– Vi är mycket nöjda med kvaliteten på vinnarnas examensarbeten och hur de bidrar med kritisk kunskap för att stödja omställningen, säger Susanne Arvidsson, centrumföreståndare SSCEN, Sparbanken Skånes centrum för hållbar näringslivsutveckling.
– Jag ser fram emot att träffa och prata mer med författarna vid prisutdelningen på Sydsvenska Handelskammaren den 5 december då de får ta emot checkar på 25 000 kronor vardera. Vi är också glada att kunna lyfta fram ytterligare två examensarbeten med hedersomnämnanden och presentkort av lägre valör för deras värdefulla bidrag till fortsatt forskning och praktisk implementering”
Marknadsutveckling för grönt stål
Det vinnande examensarbetet från LTH Master-studenten LTH Constatin Johnson har titeln: Assessing the effects of a revised EU ETS and CBAM on global steel decarbonization - Using a dynamic cost optimization model. Motiveringen från juryn lyder:
Constantin Johnson behandlar frågan om hur den globala stålmarknaden kommer att utvecklas nu när EU:s koldioxidskatt och koldioxidskatt på importerade produkter implementeras. Detta görs baserat på en god teknisk förståelse av ståltillverkning och antagandet om en kostnadsbaserad marknadskonkurrens. Det finns tidigare forskning men inte med denna djupa tekniska förståelse och inte på en global nivå. Analysen visar att producenter av grönt stål kommer att gynnas kraftigt under de kommande 8–10 åren, men inte nödvändigtvis alla europeiska producenter av grönt stål, eftersom producenter av grönt stål i Indien, Brasilien och USA också kan vara konkurrenskraftiga.
– Arbetets analys bygger på en väl underbyggd och tydligt beskriven modell. Uppsatsen har ett tydligt forskningsbidrag och policyrekommendationer, vilket ger ett mycket intressant bidrag till debatten om det gröna stålets framtid, säger Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi, LTH, och juryns ordförande.
Sökta synergier mellan dotterbolag
Det vinnande examensarbetet från LUSEM:s masterstudenter Adam Fornell & Clarissa Nadya har titeln: The Search for Synergy - an Exploration of Challenges and Opportunities in Managing Sustainable Activities across Developed and Emerging Markets. Juryns motivering lyder:
Adam Fornell och Clarissa Nadya undersöker den viktiga roll som multinationella företags huvudkontor har när det gäller att prioritera, underlätta samarbete och säkerställa efterlevnad av dotterbolagens hållbarhetsstrategier och användning av hållbarhetsverktyg och aktiviteter på både utvecklade marknader och tillväxtmarknader. Genom studier av tre nordiska multinationella företag identifierar de flera goda exempel som understryker vikten av att upprätthålla höga standarder för hållbarhetsstrategier och metoder på alla marknader, och att huvudkontoret underlättar spridningen av dessa strategier och metoder till alla dotterbolag och marknader.
– Uppsatsen ger ett teoretiskt bidrag i form av att integrera ett aktivitetsbaserat perspektiv i analysen av synergier mellan dotterbolag i multinationella företag. Den ger också praktiska bidrag till hanteringen av hållbarhet i multinationella företag, säger Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi, LTH, och juryns ordförande.
Biologisk mångfald och biobränslen (hedersomnämnande)
Anton Kvarnbäcks avhandling, som tilldelas ett hedersomnämnande, behandlar frågan om hur man bäst hanterar restprodukter från skogsavverkning för användning som biobränslen med målet att erhålla högsta möjliga energivärde samtidigt som man bevarar den biologiska mångfalden i den sydsvenska skogen. Modellen ger ett metodologiskt bidrag till forskning om biobränslen och biologisk mångfald samt praktiska råd till både skogsbolag och kraftbolag som använder biobränslen för fjärrvärme eller annan energiproduktion.
Anton Kvarnbäck, LTH: Biodiversity Impact Assessment of Logging Residue Removal Applying the Biodiversity Potential Method to Kraftringens Logging Residue Fuel.
Biologisk mångfald och investeringar i jordbruksmark (hedersomnämnande)
Attila Mihalkas avhandling, som tilldelas ett hedersomnämnande, behandlar frågan om huruvida markinvesteringar i jordbruksmark i Sydamerika och Karibien har en negativ inverkan på den lokala biologiska mångfalden i dessa länder, särskilt markinvesteringar som görs av transnationella företag. Uppsatsen ger ett intressant empiriskt och metodologiskt bidrag till forskningen om ekonomisk tillväxt och biologisk mångfald - sambandet mellan ökade markinvesteringar och minskad lokal biologisk mångfald.
Attila Mihalka, LUSEM: Jordbruksinvesteringar och ekologiska störningar - effekterna av transnationella storskaliga markförvärv inom jordbruket på den lokala biologiska mångfalden i Latinamerika och Karibien.
