Cécile Brokelind

I sitt kapitel analyserar Cécile Brokelind EU:s arbete med att motverka urholkandet av skattebaser i medlemsstaterna. Fenomenet analyseras särskilt i samband med avslöjandet om att multinationella företag, såsom Apple, i princip undsluppit att betala bolagsskatt i Irland. Med utgångspunkt i att den alltmer globaliserade världsekonomin möjliggör för multinationella företag att utnyttja skillnader i olika länders skattesystem för att betala mindre skatt, beskriver kapitlet till en början hur EU har försökt hantera detta problem. Trots svårigheterna att träffa en politisk överenskommelse, då medlemsstaterna inte har delat samma syn på behovet att reglera denna skattekonkurrens, lyckades EU införa en uppförandekod år 1997 i syfte att minimera konkurrensen. Däremot fortskred skattekonkurrensen på global nivå och intensifierades på senare år tack vare digitaliseringen. Digitaliseringen och globaliseringen har försvårat för länder att beskatta företag då dessa inte längre uppfyller villkoren för att anses vara beskattningsbara på territoriet där deras försäljning sker.

Mot denna bakgrund analyserar Brokelind utvecklingen i medlemsstaternas preferenser om vilken stat bör ha makten att beskatta företag. Från att till en början varit i linje med OECD:s modell att den stat i vilken företagets huvudsäte är registrerat, har diskursen förändrats mot att beskattningsmakten bör ligga hos den stat i vilken försäljningen sker. EU har under senare år antagit flertalet lagar som förkroppsligar denna protektionistiska diskurs, vilka Brokelind presenterar och analyserar.

Brokelind analyserar sedan hur multinationella företag som Apple kunnat utnyttja skillnaderna i skattesystemen och hur Kommissionen som gensvar använt sig av EU:s statsstödsregler i syfte att begränsa denna skattekonkurrens som urholkar medlemsstaternas skatteinkomster. Hon framlägger tesen att medlemsstaterna genom EU har lyckats försvara sina intressen att skydda skatteinkomsterna med förevändningen om att skydda finansieringen av välfärdsstaten. I ljuset denna utveckling mot ett ökat skydd av medlemsstaternas suveränitet, vilket kan vara ett tecken på att nationalismen påverkar den politiska och ekonomiska utvecklingen inom EU, presenterar Brokelind avslutningsvis ett antal policyrekommendationer i syfte att ena medlemsstaterna kring en gemensam skattepolitik istället för att skydda sin egen suveränitet.