Dystopi vs utopi: hur påverkar det konsumtionen?

Consumer Culture Theory är en forskningsgren som undersöker marknaderna ur ett samhälls- och kulturperspektiv. Forskare undersöker både lokala och globala konsumtionsmönster, nu och i framtiden, på en bred och djup nivå. De använder sig av sociologi, politisk filosofi, kulturanalys och idéhistoria för att analysera vilka idéer och värderingar som påverkar människors konsumtionsbeteenden. I juni kommer forskare inom ämnet från hela världen samlas i Lund. Vi har pratat med projektledaren för konferensen och docent vid Ekonomihögskolan: Sofia Ulver.

Det som skiljer forskning inom Consumer Culture Theory, konsumentkulturanalys, från annan konsumtionsforskning är att forskarna tittar på relationen mellan marknad, medborgare och stat med ett samhällsperspektiv. Inom fältet finns olika fraktioner där vissa är mer positivt inställda till konsumtionen som verktyg för ett bättre samhälle, och andra mer kritiska till konsumtionssamhället överhuvudtaget.
– Men man kan säga att alla strävar mot att driva utvecklingen mot en bättre värld, oavsett om konsumtion är innefattad eller om man istället bör drastiskt ändra konsumtionen eller systemet bakom, säger Sofia Ulver.

I juni arrangeras Consumer Culture Theory Conference 2023 av Sofia och hennes ”co-chairs” Benjamin Hartmann (Göteborgs Universitet), Jacob Östberg (Stockholm Business School), och Peter Svensson (Ekonomihögskolan). Hossain Shahriar och Marcus Klasson är konferenskoordinatorer. Årets tema är "Utopia Revisited" vilket innebär att forskarna under konferensen kommer titta på hur marknaden och opinionsbildare motiverar människor att leva socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart. Görs det dystopiska eller utopiska sätt? Hur ser de populärkulturella referenserna ut och hur påverkar de konsumtionen? Sofia lyfter exemplet preppers,
– För bara ett par år sedan sågs preppers som besynnerliga personer. Idag har gemene man åtminstone en vattendunk i källaren utifall det skulle behövas, och prepperkulturen är mycket mer utbredd.

Forskarna har också sett att inte bara populärkulturen blivit mer dystopisk, även politiker, FN, med flera använder sig av dystopi i sina budskap. En annan sak de tittar på är vem som får bära hundhuvudet för konsekvenserna i hållbarhetsfrågor, konsumenterna eller politikerna? Ytterligare en annan spännande del av ämnet är hur fördelningen ser ut mellan utopi och dystopi. Den hårdare, mer manligt kodade, dystopin är mycket utbredd i kommunikation kring framtiden, medan den mjukare utopin ses som något outgrundligt och lulligt. Att så stor del av kommunikationen är dystopisk påverkar hur vi tänker kring att konsumera och tillverka hållbart enligt Sofia:
– Utopier har en klang av något som är omöjligt att uppnå. Att det aldrig kommer gå, är en fantasi eller en dröm. Men dagens Sverige är ju faktiskt uppbyggt kring utopin kring välfärdsstaten och folkhemmet, man skulle kunna säga att det var en utopi som blev sann. Många människor var med på det tåget, och utopin om folkhemssverige lever åtminstone kvar som en sorts nordisk välfärdsmodell, vilket också påverkat andra länder. Genom att använda både utopiska och dystopiska scenarier kan man alltså visa på olika framtidsmöjligheter och engagera människor.

Konferensen kommer fyllas av presentationer av ett hundratal papers på temat ”Utopia: Revisited”, men det är också en möjlighet för det globala men relativt lilla communityt som forskar på just konsumentkultur att ses och umgås.
– Många som ska delta tycker det är spännande med både temat och den intellektuella höjden vi kommer visa på. Sen tror jag många även ser fram emot de sociala sammanhangen som kommer skapas under konferensen. Det blir en utopisk middag, dystopisk fest, poesi- och konstkväll, keynotes av internationellt erkända stjärnor i fältet med mera.  •