Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

När akademin säger nej till politiken

Universitetshuset

Regeringen har gett i uppdrag till Stockholms och Göterborgs universitet att ta fram ett medborgarskapstest, vilket har mött motstånd från båda lärosätena. De menar att ett sådant test inte tas fram på vetenskaplig grund, utan är en politisk produkt.

Regeringens uppdrag gör frågan om akademisk frihet aktuell i en tid där rapportering från USA visar hur Trumpadministrationen utövar större och större makt över lärosätena, men också inom EU finns exempel där den akademiska friheten inskränks.

– På något sätt tror jag uppdraget kommer ta sig genom akademin, säger Mats Benner, professor i forskningspolitik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Han menar att den akademiska friheten för svenska lärosäten är ett ”rörligt mål”. Det handlar dels om att forskarna inte ska styras eller hindras av staten rörande vilken forskning de bedriver, samtidigt som staten genom anslag och satsningar bestämt prioriteringar av särskilda vetenskapliga discipliner. 

– I kritiska lägen har staten vid flera tillfällen gått in och tryckt på olika myndigheter sin vilja och även om universiteten har styrts ”glesare” än andra myndigheter så är de trots allt en myndighet och på så sätt hela samhällets instans. Situationen där flera lärosäten motsätter sig att utföra medborgarskapstesterna kan också försvåras av att det finns en historik där universitet tidigare sagt ”Ja” till andra uppdrag från regeringen, förklarar Mats.

Han beskriver relationen mellan stat och universitet som en lång, dyr och komplicerad kedja av val där pengapåsar och politisk vilja även historiskt påverkat den akademiska friheten.

Som kontrast lyfter han fram USA där den akademiska friheten möjligen varit större än i Sverige. Dels finns där inget utbildningsdepartement och de amerikanska universiteten har i större grad än svenska lärosäten litat till privata medel än offentliga. 

– Det är inte lika för alla, vissa har universitet som Harvard har en förmögenhet på motsvarande tiotals miljarder kronor och det ger möjlighet till ett visst oberoende och en viss svansföring som inte alla universitet i USA kan kosta på sig, säger Mats Benner.

Mats Benner tror avslutningsvis att frågan om medborgarskapstestet i slutändan kommer accepteras av den svenska akademin, men om det sker så blir den större frågan vilken roll universiteten kommer kunna ta gentemot staten i framtiden.