Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Inbjuden till riksdagen för att tala om EU:s minimilönedirektiv

Swedish parliament

På torsdag deltar Ann-Christine Hartzén, docent i handelsrätt på Ekonomihögskolan, i Arbetsmarknadsutskottets årliga forskningsseminarium i riksdagen.

Ann-Christine ska presentera och diskutera EU-domstolens dom om minimilönedirektivet – och vad den betyder för Sverige och EU-samarbetet. Vi ställde några frågor om sammanhanget, domen och hur den relaterar till hennes forskning.

Du är inbjuden till riksdagen – kan du berätta mer om sammanhanget och vad det gäller?
– Jag är inbjuden att hålla en presentation och svara på frågor från utskottsledamöterna vid Arbetsmarknadsutskottets årliga forskningsseminarium. Presentationen kommer att handla om EU-domstolens dom i målet om minimilönedirektivet, dess innebörd och konsekvenser för Sverige och EU-samarbetet.

Vad hoppas du kunna bidra med utifrån din forskning inom handelsrätt?
– Jag tänker att jag kan bidra med kunskap och kompetens för att ge en nyanserad och balanserad bild av rättsläget rörande minimilönedirektivet och EU-domstolens avgörande. Direktivet var föremål för en mycket polariserad debatt med högt tonläge, men EU-domstolens avgörande har neutraliserat mycket av kontroverserna. Jag tror det finns lärdomar att dra inför framtida policyutveckling.

Hur relaterar detta uppdrag till din pågående forskning och dina expertområden?
– Jag har skrivit en del om minimilönedirektivet redan och det berör kärnan i mitt forskningsintresse som relaterar till arbetsrättsliga regleringssystem. Jag fokuserar i min forskning på hur arbetsrättsliga regleringssystem kan bidra till förbättringar för arbetstagare i utsatta positioner och har i det ett särskilt intresse för hur olika regleringssystem (t.ex. EU-rätten och den svenska modellen) interagerar och fungerar ihop.

Vilken betydelse har den här typen av expertuppdrag för policyutveckling och lagstiftning?
– Det varierar säkert från fall till fall, men förhoppningen är att dialogen mellan forskare och politiker ska leda till att politiska beslut fattas med grund i befintlig kunskap. En av anledningarna att engagera sig i forskning är just att kunna bidra med kunskap för att ge möjlighet till förbättringar och mer rättssäker lagstiftning.


Arbetsmarknadsutskottets interna forskningsseminarium ges på torsdag den 5 mars kl 9.30 och vi ser fram emot att ta del av Ann-Christines erfarenheter senare. Att forskare vid Ekonomihögskolan anlitas som experter i aktuella policyfrågor visar på den kompetens och relevans som finns i vår forskning.


Se och hör Ann-Christine berätta om målet om minimilönedirektivet i EU-domstolen (nov 2025), nedan.