lu.se

Ekonomihögskolan

Lunds universitet

Ett innehållsrikt år ligger bakom oss

Publicerad: 2017-12-28

Ekonomihögskolan kan se tillbaka på en rik verksamhet för 2017. Vi välkomnade de första studenterna på kandidatprogrammet International Business, lockade MOOC-studenter från hela världen, var med och firade universitetets 350-årsjubileum och deltog i samhällsdebatten i många olika forum.

Från chefsjobb i Aleppo till skolbänken i Lund – och in på den svenska arbetsmarknaden. Under 2017 har Ekonomihögskolan vid Lunds universitet samordnat och genomfört regeringsuppdraget att bygga upp kompletteringsutbildning för vissa utländska examina.

Att förena affärstänkande med hållbarhet – det är den största utmaningen för morgondagens ledare. På Ekonomihögskolan rustas studenterna för att skapa ett bättre samhälle. Utbildningen de får är tätt kopplad såväl till praktiska problem från näringslivet, som till forskningen som bedrivs på fakulteten.

Ekonomihögskolan siktar på att ge relevant, forskningsbaserad kunskap där kontakter med näringsliv och samhälle är en självklar del. 

Lyckade satsningar på internationella utbildningar

Kandidatprogrammet International Business, som riktar sig till studenter som vill arbeta i internationella miljöer med att lösa avancerade affärsproblem, har sjösatts. Över tusen sökande, såväl internationella studenter som svenska, konkurrerade om de 60 utbildningsplatserna. I den internationella sökomgången knep programmet platsen som det mest sökta i hela Sverige.

– Det här programmet har lagts till vår utbildningsportfölj eftersom vi har mött ett stort intresse från internationella presumtiva studenter, och såg behovet av att förbereda studenterna för en internationell karriär, säger Fredrik Andersson, rektor för Ekonomihögskolan.

Studenterna på International Business lär sig avancerad problemlösning, att tillgodogöra sig teoretiska modeller och använda forskningsmässigt utvecklade verktyg. Under utbildningens gång kommer de, precis som flertalet andra studenter på Ekonomihögskolan, att få möta komplexa affärsproblem hämtade direkt från arbetslivet. Den så kallade case-metodiken har en viktig plats i undervisningen och 2017 var det återigen ett lag Lundastudenter från Ekonomihögskolan som vann Sverigefinalen i en av världens största internationella casetävlingar för ekonomistudenter på universitet och ekonomihögskolor.

Ännu en nyhet i kursutbudet är den helt och hållet nätbaserade kursen Digital Business Models – Ekonomihögskolans första MOOC (Massive Open Online Course). Den riktar sig till beslutsfattare som vill förstå sin roll i en ekonomi som alltmer förlitar sig på digitala affärstransaktioner.

– Världen har förändrats, och de varumärken som var stora före digitaliseringen är inte samma varumärken som studenterna kan identifiera sig med längre. Många vill veta vilka affärsmodeller Instagram, Google och Amazon bygger på, hur de fungerar, hur de kan ha blivit så stora, och varför det är så svårt att duplicera deras framgångar, säger Fredrik Andersson.

Digital Business Models har under 2017 haft deltagare från världens alla kontinenter och över 4000 aktiva studenter har tagit del av kursen.

Ekonomihögskolan har under 2017 samordnat och genomfört regeringsuppdraget att bygga upp kompletterande utbildningar för personer med utländsk utbildning i ekonomi. Fakulteten har även samordnat regeringsuppdraget att genomföra kompletterande utbildning i systemvetenskap och informatik. Här handlar det om att komplettera utbildningen för att göra det lättare för målgruppen att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden i paritet med sin kompetens och utbildningsnivå.

Forskning med fokus på vår omvärld

På Ekonomihögskolan bedrivs forskning över breda fält, fördelade på de sex institutionerna i statistik, informatik, företagsekonomi, nationalekonomi, ekonomisk historia och handelsrätt, sida vid sida med de fakultets- och lärosätesövergripande forskningscentrumen som arbetar flervetenskapligt med att belysa och beforska vår samtid.

Inom ramen för SNEE, Svenska nätverket för Europaforskning i ekonomi, som drivs på regeringens uppdrag av Ekonomihögskolan, arrangerades en konferens om internationella handelshinder. Den samlade forskare och beslutsfattare i näringsliv och förvaltning såväl på nationell som internationell nivå.

Ekonomihögskolan fick också uppdraget att koordinera det tematiska samverkansinitiativet BISS – Big Science and Society – som samlar forskare från fyra fakulteter och tretton externa parter från privat såväl som offentlig sektor, däribland de stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS, European Spallation Source.

Forskning om entreprenörskap och företagande har en viktig nod på Ekonomihögskolan. Här hölls såväl en konferens som ett policyforum med mer än 300 forskare, entreprenörer och politiker som tillsammans penetrerade frågan om forskning och praktisk relevans.

– I många fall letar både politiker och entreprenörer efter svar på frågor som det redan finns en hel del kunskap om bland forskare. Här finns ett gap som måste bryggas, säger Marie Löwegren, föreståndare för Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship som bedriver forskning och undervisning i entreprenörskap på Ekonomihögskolan.

