Lund University Case Academy (LUCA) grundades 2012 av lärare vid Lunds universitet som ett fakultetsövergripande nätverk för att främja casebaserat och studentaktivt lärande. I april hölls årets upplaga på Ekonomihögskolan, med fokus på ett centralt tema: hur man konstruerar välfungerande case. Dagen tog avstamp i hur genomtänkta case kan fungera som kraftfulla verktyg för lärande, reflektion och fördjupad förståelse. Genom att kombinera teori med verklighetsnära situationer skapas förutsättningar för aktivt deltagande i klassrummet.
Berättarkonst väcker case till liv
En av höjdpunkterna var en workshop ledd av Jörgen Dahlqvist och Martin Bengtsson från Teaterhögskolan i Malmö. De visade hur principer från dramaturgi och berättarkonst kan användas för att bygga upp engagerande casestudier. Genom att arbeta med berättarstruktur och dramaturgiska grepp kan case få liv och väcka studenternas nyfikenhet och engagemang.
När studenterna själva skapar case
William Bengtsson, student på kursen Corporate Brand Management and Reputation, presenterade tillsammans med kursansvarig Mats Urde kursens upplägg, där studenterna själva utvecklar och skriver case. Att konstruera egna fallstudier lyftes fram som ett kraftfullt pedagogiskt verktyg. Genom att formulera problemställningar, kontext och perspektiv fördjupar studenterna inte bara sin ämnesförståelse, utan utvecklar även sin kreativitet och analytiska förmåga.
Börja i liten skala och testa dig fram. Prata med studenterna, be om feedback och utveckla efterhand.
Komma igång med case
En av arrangörerna bakom LU Case Day är Nadja Sörgärde, universitetslektor vid Ekonomihögskolan och en engagerad förespråkare för casebaserat lärande. På frågan om hur lärare kan komma igång med case är hennes råd tydligt:
– Börja i liten skala och testa dig fram. Prata med studenterna, be om feedback och utveckla efterhand.
Nadja betonar också vikten av att skilja mellan olika typer av case, beroende på syfte och undervisningssituation.
Olika typer av case
Vilken typ av case som passar bäst beror på vad man vill att studenterna ska få med sig. Vissa case är framför allt till för att hjälpa studenter att förstå och minnas. Dessa så kallade illustrativa case är ofta relaterbara, avskalade och byggda kring en tydlig berättelse som gör dem lätta att komma ihåg.
Andra case fokuserar på att träna förmågan att tillämpa teori i praktiken, så kallade konceptapplicerande case. Dessa case är vanligtvis mer strukturerade, men innehåller samtidigt tillräckligt med nyanser för att utmana studenterna att använda sina kunskaper.
När målet i stället är att utveckla studenternas analytiska förmåga används problemformulerande case. Här ligger fokus på att identifiera och förstå komplexa problem, ofta utan att det finns ett självklart rätt svar.
I den mest aktiva formen, beslutsdrivande case, får studenterna själva kliva in i rollen som beslutsfattare. De måste väga samman olika perspektiv och fatta beslut trots att informationen är begränsad – precis som i verkligheten.
Vad kännetecknar ett bra case?
Oavsett typ finns det några gemensamma nämnare för välfungerande case:
- De innehåller en lagom mängd ofullständig information.
- De kretsar kring ett tydligt problem eller beslut.
- De kan tolkas och lösas på flera sätt.
- De är realistiska och relaterbara.
- De kopplar till kursens lärandemål.
- De är skrivna som engagerande berättelser.
Enligt Nadja Sörgärde är de mest effektiva casen ofta baserade på verkliga händelser. Samtidigt är det också den största utmaningen, att fånga komplexiteten utan att göra materialet för omfattande eller splittrat. Det som gör casebaserat lärande så kraftfullt är, enligt Nadja, dess förmåga att engagera:
– När studenterna vill förstå och lösa ett problem börjar de också diskutera på riktigt. Jag vill ha ett starkt studentengagemang när vi ses i klassrummet – och då är case a och o.
