AI-juristen: ”Vi kan stå inför ett paradigmskifte”

Publicerad: 2021-06-04

Med artificiell intelligens öppnas nya möjligheter, men också kniviga juridiska situationer. Om du använder AI för att skapa musik, vem är det då som faktiskt är upphovsperson? Du, AI:n, eller kanske den som konstruerat och ”lärt upp” AI:n? Det är några av de frågorna som Johan Axhamn, doktor i juridik, undervisar och forskar om vid Ekonomihögskolan.

Det är enligt de flesta bara en tidsfråga tills AI kan generera verk helt självständigt. Är lagstiftningen redo när det väl blir dags? Foto: Istock

Johan Axhamn från Ekonomihögskolan ingår i en specialiserad grupp av akademiker som i år bjudits in av Patent- och registreringsverket, PRV, till rundabords-samtal inom AI-genererad innovation. Nyligen författade han även en vetenskaplig artikel med fokus på AI och musik.

Tillsammans med kollegorna har Johan Axhamn på senare år lagt allt mer fokus på nya juridiska frågor i digitaliseringens spår inom utbildning, forskning och samverkan. Inom handelsrätt på Ekonomihögskolan ryms till exempel forskning med fokus på arbetsrätt inom gig-ekonomi, myndighetsbeslut och GDPR (dataskydd) och inte minst immaterialrätt, där upphovsrätt och artificiell intelligens ingår.

– Den allt snabbare teknikutvecklingen utmanar de grundkriterier som finns inom det immaterialrättsliga regelverket. När reglerna utformades fanns det inte på kartan att någon annan än en människa skulle kunna komponera musik, måla en tavla eller utveckla uppfinningar. Därför vill Patent- och registreringsverket inhämta underlag, bland annat från forskare inom området, för att kunna ta ställning till hur PRV ska agera i internationella sammanhang där frågor om AI och immaterialrätt diskuteras, säger Johan Axhamn, universitetslektor i handelsrätt på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

AI och immaterialrätt diskuteras på alla nivåer

I FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organization) pågår för närvarande sådana diskussioner. Även inom EU förs liknande samtal. Anledningen till att WIPO och EU visat intresse i frågan är att det bedöms nödvändigt med gemensamma, internationella regler om immaterialrätt och artificiell intelligens. Det gäller särskilt eftersom immaterialrättigheter får ökad ekonomisk betydelse i takt med att ekonomier, marknader och affärsmodeller alltmer baseras på kunskap, innovation, tjänster och data.

– Sverige kan knappast ha egna regler när det kommer till det här. Det behövs tydliga, balanserade och gemensamma regler på internationell nivå, säger Johan Axhamn.

Johan menar att samtalen i PRV:s regi är ett gott exempel på hur forskning inom juridik samverkar med det omgivande samhället.

– Det finns ett befintligt immaterialrättsligt regelverk, till exempel för upphovsrätt och patent, som är utformat utifrån ett visst sammanhang baserat på grundantaganden om hur verkligheten ser ut och fungerar. När det efterhand sker en teknikutveckling behöver reglerna tillämpas i situationer som inte låg framför lagstiftarens ögon.

Sådan tillämpning sker ofta i rättspraxis (i domstolar) eller kan förutses i den juridiska forskningen. Det kan till exempel hända att reglerna inte längre uppfyller sitt bakomliggande syfte, så som att främja innovation och kreativt skapande. I sådana situationer kan reglerna behöva uppdateras och anpassas till den nya situationen.

– En grundläggande fråga är om regelverket endast kan ”justeras” för att fungera i den nya tekniska miljön, eller om teknikutvecklingen utgör en sådan disruptiv förändring som i sig innebär ett paradigmskifte för regelverkets utformning, säger Johan Axhamn.

För AI och immaterialrätt kan det handla om grundläggande rättsliga begrepp som verk, uppfinning, upphovsman och uppfinnare som utgör grundpelare i befintligt regelverk om upphovsrätt och patent. Det kan också handla om att utvärdera om befintligt regelverk är ändamålsenligt i ljuset av teknikutvecklingen. Det är sådana frågor som nu diskuteras inom ramen för PRV:s rundabordssamtal, liksom på EU-nivå och inom WIPO.

När AI:n målar i Rembrandts stil eller komponerar symfonier

Det finns i dag flera exempel på när AI har skapat konstnärliga verk och musik, där den AI-genererade konsten och musiken bygger på maskininlärning. Om inte ”AI-konstnären” fått titta på Rembrandts verk innan, eller fått ”lyssna” på klassisk musik, hade den inte förmått skapa några konstverk i Rembrandts stil, ej heller det här musikstycket: Symphonic Fantasy in A Minor, Op. 31: Among the Stars.

De nämnda exemplen är alla beroende av en människa i någon eller flera delar av sin uppkomst, alltså i den artificiella skapandeprocessen. Det kan till exempel vara fråga om att en eller flera människor väljer vilken indata som AI:n ska förses med. Det kan också vara fråga om människor som står för vägvalen och förstärker vissa beteenden hos AI:n (nej, inte fler verk i den stilen, men mer i den här stilen och dylikt). Denna form av AI kallas ibland för svag AI.

– I dag kan nog de människor som ger input till processen argumentera för att de ska ses som upphovsmän. Men det är vad som gäller i dag. Det är svårt att fullt ut få AI:n att besitta mänskliga egenskaper, som fantasi. I dagsläget kompenserar vi för detta med hjälp av den mänskliga inputen, i fråga om urval och viss återkoppling, säger Johan Axhamn.

