KEFU -projektet som leddes av Therese Nilsson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet innebar bland annat att man med hjälp av forskningsassistenter kunnat samla in data från landets kommuner för att se om de har en policy för behovsbaserad skolfinansiering, när denna infördes och för vilka skolformer. Men projektet gav också möjlighet att söka medel för ett större forskningsprojekt.
Förutom Therese Nilsson består forskargruppen av nationalekonomen Petra Thiemann och sociologen Annika Elwert.
– Det är ingen tvekan om att KEFU-projektet varit avgörande för att vi har kunnat få vidare finansiering. Inte minst eftersom vi redan var gång och kunde visa på några preliminära resultat utifrån de data vi samlat in, säger Therese Nilsson.
Två ansökningar som skickades in resulterade i att forskarna fick stora anslag från Forte och Vetenskapsrådet. Det betyder medel för fyra års forskning. Dels om hur den behovsbaserade skolfinansieringen påverkar lärarnas arbetsvillkor och mobilitet på olika sätt, dels om effekterna på elevprestationer och sociala klyftor.
Det finns flera undersökningar som visar att lärare inte trivs på sina jobb och att många lärare helt har hoppat av yrket och söker sig till andra jobb.
– Från politiskt håll finns en stark tro på att en omfördelning av medel, där man ger mer pengar till skolor med elever med stora behov, vilket ofta är skolor i socioekonomiskt utsatta områden, ska ha positiva effekter. Dels tänker man att man med mer resurser till exempel kan ha fler lärare per elev, bättre arbetsförhållanden och att lärarna därför blir mer benägna att stanna kvar på sina skolor. Och om det är så kan man ju tänka sig att det också spiller över på elevernas resultat. Så därför valde vi att söka medel för att studera effekter för både lärare och elever, säger Therese Nilsson..
De närmaste åren kommer forskarna att på djupet undersöka vilka effekter denna typ av omfördelning verkligen har. Hittills finns det relativt lite forskning på området, åtminstone med fokus på en europeisk kontext.
– Nu har vi i princip samlat in all data vi behöver. Såväl från grundskolor som från förskolor. Det som återstår är det hårda arbetet med att koppla denna data med olika registerdata om sådant som vilken skola elever gått på, föräldrarnas bakgrund och så vidare.
Dessutom kan forskarna koppla till registret över pedagogisk personal, där vi till exempel kan se hur länge lärare stannar på en skola, sjukskrivningar, olika typer av anställningar och hur könsfördelningen ser ut.
– Det är väldig mycket att studera och det blir som ett före- och efter experiment. Sedan måste vi också ta hänsyn till tidstrender andra faktorer som eventuellt påverkar utfall för såväl lärare som elever.
Inte alla kommuner har valt att införa behovsbaserad skolfinansiering och det finns variation över tid bland de som har infört modellen.
– Det vi har kunnat se redan nu är att kommuner med låg lärartäthet varit ganska tidiga med att införa modellen. Dessutom verkar kommuner med lägre genomsnittsinkomst ha varit tidigare med att införa den än rikare kommuner. Mindre kommuner har också varit tidigare med att införa modellen.
– Rent allmänt är vi väldigt nöjda med de svar vi fått från kommunerna och svarsfrekvensen har varit mycket hög.
Den 15 maj håller Therese Nilsson, Petra Thiemann och Annika Elwert ett KEFU-seminarium där de presenterar resultaten från KEFU-projektet och var de befinner sig i forskningsarbetet.
– Det är också min förhoppning att vi kan hålla ett summerande seminarium om tre eller fyra år, säger Therese Nilsson. Sedan vore det roligt om andra forskare på Ekonomihögskolan skulle kunna tänka sig att genomföra kvalitativa studier för att se hur man gjort och tänkt i olika kommuner som ett komplement till vår typ av kvantitativa analys.