog cyklarna i viss mån över gator och torg, vilket kunde medföra negativa konsekvenser för exempelvis fotgängare och äldre. Det var så jag blev intresserad av hur elbilar upplevs av diverse aktörer, och vilka oväntade problem även positiva och hållbara initiativ kan medföra.
Laddstolpar är något som man har satsat mycket på under senare år, men det är också investeringar som i viss mån har ifrågasatts. Bland annat eftersom de som kör elbilarna än så länge oftast är höginkomsttagare och att laddstolparna huvudsakligen förläggs till välbärgade områden.
– Så det är en fråga om hur rättvisa de här investeringarna är och hur de påverkar olika aktörer och områden. Och upplever cyklister och fotgängare att laddstolparna inkräktar för mycket på gatuutrymmet och att man istället borde satsa mer på dem? Eller är de kanske positivt inställda till elbilar eftersom de är miljövänliga? Det finns många aspekter på detta och det jag vill göra är att förbättra, eller i alla fall förtydliga, utvärderingsprocessen för investeringarna.
För att analysera utvärderingsprocessen använder sig Gabriella Radencrantz av Stakeholder Theory (eller intressentmodellen).
– Och så ska jag mer specifikt använda mig av Behaviour Stakeholder Theory, för att också titta på hur olika intressenter upplever projekten. Här kommer jag bland annat att prata med elbilsägare som använder laddinfrastrukturen, andra bilägare, cyklister, de som planerar var laddstolparna placeras och andra som är involverade. Jag ska dessutom använda mig av public value-teori för att titta på sociala och ekonomiska faktorer. Jag vill gärna få till ett holistiskt perspektiv.
Även om det empiriska objektet är laddstolpar i Stockholm hoppas Gabriella Radencrantz att lärdomarna från hennes forskning ska kunna vara till nytta för alla hållbara mobilitetsprojekt i våra städer.