lu.se

Ekonomihögskolan

Lunds universitet

Bredband ger sämre betyg

Publicerad: 2017-12-13

Landsbygdsprogrammets bredbandsstöd ska underlätta för landsbygden att delta i det digitala samhället. Forskningen visar att bredband kan öka sysselsättning och tillväxt, men vi vet fortfarande relativt lite om effekten på utbildning. Nu visar en ny studie att ny bredbandsinfrastruktur ger sämre betyg för svenska gymnasieelever.

Snabbt bredband kan sätta krokben för gymnasiebetygen. Särskilt om du är pojke, eller om dina föräldrar är lågutbildade. Det visar en studie från Agrifoods Economics Centre och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Foto: iStock.

Studien är gjord av forskare på AgriFood Economics Centre och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och innefattar samtliga gymnasielever som tog studenten mellan 2010 och 2012. Resultaten visar att studenter bosatta i område med mer bredbandsutbyggnad under gymnasietiden får sämre betyg.
– Effekten tycks vara störst för pojkar och elever med lågutbildade föräldrar, säger Erik Grenestam, doktorand i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Han är en av författarna bakom studien.

Störst effekt på pojkars betyg

Resultaten visar att när snabbt bredband (via optisk fiberkabel) blir tillgängligt för alla hushåll i närområdet medför detta i snitt en sänkning på i snitt 0,13 meritpoäng, vilket ungefär motsvarar att gå från betyget A till B i Svenska 1 och Naturkunskap 1.
– Effekten är ett snitt för alla elever, men den drivs av de elever vars familjer faktiskt skaffar snabbt bredband när det blir tillgängligt. Bland dessa elever är effekten större, säger Erik Grenestam.

Snabbare bredband – fler timmar online

Vad effekten beror på är inte uppenbart, men resultat från PISA-studien visar att andelen elever som tillbringar många timmar online har ökat mer i områden med större bredbandsutbyggnad under senare år.
– Även om bredband kan vara positivt för lärande på flera sätt så visar vår studie att föräldrar kan ha rätt i att oroa sig för att tiden på nätet konkurrerar med skolarbetet, avslutar Erik Grenestam.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Mer om studien

Studien är gjord av AgriFood Economics Centre som är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Mer om Agrifood Economics Centre

Här kan du ladda ner publikationen

Kontakt

Erik Grenestam är doktorand i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. 
Kontakt: erik.grenestam@nek.lu.se

Erik Grenestams sida i Lunds universitets forskningsportal