Tommy Andersson, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet hade inte en tanke på att hans forskning en dag skulle leda hit, men det går inte att ta miste på hans glädje, stolthet och engagemang.
– För tretton år sedan startade vi i planeringen i Sverige och 2019 expanderade vi till Danmark och senare till Finland, Island och Norge. Programmet heter STEP (Scandiatransplant Exchange Program). Nu 2026 finns enighet om hur njurbyten ska göras över hela EU och nästan alla pusselbitar är på plats för att vi ska kunna starta pilotprojektet under 2026, säger Tommy Andersson.
SE FILM: "Nationalekonom som räddar liv – handelsbankenfoundations.org
Tommy Andersson var med från början och utvecklade algoritmerna som möjliggör njurbytesprogrammet i Sverige. I de fall en familjemedlem kan donera en njure, kan transplantationen ske direkt, men om donatorns njure inte matchar patienten blir njurbytesprogrammet viktigt. Programmet möjliggör matchning över hela Skandinavien och snart inom hela EU.
– Det är tidskänsligt och komplext där kirurgernas snitt i princip läggs samtidigt och därefter transporteras exempelvis en njure från Malmö till Göteborg, en från Göteborg till Helsingfors och en från Helsingfors till Malmö och så sker transplantationerna, förklarar Tommy Andersson.
Njurtransplantation till annan blodgrupp
Han beskriver vidare att en viktig anledning till att det sker simultant är att om man väntat, så riskerar man att donatorer drar sig ur. Transplantation över blodgruppsbarriär och i fall där donator och mottagare haft olika vävnadstyp var tidigare omöjligt. I nuläget försöker man undvika det, men det är genomförbart och det svenska njurbytesprogrammet var faktiskt först när det kom till njurtransplantation till annan blodgrupp.
Njurbytesprogrammet sparar liv, lidande, tid men också skattepengar.
– Varje transplantation sparar åtta till femton miljoner kronor i skattemedel över en persons livscykel. Det som annars hade kostat är bland annat dialys och att de personerna som varit drabbade ofta inte kunnat arbeta. På pluskontot kan man därtill lägga den enorma vinsten i livskvalitet för den enskilde.
Tillgång till många fler donatorer
Tommy Andersson är fortsatt involverad i arbetet inom EU, men framhåller att det är flera olika grupper och kompetenser som utvecklar det Europeiska programmet och nämner särskilt Péter Biró, en forskare i Budapest, som huvudperson för de nya algoritmerna.
Han förklarar att förhoppningen är att genomföra något internationellt byte nu under 2026. I Skandinavien genomförs ett trettiotal operationer av denna typ per år, samtidigt som det sker hundratals om man räknar med hela Europa. Styrkan i ett internationellt njurbytesprogram är att man då också får tillgång till många fler donatorer, vilket drar ner väntetiderna för patienterna. Att man kan transplantera över blodgruppsbarriären har inneburit en ökning i operationer med 20% och programmet i Sverige har redan inneburit att väntetiderna som tidigare kunde vara uppåt två år, kortats ner till ett halvår.
– Njurbytesprogrammet STEP är ett utmärkt exempel på vad man kan åstadkomma genom tvärvetenskaplig forskning. STEP och liknande program hade inte varit möjliga utan forskning och kompetens inom medicin, datavetenskap och nationalekonomi, avslutar Tommy Andersson.