Andreas Bergh: ”En obligatorisk a-kassa är en jättebra idé”

Publicerad: 2021-02-10

Nationalekonomen Andreas Bergh vill att vi slutar prata om att kickstarta ekonomin mitt under pandemin. ”Ingen vet när eller hur det är dags. I stället vore det bättre att vi tillåter marknaden att experimentera sig fram.” Men för att göra det, hade en obligatorisk a-kassa för alla arbetstagare varit en god idé.

Illustration av ett gäng sniglar som sniglar sig fram. En av dem har antagit formen av en hare och hoppar över dem. Kanske är den snigeln snabbare än de andra?
Sluta prata om att kickstarta ekonomin – låt i stället marknaden sätta takten. Andreas Bergh menar att alla företag inte bör överleva den pågående ekonomiska krisen. Men en obligatorisk a-kassa som skyddsnät hade varit bra, anser han. Foto: Istock

Under coronapandemin har rubrikerna gång på gång varslat om att ekonomin behöver ”kickstartas”. Det är ett uttryck som nationalekonomen och liberale samhällsdebattören Andreas Bergh är skeptisk till. Han ser hellre en långsam start, där vi tillåter oss att pröva oss fram.

– Vi behöver dra igång den ekonomiska verksamheten igen, men när och hur är det ingen som vet. Och centralt placerade politiker är inte de första som vet. De talar om kickstart för att de har en press på sig att inte verka passiva. Men det är företagen som möter kunder som är de första att veta, säger Andreas Bergh.

Tanken om att ”kickstarta ekonomin” användes under förra året främst i sammanhang runt Sveriges finansminister Magdalena Andersson. Det handlar om sätt att ”få hjulen att börja rulla igen” för Sverige ekonomiskt under pandemin, men med fokus på vad som kommer sen; efter pandemin. I en intervju med Sydsvenskan i våras berättade hon bland annat om att det handlar om ökad privat konsumtion, större offentliga investeringar och nya klimatsmarta satsningar – och skattesänkningar.

Andreas Bergh poängterar att vi inte ska glömma att företag har drabbats mycket olika under pandemin, där en del till och med klarat sig bättre än tidigare, exempelvis många onlinehandlare.

– Jag tycker att vi underskattar värdet av att experimentera på marknaden. Om du inte vill köpa en produkt på det gamla viset, varför då inte låta företagen fundera på hur de kan sälja sin produkt på ett annat sätt till dig?

A-kassa för en mer rörlig arbetsmarknad

Men experimenterandet kan ha sitt pris. Alla företag kommer inte att klara sig, något som Andreas Bergh menar kan vara något vi får acceptera.

– Jag har en enorm respekt för att det är svåra beslut att fatta. Men jag menar att vi behöver tagga ner i pandemidebatten. Vi ska inte göra ingenting, men stöden behöver göras så flexibla och generella som möjligt, säger Andreas Bergh och fortsätter:

– En obligatorisk a-kassa är till exempel är jättebra idé. Då är det inte en katastrof om folk blir arbetslösa. I förlängningen främjar det också en flexibel arbetsmarknad, där de företag och branscher som behöver mindre folk, kan frigöra arbetskraft, till de som behöver mer.

I dagsläget måste du som arbetstagare aktivt välja och gå med i en a-kassa – eller låta bli. Beroende på hur du själv har valt, och på hur länge du har haft jobb, kan du ha rätt till inkomstrelaterad ersättning, eller enbart ett grundbelopp – eller ingenting alls. För att lösa skyddet för flera, kan Bergh tänka sig att vi har en statlig obligatorisk a-kassa precis som vi har ett pensionssystem. Han tar inte ställning till hur det löses rent organisatoriskt eller i förhållande till facket.

– Det finns ingen mirakelmedicin mot pandemins ekonomiska inverkningar. Men när vi når någon slags normalitet kommer marknaden att hitta de verksamheter som folk vill ägna sig åt. Blir det stora konferenser och spelningar? Det vet vi inte. Det bästa sättet är att testa och sedan imitera och göra mer av det som funkar, och mindre av det som inte funkar.

Aktuell med seriebok om marknaden

Andreas Bergh menar att det inte är givet att alla företag ska överleva. Och där kommer vi in på den just utkomna serieboken Hjälpas åt: Om marknader och människor. Där tar Andreas Bergh ett brett grepp om marknadsekonomin – och hur missförstådd den är.

