Åsa Hansson

Docent

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?

Författare

Olof Ejermo
Åsa Hansson
Daniel Halvarsson

Summary, in Swedish

Denna rapport undersöker sambandet mellan inkomstskatter och innovation i Sverige, med särskilt fokus på "århundradets skattereform" 1990/91. Rapporten innehåller även en omfattande litteraturgenomgång som identifierar centrala mekanismer genom vilka skatter påverkar innovation. Dessa mekanismer inkluderar skatteincitament för investeringar i forskning och utveckling (FoU), samt individers ansträngningar och belöningssystem. Genomgången visar att tidigare forskning huvudsakligen fokuserat på företagsskatter samt skatteincitament för FoU, medan betydligt färre studier undersöker hur skatter på förvärvsinkomster påverkar individers innovationsbenägenhet. Detta visar
på en kunskapslucka som vår studie bidrar till att fylla.

Teoretiskt påverkar skatt på förvärvsinkomster innovationsbenägenheten negativt genom att minska avkastningen på ansträngning. Samtidigt kan de intäkter som skatten genererar användas till samhälleliga investeringar som ökar produktiviteten och innovationsförmågan, till exempel i form av utbildning. Att finna rätt avvägning på skatteuttaget och hur skattesystemet ska utformas är en politisk fråga, men för att kunna göra välgrundade beslut är det av stor vikt att utveckla ett kunskapsunderlag som skapar förståelse för skatternas olika effekter. Att skatten på förvärvsinkomst även påverkar innovationer är en viktig effekt att inkludera i den totala bedömningen av den samhälleliga kostnaden av att beskatta förvärvsinkomster.

I denna rapport kombineras unika data från svenska uppfinnare och omfattande
mikrodataregister, vilket möjliggör detaljerade analyser av sambandet mellan skatt på förvärvsinkomst och innovation för olika grupper i samhället. Genom att utnyttja skattereformen som ett naturligt experiment i kombination med en IV-strategi undersöks hur förändringar i skattesatser på arbetsinkomster kausalt påverkar innovation, mätt genom patentansökningar. Två grupper som studien närmare granskar är kvinnor, som historiskt varit starkt underrepresenterade som uppfinnare, och utlandsfödda som blivit en allt större andel av befolkningen och, vilket studien visar, även bland uppfinnare.

Genom att använda detaljerade data över både individers inkomster och
patentansökningar bidrar rapporten med nya insikter om hur marginalskatter på
förvärvsinkomster påverkar individers benägenhet att skapa innovationer. Begreppet patentansökan och innovation används synonymt även om analyserna av patentansökningar inte tar hänsyn till patentens kvalitet eller om de faktiskt leder till innovationsresultat – det kräver ytterligare utveckling av den underliggande patentdatabasen, möjligheter som rapporten diskuterar.

Avdelning/ar