Hållbarhetskonferensen Sustainable Business, Reporting and Assurance (SUBREA) arrangerades i Lund med säte på Ekonomihögskolan, och förde samman hållbarhetsexperter från universitet och näringsliv i Sverige, USA, Belgien, Storbritannien och Nederländerna. Målet för konferensen var att skapa ett forum där ledande forskare, praktiker, politiker och andra beslutsfattare kunde samlas för att diskutera utmaningar och framtida kunskapsbehov som hänger samman mer hållbar verksamhet, rapportering och försäkring.

Jubileumsfirande, hållbarhet och samhällsvisioner

Hållbarhet var i fokus även för en av de vetenskapsveckor som universitetet arrangerade som en del i 350-årsfirandet. Ekonomihögskolan stod i detta sammanhang värd för en halvdagskonferens med hållbarhet som tema, med universitetets Hållbarhetsforum som medarrangör. Där möttes medverkande från akademi, näringsliv, offentlig och ideell sektor. Såväl Länsstyrelsen Skåne som företagen Ikea, Volvo och Tetra Pak fanns på plats, liksom regeringens nationella miljösamordnare för näringslivet.

Under jubileumsfirandet har Ekonomihögskolan vidare deltagit med många jubileumsaktiviteter, inte minst genom sin föreläsningsserie ”Ekonomihögskolan gör skillnad” där dryga dussinet föreläsare medverkat. Ämnena har varierat: välfärdsstatens framväxt, klimatförhandlingar och utsläpp, finanskriser, entreprenöriellt lärande, tillit och migration, digitaliserad handel, EU, ledarskap, de svenska alkohol- och spelmonopolen – för att bara nämna några.

Jubileet har också omfattat ett antal forskare som talat i universitetsövergripande sammanhang, exempelvis ”Jubileumskursen” som varit mycket välbesökt. Här bidrog Ekonomihögskolans forskare med föredrag om funktionell dumhet och vad den kan orsaka i organisationer, om vetenskap och kunskap i praktiken, urbanisering och tillväxt under årtusenden samt en genomgång av Sverige från 1750 fram till idag med fokus på huruvida vi är världens jämlikaste land.

På hösten arrangerades bland annat en historisk exposé där publiken fick höra mer om de lundensiska nationalekonomerna under de 350 år som universitetet funnits. Trots sin relativt korta tid som egen fakultet, har Ekonomihögskolan stolta historiska traditioner: bland nationalekonomerna som varit verksamma i Lund finns bland andra Samuel von Pufendorf som gett namn åt tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet, den starkt socialt engagerade religionskritikern och preventivmedelsförespråkaren Knut Wicksell och samhällsvisionären Ingemar Ståhl som konstruerade vårt moderna studiemedelssystem.

– De var samhällsekonomer som var ute i debatten, i politiken, djupt intresserade av sin tid, säger professor emeritus Lars Jonung.

Utanför akademin har Ekonomihögskolan bland annat funnits representerad på Bokmässan i Göteborg och på Almedalsveckan med ett dussintal forskare, där merparten deltog i arrangemang i någon annan än fakultetens regi. De är efterfrågade experter i det offentliga samtalet – bland annat från riksdagspartier och rikstäckande dagspress – och omvärldsengagemanget är stort.

Stor efterfrågan på Ekonomihögskolans expertis

Under året som gått har Ekonomihögskolans expertis anlitats av åtminstone två statliga kommittéer och utredningar. Tillitsdelegationen som ska arbeta för en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor hämtar sin forskningsledare från Ekonomihögskolan. Vi har också medarbetare på plats i referensgruppen hos Kommunutredningen, som har till uppdrag att ska skapa en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar.

Ekonomihögskolan fortsätter att bygga nätverk med såväl alumner som de företag som valt att gå in som medlemmar i Stiftelsen Partnerskap. Stiftelsen är ett samarbetsforum öppet för företag som vill utveckla sin kompetens och sitt nätverk inom områden som exempelvis affärsutveckling, ledarskap och ekonomi. Med hjälp av partnerföretagen får studenterna möjlighet till tidig karriärträning och kan ta sina första steg i den professionella världen, medan företagen å sin sida får tillgång till aktuella kunskaper och ny forskning genom kontakten med Ekonomihögskolans studenter och forskare.

Idag har Ekonomihögskolan nära 50 partnerföretag, och under det gångna året har flera nya tillkommit: Sparbankstiftelsen Finn, Volito, Diab och Securitas. Partnerskapets konferens ägde rum i april och publiken fick där bland annat höra Sveriges ambassadör i USA, Olof Skoog, diskutera världsekonomin efter Trump och Brexit med Business Swedens chefekonom Lena Sellgren och tidigare finansministern Anders Borg.

– Tack vare partnerföretagen håller vi liv i vår koppling till arbetslivet utanför akademin, och vi bidrar till varandras verksamheter och inspirerar varandra i båda riktningarna, säger Cecilia Arkestad, som tillträtt som ny verksamhetsansvarig för Stiftelsen Partnerskap under 2017.

Årets hedersdoktorer heter Cristina Stenbeck och Christopher Humphrey – den förra välkänd från sin tid som ordförande för koncernen Kinnevik och den senare professor i redovisning vid Alliance Manchester Business School.

I slutet av året valdes ytterligare två ledamöter med anknytning till Ekonomihögskolan in i IVA – Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien som har till uppgift att till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling. Fakultetens styrelseordförande John Abrahamson samt professor emeritus Lars Oxelheim gör nu de tidigare invalda ledamöterna sällskap.