– Jag beskriver marknadsekonomin som ett sätt att hjälpas åt. Men den lider nog av att den har varit så framgångsrik. Vi tar marknadsekonomins fördelar för givna. Vi glömmer bort hur det skulle sett ut om vi hade haft planekonomi i stället.

 Utdrag ur serieboken Hjälpas åt från Timbro Förlag. Illustration: Ola Skogäng

Från egoism till generositet

Några av missuppfattningarna som Andreas Bergh tar upp i boken handlar om (från vänsterhåll) att marknadsekonomin är kopplad till egoism och hänsynslöshet, och (från högerhåll) att den är något som gör att vi arbetar hårdare för att inte bli omsprungna konkurrensmässigt.

I serieboken finns ett exempel på när antropologer studerat primitiva samhällen där man bara producerar för sig själv, långt bort från västerländsk civilisation och marknadsekonomi. När man sedan jämfört med platser, som USA, där man knappt producerar något själv och köper det mesta på en marknad, syns en del intressanta resultat:

– Det visade sig att ju mer marknadsintegrerat ett samhälle är, desto mer generösa och rättviseinriktade är människor. Marknadsekonomin gör det lättare att täcka de materiella behoven och låter människor tänka på annat, som musik, kärlek, religion eller miljö. Detta bör påpekas, innan vi börjar såga av den gren vi sitter på.

Global arbetsdelning

Ovanstående exempel rätar alltså ut missförståendet kring marknadsekonomi och egoism. Men konkurrensen på den globala marknaden då?

– Det talas ofta om att Europa behöver springa snabbare för att inte bli omsprunget av Kina eller Indien. Men om de nu är med på den globala marknaden, då blir vi fler som hjälps åt. Då kan vi i västvärlden unna oss att inte göra de jobbiga industrijobben som Kina tar emot med varm hand, eftersom de jobben i gengäld är bättre än primitiva jordbruk. Och så kan vi unna oss säkrare och roligare jobb och kanske även att jobba lite mindre. Vi talar alldeles för sällan om att global arbetsdelning gör det möjligt för oss att vara lediga mer.

Illustration ur serieboken: Ola Skogäng

Bonus: Tre myter om marknadsekonomi

Förra året medverkade Andreas Bergh i ett av de populärvetenskapliga BOOA-avsnitten: filmade hemma hos-reportage hos spännande och pedagogiska forskare. Han passade då på att punktera tre myter om marknadsekonomin, som berör liknande ämnen som i hans nya bok.

Läs mer om reportaget och se videon på booa.se

Eller kika på videoreportaget här:

Om Andreas Bergh

Illustration av ett gäng sniglar som sniglar sig fram. En av dem har antagit formen av en hare och hoppar över dem. Kanske är den snigeln snabbare än de andra?

Andreas Bergh är docent och universitetslektor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han har profilerat sig som liberal debattör och skriver regelbundet i Dagens Nyheter, bloggar och driver podd tillsammans med Joakim Wernberg.

Han har över sex tusen följare på Twitter och har skrivit såväl läroböcker i mikroekonomi som om den svenska välfärdsstaten.

@drbergh på Twitter

Podden Bergh & Wernberg

Andreas Berghs forskning i Lunds universitets forskningsportal

Serieboken Hjälpas åt

Utgiven på Timbro förlag.

Läs mer på förlagets webbplats

Recension i Arbetet

Recension på Shazam

Ledare i SvD

Författarens podd om boken

SvD:s podd om boken

Relaterad läsning

Andreas Bergh om flexibel arbetsmarknad och a-kassa i Dagens Nyheter 23 april 2020

Flexicurity på svenska: Timbro-rapport om arbetsmarknaden 24 juli 2019

Rekordlånga köer till a-kassan, Sydsvenskan 16 januari 2021

Lång väntan på a-kassa, Sveriges radio 7 november 2020

Rekordstor budget ska kickstarta ekonomin, SVT 21 september 2020

Nyhetsbrevet Apropå

Den här artikeln är tidigare publicerad i anslutning till nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet. Där kommenterar några av universitetets 4 800 forskare aktuella händelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Läs mer om nyhetsbrevet