Seminarier
Framgångsrik samverkan över organisatoriska och professionella gränssnitt i primärvården – Erfarenheter från första halvåret med Mobilt team Landskrona
Seminarium/film
Framgångsrik samverkan över organisatoriska och professionella gränssnitt i primärvården – Erfarenheter från första halvåret med Mobilt team Landskrona
En stor utmaning i omställningen mot nära vård ligger i att åstadkomma en god samverkan och samordning av insatser i enskildas hem. Det innefattar samverkan och samarbete mellan vårdpersonal med olika yrkesbakgrunder, såsom allmänläkare, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor i teambaserade vårdformer men också samverkan över organisatoriska gränser och mellan huvudmän, eftersom vårdens ansvar delas mellan kommuner och regioner. Forskningen har visat att samverkan är eftersträvansvärt och nödvändigt för en omställning mot nära vård. Samtidigt har flera studier visat att samverkan inte är helt enkelt. Av denna anledning är det väsentligt att belysa erfarenheter och effekter av olika former av samverkan samt att lyfta fram vilka hinder och förutsättningar som finns för framgångsrik samverkan.
Vid seminariet redovisas erfarenheter av vad som kan betraktas som en framgångsrik multidisciplinär teambaserad primärvårdsmodell i Skåne: Mobilt team Närsjukvård Landskrona (tidigare kallat Mobilt Team Landskrona). Med hjälp av enkäter, intervjuer, observationer och registerdata har forskare vid Ekonomihögskolan följt teamets arbete sedan verksamheten startade den 16 januari i år. Med utgångspunkt i detta material presenteras och diskuteras erfarenheter från de första fem månaderna som teamet har verkat: Vilket värde kan en multidisciplinär teambaserad primärvårdsmodell skapa för patienter och anhöriga, medarbetare i vården och huvudmän? Vilka förutsättningar och utmaningar finns för olika former av samverkan? Vad kan vi lära oss av erfarenheterna från Mobilt team Närsjukvård Landskrona då liknande vårdformer ska införas på andra håll?
Medverkande: Elin Funck och Anna Häger Glenngård, Forskare, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet, Annette E Andersson, Verksamhetschef för mobila team och specialiserad palliativ vård, Region Skåne, Ola Bergstrand, Hälso- och sjukvårdsstrateg, Specialist i allmänmedicin, Primärvården Skåne, Sammanhållande för arbetsgruppen Mobilt Team Närsjukvård Landskrona samt Siv O Jonsson, Enhetschef för Mobilt team Närsjukvård Landskrona
Tid: Tisdagen den 3 oktober kl 14.00-16.00
Plats: Holger Crafoords Ekonomicentrum EC3:Karlssonsalen, Tycho Brahes väg 1, Lund
Pris: Gratis för KEFUs medlemmar, d.v.s. anställda och förtroendevalda i Skånes kommuner och Region Skåne. Övriga betalar 500 kr
Hybridorganisationer – vad är det och vad bidrar det med?
Seminarium/film
Begreppet hybrid, som tidigare främst användes inom naturvetenskapen för att beskriva korsningar mellan arter, har den senaste tiden kommit att dyka upp på de mest oväntade ställen. Faktum är att begreppet används så pass flitigt idag att man kan drista sig till att säga att det har blivit något av ett modeord. På det här seminariet kommer vi att tala om en specifik typ av hybrid, nämligen hybridorganisationer. Detta begrepp har blivit allt vanligare i organisationsforskningen och används för att beskriva organisationer som förenar flera potentiellt motstridiga mål eller logiker, som till exempel kommunala bolag (som förenar affärslogik med allmännytta och demokratiskt inflytande) eller fotbollsklubbar (som kan vara föreningsdemokratier och samtidigt globala affärsimperier med miljardomsättning).
Utifrån vår bok Hybridorganisationer, publicerad på Studentlitteratur tidigare i år, ställer vi några grundläggande frågor kring detta fenomen.
Inom företagsekonomiämnet lär vi ut att alla organisationer i någon mån förenar potentiellt motstridiga mål eller logiker. Innebär detta att alla organisationer egentligen är hybridorganisationer? Hur kan vi då, på ett meningsfullt sätt, använda detta populära begrepp? Går det alls att tala om hybridorganisationer? Finns de, och i så fall vad kännetecknar dem? Vi kommer även att diskutera hur vi genom att utgå från begreppet hybridorganisation kan bidra till vår förståelse, inte bara för ledning och styrning av organisationer, men också för hur individer som arbetar i hybrida organisationer agerar.
