Verktyget har utvecklats av Jonas Wallin, statistikforskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, tillsammans med Måns Magnusson, statistikforskare på Uppsala universitet och Jens Finnäs, datajournalist och det används bland annat av Svenska Dagbladets ”Vem vinner valet?”.
Vad gör er mer träffsäkra än andra?
År 2022 var botten Ada bäst på att förutspå valresultatet, men Jonas Wallin menar att det fanns en del tur inblandat, samtidigt som turen delvis var välförtjänt.
– Vi tittar på opinionsundersökningar även långt bakåt i tiden och från alla olika mätinstitut, men sedan viktas de utifrån hur rätt de har haft i tidigare val. Viktningar sker också utifrån hur de enskilda partiernas valresultat skilt sig från opinionsmätningar historiskt,
Jonas Wallin fortsätter:
– Vi använder materialet i en statistisk modell som simulerar verkligheten och vi kör detta flera, flera gånger för att få en genomsnittlig prediktion på vad som kommer hända.
Modellen kan på så sätt presentera sannolikheter att ena sidan vinner, eller att ett visst parti hamnar under riksdagsspärren.
I maj gavs Liberalerna 40% sannollikhet att klara riksdagsspärren, men nu är den siffran nere på 29%, kan sådana siffror röra sig snabbt både uppåt och nedåt?
– Ju närmare valet vi kommer desto säkrare blir siffrorna. I maj var det fortfarande så långt till valet att de osäkra variablerna var fler. Låga siffror såhär sent kan ha en dämpande effekt på väljares benägenhet att stödrösta. Samtidigt har det hänt förr att plötsliga enskilda händelser även sent i en valrörelse haft stor påverkan, säger Jonas Wallin.
Han nämner som ett exempel valstugeskandalen från valet 2002, där en moderat lokalpolitiker i Kristianstad uttryckte sig främlingsfientligt inför dold kamera, vilket ledde till en väsentlig nedgång i partisympatier på mycket kort tid.
Finns det andra viktiga skäl till att opinionsundersökningar skiljer sig från de valresultatet?
Jonas Wallin nämner att enskilda utspel kan spela roll, liksom att väljare tenderar att bestämma sig allt senare under valrörelsen.
– Ett mönster vi funnit som skiljer opinionsmätningar från valresultatet är att de som svarar på opinionsundersökningar skiljer sig något från populationen i dess helhet. Dels är det väldigt få som svarar på dem och vi tror att de är mer politiskt intresserade än allmänheten i stort.
Modellen sa den 8 september att Magdalena Anderssons regeringsunderlag med ca 85% sannolikhet vinner valet, betyder det att hon blir statsminister?
Här blir Jonas Wallin mer försiktig, för även om de partier som förts fram som den rödgröna sidans regeringsunderlag får majoritet i riksdagen, så innebär det inte automatiskt att regeringsfrågan lösts.
