Coronan, jobben och företagen – en berg-och-dalbana i osäkerhet

Publicerad: 2020-11-26

Coronapandemin är hälsokrisen som blev en ekonomisk kris. Vilka har konsekvenserna än så länge blivit för jobben, företagen – och demokratin? Det diskuterade de båda nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Sara Åhlén Björk under säsongens sista avsnitt av seminarieserien Morning talks vid Ekonomihögskolan.

Foto: Katarina Csanta

Se sändningen i efterhand på Youtube

Moderatorn Louise Larsson från Ekonomihögskolan beskrev coronavåren som blev ett coronaår som en berg-och-dalbana.

– Året har bestått av såväl djupa dalar som ett fåtal toppar. För visst minns ni hur börsen störtsjönk under februari och mars, för att sedan återhämta sig? Och visst minns ni varslen i våras och konkurserna? Men under sommaren hade Sverige tvärtom färre konkurser än vanligt. Samtidigt ser vi nu hur smittspridningen och därmed också restriktionerna ökar. Berg-och-dal-banan vänder neråt en dal igen, säger Louise Larsson.

Fredrik N G Andersson är docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han menar att risken är stor att företag som överlevde våren och såg sommaren som en ljusning, nu inte klarar en vinter som ser mörk ut.

– Jag tror inte att företagen klarar en andra våg som drar ut på tiden. Företagen klarade våren för man såg det som tillfälligt, man hade kanske ekonomiska resurser att ta av och man fick en del stöd från det offentliga. Men nu ser vi hur en del företag ger upp. Hur de inte orkar längre. Klarar vi en pandemi om två år? För det offentliga budgetunderskottet är svaret ja. Men för företagen och ekonomin som helhet, nej, det är jag inte så säker på, säger han.

Osäkerhet präglar företagens planering

Sara Åhlén Björk är chefekonom på Sydsvenska industri- och handelskammaren och såväl disputerad nationalekonom från Stockholms universitet som alumn med sin grundutbildning från Ekonomihögskolan. Hon lyfte fram skillnaderna i hur företag från olika regioner drabbas av kriser.

– Den förra krisen – finanskrisen – drabbade industrin väldigt hårt. Det tappet som vi såg för Sverige totalt, speglar kanske inte regionerna. Tappet var obefintligt i Stockholm, medan många tillverkningslän hade tillverkningsvärdetapp som var tvåsiffrigt. Att bara titta på måttet Sverige även i nuvarande kris är väldigt olyckligt. Det gömmer sig så mycket där, säger Sara Åhlén Björk.

Hon beskriver ”osäkerhet” som något som präglar det ”nya normala” för många svenska företag i dag.

– Osäkerheten handlar inte bara om hur länge pandemin kommer pågå, utan också som en osäkerhet för det enskilda företaget. När man planerar 2021 behöver man ta hänsyn till en mängd osäkerheter. Vilka länder som kommer vara öppna? Vilka supply chains ska jag ha? Ska jag förändra min affärsmodell? Behöver jag säga upp personal? Hur mår min personal när de till exempel jobbar hemifrån? Det kräver ett helt annat fokus för en chef än vad det gjorde för ett år sedan, säger hon.

”Vi behöver ett krisinstitut”

Fredrik N G Andersson ser en risk i hur dagens kris bekämpas, av staten med regering och riksbank i spetsen.

– Vi har ingen förståelse för kriser i samhället. Vi tror att kriser är en engångsföreteelse. Det råkar bli en finanskris, det råkar bli en pandemi. Men det är ingen som tänker på att vi om fem–tio år kanske har en ny kris. Därmed är vi inte förberedda om den krisen kommer. Då står vi där i panik och undrar vad vi ska göra? Då kontaktar vi någon som var med förra gången och så gör vi som vi gjorde då, säger Fredrik N G Andersson och fortsätter:

– Jag tror att vi behöver skaffa oss förståelse för att kriser är inbyggda i samhällsutvecklingen. De kommer att komma tillbaka. Vi behöver bygga in alla våra lärdomar i någon slags krisinstitut så att vi har det levande. Mitt förslag är att vi ska ha ett krisinstitut. Gärna vid Lunds universitet, naturligtvis.

Både Fredrik N G Andersson och Sara Åhlén Björk riktade kritik mot hur Riksbanken har uppfattat sitt uppdrag under den rådande krisen.

– Både regeringen och Riksbanken har gjort stora förändringar om vi jämför med hur det såg ut för ett år sedan. Om vi tittar på regeringen så har man en finanspolitik där man satsat 250 miljarder på stöd eller kommande skattelättnader för att mota bort coronakrisen. Vad gäller Riksbanken så har de svårt att jobba med räntan som ett verktyg. Den var låg förra året och det är den fortfarande. Nu har Riksbanken i stället köpt upp statsobligationer och företagsobligationer under argumentet att de jobbar för finansiell stabilitet, säger Sara Åhlén Björk.

Fredrik N G Andersson:

– Om du får högre lön så får du incitament att jobba hårdare. Om vi sänker räntan så får du incitament att låna mer. Men vad händer om Riksbanken går in och köper statsobligationer så att räntan på dem sjunker? Den sjunker inte för att marknaden har bestämt det. Vi skapar ett incitament för politikerna att låna mer. Det blir svårt för dem att stå emot att låna när läget är förmånligt. Då har vi plötsligt en situation där det är Riksbanken, sex stycken icke-valda byråkrater, som börjar föra finanspolitik för att politikerna svarar på deras incitament. Det tycker jag är oerhört allvarligt.

Sara Åhlén Björk avslutade med ett gott råd:

– Kortsiktiga stöd behövs, men låt dem inte bli en långsiktig lösning. Tänk på de långsiktiga lösningarna redan nu och börja jobba med dem redan nu. Det tror jag är ett universellt budskap oavsett om du är politiker, företag eller privatperson.

Se sändningen i efterhand

Gå direkt till sändningen på Youtube-kanalen

Mer information

Den 24 november samtalade nationalekonomen Fredrik N G Andersson med Sara Åhlén Björk, chefekonom på Sydsvenska industri och handelskammaren under ett direktsänt frukostseminarium. Moderator var Louise Larsson, kommunikatör på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Ämnet var Jobben och företagen – aktuella utmaningar lokalt, regionalt och globalt.

Se sändningen i efterhand på Youtube

Morning talks

Morning talks är en seminarieserie som sänds via webben, där kunniga forskare och yrkesverksamma spanar och samtalar om aktuella ämnen – ihop med publiken som kan skicka in frågor på distans.

Här kan du läsa mer om tidigare sändningar av Morning talks