Medverkande: Anna Thomasson, docent, Copenhagen Business School och Olof Hallonsten, docent,Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet
Tid: 19 oktober 14.00-16.00
Plats: EC3 Tegstamsalen, Tycho Brahes väg 1, Lund
Pris: Gratis för KEFUs medlemmar, d.v.s. anställda och förtroendevalda i Skånes kommuner och Region Skåne. Övriga betalar 500 kr
Fler som kan mindre och färre som kan mer – en konsekvens av ökad konsultanvändning i förvaltningen
Seminarium/film
Användningen av managementkonsulter i staten har ökat. En ökning som medfört att offentliga verksamheter dränerats på situationsspecifik organisations- och ledningskompetens. Detta gör att myndigheter får svårare att utforma sina verksamheter utifrån lokala erfarenheter och kunskaper. Makten över organisatoriska frågor förflyttas från verksamheterna till externa konsulter. Det blir fler med inflytande över styrning och ledning av verksamheterna som kan mindre om de specifika förutsättningarna i olika sammanhang, och färre med djup specifik verksamhetskompetens. Kunnande om verksamheterna som finns hos medarbetarna bör i högre grad bör få påverka utformningen av organisation, ledning och styrning. Detta arbete får inte lämnas över till managementkonsulter i den utsträckning som i dag ofta sker.
Medverkande: Staffan Furusten, professor, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet och Score
Tid: 6 november 14.00-16.00
Plats: Spoletorps hörsal. Spolegatan 1 R, Lund.
Alternativ kommunredovisning
Seminarium/film
Vid seminariet presenteras det pågående KEFU-projektet Alternativ till kommunal årsredovisning.
Projektet kan ytterst motiveras av uttrycket att “Demokratin måste erövras varje dag, av varje generation” som ofta hörs i debatten.
Svenska kommuner är ansvariga för en rad verksamheter som är viktiga för varje kommuninvånare varje dag, från tidigt på morgonen när vattenkranen öppnas för första gången tills kvällspromenaden i en gatlyktas sken. Trots denna uppenbart stora betydelse kommer kommunernas verksamheter ofta i skymundan. Behovet drivs inte av brist på information. Kommunala hemsidor och rapporter innehåller en rikedom av information, men den är ofta svåröverskådlig och själva årsredovisningen är utformad för att uppfylla lagkrav snarare än att skapa engagemang.
Konkret handlar projektet om att lyfta fram kommuners verksamhet som medborgerlig angelägenhet och öka kunskapen kring kommuner, deras verksamheter och roll i människors vardag. Genom att presentera en kort och lättläst redovisning av kärnan i kommunens organisation, verksamhet och ekonomi, är ambitionen att höja kunskapsnivån och skapa engagemang.
Presentationen vid seminariet kommer att bygga på en pilotversion av ett alternativ till den årsredovisning som kommunerna ger ut varje år. Författarna ser fram emot att få synpunkter och feedback på detta pilotprojekt i förhoppningen att arbeta vidare i en standardiserad form som kan användas brett bland kommuner.
Medverkande: Fredrik Andersson, professor, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, Anna Thomasson, docent, CBS och Tomas Bergström, docent, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet
Tid: 23 november 14.00-16.00
Plats: EC3 Karlssonsalen, Tycho Brahes väg 1, Lund
Pris: Gratis för KEFUs medlemmar, d.v.s. anställda och förtroendevalda i Skånes kommuner och Region Skåne. Övriga betalar 500 kr
Uppföljning med fokus på primärvården
Webbinarium
Medverkande: Anders Anell, professor, Anna Glenngård, docent, båda Företagsekonomiska institutionen, Lina Maria Ellegård, docent Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet samt Eva Arvidsson, specialist i allmänmedicin, Region Jönköping.,
Tid: 4 december 12.00-13.30
Var: Webbinarium
Forskning som förändring
Webbinarium
Kan forskning bidra till förändring i en kommunal verksamhet, organisation eller förvaltning?
På seminariet redovisas olika försök att göra just detta. Lennart Svensson visar på svårigheterna med att skapa nytta av forskning, men också på möjligheter som finns genom att diskutera exempel från regionala samverkansgrupper, forskarskolor, kommundoktorander, högskoleutbildningar, och utvärderingar av projekt. Seminariet är dialogbaserat och utgår gärna från deltagarnas egna erfarenheter, funderingar och planerade satsningar i regionen.
