– Sverige kan sägas sticka ut genom att vi har ett decentraliserat system där kommuner och regioner står för en stor andel av välfärdstjänsterna. Och jag menar att välfärdens finansiering, som till stor del bygger på lokal beskattning av arbetsinkomster, kanske kommer att bli svårare i framtiden eftersom arbetskraften blir mer och mer rörlig tack vare den tekniska utvecklingen som innebär att fler och fler kan jobba hemma eller till och med i ett annat land, säger Åsa Hansson
Skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunala skatten i Skåne är fyra procentenheter (i hela Sverige är skillnaden sex procentenheter). Så det kan finnas incitament att tänka skattemässigt strategiskt när man väljer i vilken kommun man bosätter sig.
– Och de som har mest att tjäna på att bosätta sig skattestrategiskt är naturligtvis de med höga inkomster. Dessutom visar studier att högutbildade kan tänka sig att bosätta sig längre från sitt arbete när de i större utsträckning har möjlighet att arbeta hemifrån.
I våras kom Åsa Hansson ut med RATIO-rapporten ”Den svenska välfärden möter den moderna världen”, skriven tillsammans med Lucas Henriksson från Handelshögskolan i Stockholm. Här analyserar de utmaningarna Sverige generellt står inför med dagens finansiering av kommunal och regional välfärd och ger en rad förslag till förändringar av skattesystemet. Bland annat en lokal fastighetsskatt och kanske också lokal skatt på naturresurser, något som finns i flera andra länder.
KEFU-projektet, som drar igång i höst, är empiriskt med fokus på skånska kommuner. Med hjälp av detaljerad mångårig statistik från Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) över inkomster och skatter för alla folkbokförda i Skåne kan Åsa Hansson få svar på en hel rad frågor. Bland annat hur kommunernas skattebaser förändrats över tid, om andelen kapitalinkomster ökat i förhållande till de lokalt beskattade arbetsinkomster, om pendlingsavståndet ökat och om skillnaderna i kommunal skatt faktiskt påverkat val av bosättningsort.
– Det finns rent allmänt många problem med dagens skattesystem, säger Åsa Hansson. Det bygger på urgamla principer om att man jobbar och skattar på samma ställe. Men det gäller ju inte längre. Och kommunerna bär inte alla kostnader själv. Vi har visserligen det kommunala utjämningssystemet med generella och riktade statsbidrag. Men här är det problematiskt att de riktade statsbidragen, som av många bedöms som både orättvisa och ineffektiva, har ökat under senare år.
Ett ytterligare problem är att teknik, som beskattas som kapital, kommer att öka i betydelse.
– De flesta andra länder har inte så stor skillnad mellan skatt på arbetsinkomster och skatt på kapital som vi har i Sverige. Om andelen kapitalinkomster ökar betyder det totalt sett mindre skatteintäkter och då blir det ju svårare att finansiera både välfärden och sådant som ökade försvarsutgifter.
Åsa Hansson skulle också gärna se en mer enhetlig kapitalbeskattning, en enhetlig moms och lägre skatt på inkomster.
– Men jag som forskare gör mitt jobb och politikerna får göra sitt, säger hon.
Nyligen har ett tvärvetenskapligt skattecenter – LUTAX – inrättats vid Lund universitet, där Åsa Hansson varit en drivande kraft. Centret, som är det enda i sitt slag i Sverige, ska bidra till att möta de växande utmaningarna den offentliga finansieringen står inför. Här samlas expertis från juridik, ekonomi, teknik och sociologi för att, i samverkan med myndigheter och näringsliv, kunna bidra till att det kan skapas ett mer hållbart skattesystem
– Egentligen är det lite konstigt att det inte funnits ett sådant skattecenter tidigare med tanke på hur viktig den offentliga sektorn är för vårt samhälle, säger Åsa Hansson. Det betyder mycket att vi kan samarbeta på det här området så att exempelvis l ekonomer kan få bättre koll på EU-lagstiftningen och att jurister får insikter i skatternas beteendeeffekter. Och teknikkunskaperna är också viktiga för att kunna utveckla ett effektivt skattesystem.
Ambitionen är att centret ska vara en hub för forskare på skatteområdet inte bara i Lund men också från andra universitet i landet, och från utlandet, så att Sverige kan få en starkare position i den internationella skattedebatten.