Rapporten är skriven av Mattias Haraldsson och Roland Svensson i samarbete mellan KEFU och Kommunalekonomiernas förening (KEF).
Den bygger till stor del på en enkät där ekonomer har fått svara på hur digitala lösningar påverkar både kommunens service och deras eget arbete.
Det är den femte rapporten om ekonomrollens utveckling i KEFUs skriftserie. Den första kom för 25 år sedan, så rapporterna ger sammantaget en god bild av hur ekonomrollen har utvecklats sedan dess.
– Även den förra rapporten, som kom 2019, tog upp digitaliseringen, men då såg man en något avvaktande hållning till digitaliseringens effekter, säger Mattias Haraldsson. Nu kan man nog säga att inställningen är att digitaliseringen verkligen är på gång och av enkätsvaren framgår det att de flesta är överens om att en stor del av ekonomernas uppgifter kommer att automatiseras med hjälp av olika AI-verktyg.
Samtidigt framgår det att ekonomerna ser olika risker med digitaliseringen, inte minst risken att det kommer att behövas färre ekonomer i framtiden.
– Det är naturligtvis intressant att fundera på över var potentialen och farororna finns med digitalisering och AI. Jag kan nog tycka att automatisering av bokförin, så att man till exempel slipper sitta och knappa in siffror, är positivt för mänskligheten. Faran som man kan lyfta, inte minst som lärare, är ju svarta boxen-problematiken, att det som kommer ut från AI-systemen är svårbegripligt. Jag tror att det är svårt att förstå bokföring om man aldrig har gjort det själv. Och om man som ekonom inte kan förklara varför det ser ut som det gör i balans- och resultaträkningen riskerar man nog att förlora sin legitimitet.
Här uppstår frågan är om ekonomen kommer verkligen att behövas i framtiden.
– Hittills ser vi inte färre ekonomer i alla fall, så man har tydligen lyckats hitta nya uppgifter även om AI letar sig in överallt, säger Mattias Haraldsson. Men en intressant fråga är om ekonomer ska komma närmare verksamheten, eller om de som jobbar i verksamheten ska bli mera ekonomer i framtiden. Här tycker jag också det är spännande att fundera på i vilken utsträckning det är fackkunskap som definierar en yrkesroll, eller om fackkunskapen behövs i andra yrkesroller. En framtidsspaning skulle kunna vara att det kommer att bli vanligare att jobba med ekonomi fast man inte är ekonom per definition.
En anan diskussion som tas upp i rapporten handlar om AI och styrningen i kommunerna.
– Med hjälp av AI finns ju också en möjlighet den kortsiktiga styrningen kan utvecklas till en styrning i realtid så att man till exempel direkt kan fördela resurser från en del av kommunen till en annan. Sedan är man nog ännu inte riktigt mentalt förberedd på at styra långsiktigt med hjälp av AI, även om tekniken finns.
”Ekonomens renässans – är det nu ekonomen möter framtiden”, KEFUs skriftserie 2026:2