Medverkande: Lennart Svensson, professor, Linköpings universitet
Tid: Torsdagen den 7 december 14.00-16.00
Plats: Webbinarium
Seminarier om skolan
Den svenska skolans kvasimarknader – ”Marknadsskolan”
Seminarium/film
Under tidigt 1970-tal uppstod några olika rörelser i företrädesvis västvärlden som kritik mot den växande offentliga sektorn. De olika invändningarna samlades så småningom under en hatt och fick benämningen New Public Management (NPM). Genom först den s.k. Kommunaliseringen år 1991 och den året därpå framlagda propositionen om Fristående skolor började så sakteliga en förändring av den svenska skolan, vilken under första decenniet på 2000-talet resulterade i ett starkt marknadspräglat skolväsende, vilket idag går under namnet ”marknadsskolan” hos vissa aktörer i den svenska skoldebatten.
Av den politiska och massmediala debatten framgår dock sällan vad det egentligen rör sig om för marknad, kvasimarknad, och vad som karakteriserar dessa marknadsformer. Våren 2022 visade svensk TV en satirserie under namnet ”Vem mördade den svenska skolan” med Jesper Rönndahl som huvudaktör men ej heller där analyserades den nya marknadsformen som sådan. Ändringar har påkallats i den ena statliga utredningen efter den andra men ännu har inga större förändringar skett. Hållbara ändringar i den rådande marknadsstrukturen borde dock vila på en stark medvetenhet om hur den aktuella marknadsformen kan karakteriseras. Detta första seminarium i en serie om tre kommer att lägga fokus på kvasimarknadens olika element samt även beskriva det danska friskolesystemet som ett alternativ till det svenska systemet redan vid 1990-talets början. Seminariets första del kommer att behandla skolans kvasimarknader medan alternativet, det danska friskolesystemet, kommer att presenteras under andra halvan.
Medverkande: Sten- Bertil Olsson, Ek.dr. med en avhandling om marknadsreglering och dess effekter på regionala och lokala gymnasiemarknaders funktion. 40 år som skolledare och skoldirektör. Ledamot 1999-2001 av Sveriges första Friskolekommitté. Styrelseledamot i tre olika fristående skolorganisationer under de senaste 14 åren och Yvonne Brogaard Nelson, f.d. lärare och skolledare på grund- och gymnasienivå, varit huvudansvarig för tillsyn och insyn i fristående för-, grund- samt gymnasieskolor på kommunal nivå, styrelseledamot i fristående skola samt extern bedömare inom Erasmus för Universitets- och högskolerådet.
Tid : 12 oktober 14.00-16.00
Plats: EC3:210, Tycho Brahes väg 1, Lund
Marknadskrafter i det offentliga skolväsendet
Seminarium/film
Skolan regleras av skollagen och andra styrdokument men i och med friskoleetableringar, skolval och skolpengsfinansiering så finns även tydliga marknadsinslag. Tanken bakom detta var att konkurrens och valfrihet skulle ge en bättre skola för alla men det finns allt mer uppenbara tecken på problem med rådande ordning. Med utgångspunkt i Åstrandsutredningens förslag (SOU 2020:28) och insikter från forskning om hur marknadskrafterna fungerar i skolan diskuteras ett skolsystem där olika styrningslogiker ibland krockar med varandra. Vilken typ av reformer är självklart önskvärda och finns det mer grundläggande problem svårligen låter sig hanteras?
Medverkande: Jonas Vlachos, professor, Stockholms universitet, sekreterare i utredningen om mer likvärdig skola
Tid: 27 oktober 14.00-16.00
Plats: EC3:207, Tycho Brahes väg 1, Lund
Ökat statligt ansvar för skolan – bakgrund, analys och betänkande
Seminarium/film
Kan man förstatliga svensk skola? Vad betyder det? Varför skulle man göra det? Och i så fall hur? Vad blir konsekvenserna?
Thomas Persson berättar om utredningen Statens ansvar för skolan (SOU 2022:53). Sedan frågor och diskussion. Utredaren ger en bild av läget i det svenska skolsystemet, med dess förtjänster och brister, med fokus på grundskolan. Hur klarar systemets aktörer av sina olika uppgifter?
Thomas resonerar vidare kring utredningens bedömningar om vad stramare nationell styrning av skolsystemet skulle kunna leda till. Även utredningens bedömningar om hur ett förstatligande kan gå till redovisas, liksom konsekvenser ur olika perspektiv.
Robert Wenglén och Matz Nilsson kommenterar utredningens olika förslag.
Medverkande: Thomas Persson, särsklid utredare, Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges skolledarförbund, Robert Wenglén, Lomma kommun
Tid: 1 december 14.00-17.00
Plats: EC3:207, Tycho Brahes väg 1, Lund
Pris: Gratis för KEFUs medlemmar, d.v.s. anställda och förtroendevalda i Skånes kommuner och Region Skåne. Övriga betalar 500 kr