Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lyckat långsiktigt arbete med en gemensam koncerntanke i Höganäs

man med kort skägg
Mattias Haraldsson. Foto:Mats Brangstrup

I en KEFU-studie har de tre företagsekonomerna Mattias Haraldsson, Ola Matisson och Niklas Sandell undersökt hur det ser ut med kommunal koncernstyrning i Skåne. Speciellt studerades fallet Höganäs kommun, som under två decennier byggt upp en kultur som stöder koncerntanken

De tre forskarnas KEFU-rapport Kommunal koncernstyrning på frammarsch - en studie av kommunala ledningsfunktioner i Skåne med fördjupning i Höganäs har tidigare  vid ett KEFU-seminarium där representanter för Höganäs kommun medverkade. Seminariet filmades och kan ses på KEFUs YouTube-kanal.

– Såvitt vi har kunnat se är vår studie den första som tittar på ledningsfrågor utifrån ett kommunalt koncernstyrningsperspektiv, säger Mattas Haraldsson. Och Höganäs kommun är också ganska unik genom att de har lyckats hålla fast i samma styrfilosofi under så lång tid. Kommunen har också varit mycket behjälpliga i projektet och vi har kunnat göra över 15 intervjuer med politiker och tjänstemän i kommunen.

Ledorden koncerntanke och kommunikation

Höganäs har en ledningsgrupp där centralt placerade tjänstemän, förvaltningschefer och VD:ar regelbundet där de diskuterar och beslutar om processer i kommunen. Här har man under en lång rad år utarbetat en egen styrmodell där ledorden är koncerntanke och kommunikation. Från början var ledningsgruppen relativt informell och upplevdes som hemlig.

– Sedan har modellen successivt utvecklats avseende struktur, form och framförallt kommunikation, säger Mattias Haraldsson. Det finns egentligen två knäckfrågor kopplad till information i en kommun. Dels att alla i den kommunala koncernen, inklusive bolagen, delar samma information. Dels informationsutbytet mellan tjänstemän och politiker. I Höganäs försöker man med sin ledningsgrupp knäcka dessa samtidigt genom att ledningsgruppen också regelbundet träffar en politisk ledningsgrupp. Något de är ganska ensamma om, åtminstone i Skåne.

Berättelse

Koncerntanken i Höganäs bygger mycket på  en berättelse om att man gått från att på 90-talet gått från att vara en kommun med svag ekonomi, vikande befolkning med en ”stuprörsaktig”  styrning till en kommun som vågar och där samverkan, att hjälpa varandra, som präglar kommunen.

Och eftersom Höganäs blivit utsedda till årets kvalitetskommun 2023, och dessutom fått högsta betyg av SKR i deras utvärdering av styrningen i alla svenska kommuner, har de uppenbarligen gjort något bra.

– Vi ser ett värde i att sprida detta som ett exempel, men inget ideal, på hur koncernproblematiken kan hanteras i kommunerna. Särskilt med tanke på att det inte finns någon vägledning i kommunallagen och inga praxisföreskrifter från SKR på detta område. 

Bygga kultur

– Det är inte säkert att det kan överföras till andra kommuner. Alla måste givetvis hitta sin egen väg. Men vi tror ändå att det kan vara värdefullt att få ta del av idéer om hur man kan formera sina ledningsgrupper, hur man arbetar med information och värdet av långsiktighet. Och att man måste bygga någon form av kultur för att lyckas få en sammanhållen kommun, säger Mattias Haraldsson.

Länk till rapporten, KEFUs skriftserie 2025:3

Kommunal koncernstyrning på frammarsch - en studie av kommunala ledningsfunktioner i Skåne med fördjupning i Höganäs – portal.research.lu.se

Seminariet Kommunal koncernstyrning på frammarsch – fallet Höganäs kommun