Men det här är bara början: det är enligt de flesta bara en tidsfråga tills AI kan generera verk helt självständigt. Är lagstiftningen redo när det väl blir dags? Johan Axhamn tänker länge innan han svarar.

– Ja, det är väl det som är frågan. Men först måste vi komma överens om vad som är problemet. Vissa tycker inte ens att vi har något problem, utan att upphovsrättshavare och deras organisationer och vi jurister är kvar i det gamla. Medan andra argumenterar att upphovsrättens grundläggande syften – att främja och belöna mänskligt, kreativt skapande –  fortfarande är relevanta också i ett sammanhang som kännetecknas av ökad användning av AI.

AI:n som verktyg ­– eller konstnär?

Forskare på KTH har i ett projekt genererat inte mindre än hundratusen nya folkmusikstycken. Det menar Johan Axhamn också ställer frågor som:

– Om det nu är möjligt att generera ett närmast oändligt antal verk som det mänskliga ögat eller örat inte kan bedöma vems hand det är som skapat: behöver vi då ens det här regelverket? Eller klarar vi oss ändå?

Om AI-genererade verk till exempel saknar upphovsrättsskydd skulle det bli möjligt för andra att återanvända och bygga på de verken. Men hur ska man på ett enkelt sätt veta vilka verk som är skyddade och inte?

– Det blir ett problem om det finns output där vissa saker är skyddade och andra inte, och där det mänskliga ögat och örat inte kan avgöra vad som är vad, säger Johan Axhamn.

Det går också att se på AI:n på olika sätt, menar Johan Axhamn. Är den att anse som målarens penslar eller ritprogram i datorn? Är AI blott ett verktyg? Men om det som AI:n skapar är slumpartat, vem har då ”skapat” resultatet? Är det algoritmen eller konstnären som är den nya Rembrandt? Frågan handlar inte enbart om konstnärers ägandeskap; upphovsrättsskyddet är också en bas för många affärsmodeller.

I fallet med the Next Rembrandt är upphovsrättsfrågan relativt enkel, menar Johan Axhamn. På Rembrandts tid fanns ingen upphovsrätt och i dag gäller upphovsrätten 70 år efter upphovsrättshavarens bortgång, vilket gör att den ändå i Rembrandts fall skulle ha gått ut för länge sedan. Om Rembrandt varit en av dagens konstnärer hade frågan blivit klurigare. Detta eftersom att AI:n behöver titta på förlagor för att kunna lära sig att göra sina verk. Och i samband med det uppstår digitala kopior av verken. Det innebär att med en levande eller mer nyligen i tid avliden konstnär gör man sig skyldig till upphovsrättsintrång redan vid skapandet av ”AI-verk” (om tillstånd saknas). Komplicerat? Javisst.

Vem skulle räknas som upphovsman till det nya Next Rembrandt-tavlorna?
– Det vet vi inte. Det har inte blivit någon rättstvist kring det. Men det skulle kunna vara de personer som har försett AI:n med input och gett den viss återkoppling. De personerna kan nog hävda att de stått för tillräckliga mänskliga, kreativa element i skapandeprocessen.

Men samtidigt argumenterar en del företag som använder eller gör investeringar i utvecklingen av AI-teknik att det immaterialrättsliga regelverket bör uppdateras så att företagen ges rättigheter till det som tekniken genererar.

– Det är det som är den stora immaterialrättsliga frågan om AI: om regelverket bör anpassas i den riktningen. I grunden är det förstås ett politiskt beslut om vilka insatser och investeringar som bör belönas med immaterialrättsligt skydd.

AI och upphovsrätt diskuteras i dag alltså såväl internationellt som nationellt; bland myndigheter och företag; och inom akademin. Johan Axhamn sammanfattar diskussionerna:

– För att en AI i dag ska kunna generera sådant som vi människor efterfrågar, ja, då behöver den ofta använda sig av befintliga, mänskligt skapande verk i sin lärprocess. Slutresultatet är också ofta beroende av mänskligt bidrag i form av urval av indata och återkoppling. Men om några år kommer troligen AI:n att kunna skapa saker själv utan mänsklig input. Ska vi då ge särskilt skydd för det som AI:n genererar och vem ska bli innehavare av rättigheterna? Det är frågor som behöver såväl politiska som juridiska svar. Regelverket behöver vara balanserat för att stimulera såväl framtida mänskligt skapande, som investeringar i ny teknik.

Läs mer

Upphovsrätt på prv.se

AI och musik på prv.se

Kontakt

Johan Axhamn
Universitetslektor i handelsrätt
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

johan.axhamn@har.lu.se

Läs mer om Johan Axhamns forskning I Lunds universitets forskningsportal

Kurser med fokus på juridik och digitalisering

Johan Axhamn är aktiv som forskare och lärare vid Institutionen för handelsrätt på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Vid institutionen ges flera kurser som helt eller delvis omfattar juridik och artificiell intelligens. På utbildningen Master’s in European and International Trade Law handlar en av kurserna om just AI, digitalisering och immateriella rättigheter.

Det finns även flera kurser med liknande fokus. Till exempel Juridik och artificiell intelligens samt Juridik, sociala medier och influencers.

Se kurslista på Institutionen för handelsrätts webbplats

Relaterad information

Ämnen och referenser som berörs i artikeln:

PRV: ”Sverige bör ta en framskjuten roll i AI-utvecklingen”

Copyright and Articifical Intelligence – with a focus on the area of music

WIPO och AI

EU och AI

Disruptive technologies i Harvard Business Review

The Next Rembrandt på medium.com

Symphonic Fantasy in A Minor, Op. 31: Among the Stars (Youtube)

Hundratusen nya folkmusikstycken (KTH)

PRV och upphovsrätt