– Vi har det paradoxala förhållandet att samtidigt som det gnälls mycket över byråkratin är det fler och fler som vill jobba inom denna byråkrati, säger Patrik Hall.
Patrik Hall är noga med att påpeka att byråkrati i sig inte är något negativt och att en fungerande byråkrati är nödvändigt för ett fungerande samhälle. Det är begreppet byråkratisering som ges en negativ innebörd och det är när det blir en obalans mellan kärnverksamhet och byråkrati som det uppstår problem.
I boken framhålls tre huvudförklaringar, eller drivkrafter, till ökningen av offentlig byråkrati i Sverige.
Professionalisering av administrativa uppgifter
Den första kan sägas vara på individnivå och den strävan som finns att lämna kärnverksamheten för att söka sig uppåt i organisationen mot mer statusfyllda jobb.
– Här talar vi om de organisationsprofessionella, ett fenomen vi ser i hela västvärlden, som innebär en professionalisering av administrativa uppgifter, samtidigt som de enklare administrativa uppgifterna överlåts åt yrkesprofessionella som till exempel läkare och lärare.
Det inte bara arbetsmarknaden som styr den högre utbildningen. Den högre utbildningen styr också i viss mån arbetsmarknaden, menar Patrik Hall. Många unga ser en attraktiv framtid inom administrationen.
– Vi ser det bland annat här på Malmö universitet, där kursen Ledarskap och organisation för något år sedan var den mest sökta fristående kursen i hela landet.
Idéer från New Public Management
En andra förklaring är att idéerna från New Public Management (NPM) om att offentliga organisationer ska styras ungefär som företag.
– Även till exempel ett universitet blir som ett företag med samma typ av funktioner och ska presentera sig utåt som ett slags organisatorisk aktör, snarare än som en myndighet.
Detaljerad politisk styrning
Den tredje huvudförklaringen Patrik Hall lyfter fram är den politiska styrningen, som blivit alltmer detaljerad på många områden.
– Ett exempel på detta är skolan, som kommunaliserades och decentraliserades på 90-talet. Sedan dess har det byggts upp en jättestor överbyggnad med ett gigantiskt skolverk och mer och mer detaljerade krav på skolan. Och den byråkratiseringen kan kommunerna inte själva bestämma över utan de måste svara mot den statliga styrningen, som inneburit att de har tvingats bygga ut sina skolförvaltningar väldigt mycket.
Tre fallstudier
Boken innehåller också tre fallstudier – av Polisen, Trafikverket och högskolor.
– Polisen har fått en oerhörd tillförsel av resurser under senare år eftersom man har velat ha många fler poliser. Men de som får minst personaltillskott är lokalpoliserna. Förklaringen är att det inom organisationen finns en drivkraft att söka sig uppåt i organisationen till tjänster med högre status och högre lön stället för att jobba som vanlig polis.
Inom Trafikverket är dynamiken en annan. Här är det marknadiseringen som driver på byråkratiseringen, menar Patrik Hall.
– Från början var det tänkt att Trafikverket skulle vara ganska en ganska liten myndighet och mest handla upp verksamheter. Men man upptäckte ganska snart att detta inte fungerade eftersom man tvingas ha samma kunskap som marknaden har för att kunna göra upphandlingar. Så resultatet har blivit att Trafikverket idag är jättestort.
När det gäller högskolorna är en viktig förklaring till den ökade byråkratiseringen att dessa, liksom andra myndigheter, i ökad grad har tagit till sig idéer och arbetssätt från NPM.
– Här är kärnverksamheten med forskningen fortfarande ganska statusfylld. Men med våra moderna konkurrensinriktade universitet byggs det också upp en stor överbyggnad med personer som arbetar med till exempel internationalisering kommunikation och kvalitetssamordning. Och när organisationen växer med fler och fler utbildade grupper som vill utföra sina uppgifter på bästa sätt innebär det också att forskare och lärare tvingas lägga mer tid på att samla in uppgifter till administrationen och annat som ligger utanför kärnverksamheten.
Ett särskilt problem med byråkratisering är hur man ska kunna mäta värdet av den ”produktion” som byråkratin genererar.
– Inom till exempel universiteten är det tydligt att ekonomistyrningen enbart riktar sig mot den produktion som är output i form av antalet utexaminerade studenter. Det finns däremot ingen egentlig ekonomistyrning av administrationen eftersom det är väldigt svår att mäta värdet av vad den gör. Det innebär att det inte heller finns något verkligt tryck på besparingar på samma sätt som det gör om outputen av studenter skulle minska.
Ögonen på sig
Patrik Hall är inte helt optimistisk när det gäller att vända utvecklingen så att byråkratiseringen minskar.
– Men byråkratin har ju ögonen på sig mer än tidigare. Och vi märker att vår forskning verkligen har nått ut. Faktum är att jag aldrig har blivit uppmärksammad som jag blivit med den här boken och jag har fått mängder av förfrågningar om föreläsningar för praktiker runt om i landet. Så intresset är jättestort, men om det får några effekter vet jag ju inte.
Tillsammans med regissör Anna Arwidson har Patrik Hall också skapat pjäsen ”Kvalitetsplanen” som utspelar sig i en skolförvaltning i sökandet efter just denna plan.
– Jätteroligt, men också lite nervöst, säger han.
Pjäsen ingår i serien Mau Performance Lectures och ges på Bastionen i Malmö tre kvällar i slutet av april.