Forskning här och nu – om svenskarnas attityder och beteenden under pandemins restriktioner

När nyheterna om snar vaccinering kom i december, förändrades folks vilja att följa restriktioner. Och det tidiga stödet för den svenska strategin sjönk mellan april och december 2020 – och tunnades ut till någon slags mellanmjölk. Det säger nationalekonomen Erik Wengström som har studerat svenskarnas beteenden och attityder under pandemin tillsammans med en internationell forskargrupp.

Efter ett och ett halvt år med pandemirelaterade restriktioner och rekommendationer, har vi nu nått fram till ett samhälle som åter öppnar upp. I alla fall för de vaccinerade. I alla fall just nu. Under pandemin har Erik Wengström, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och kollegor från olika lärosäten studerat svenskarnas beteenden och attityder, kopplade till bland annat just restriktionerna.

– Vi har kunnat se att folk uppger att de upplever att de själva följer restriktionerna. Det är inte bara för att skydda sin egen hälsa, utan även för att de bryr sig om andra människor. Men vi ser också att när de goda nyheterna om snar vaccinering kom i december, ja, då blev många optimistiska och började slappna av i sin följsamhet, säger Erik Wengström.

Vaccinet gjorde att svenskarna slappnade av

Studierna grundar sig i en form av experiment med ett representativt urval svenskar. Genom enkätundersökningar får deltagarna ta ställning till olika scenarier där de till exempel tillfrågas om hur mycket betalt de skulle kräva för att placera sig själva i strikt hemkarantän.

– De här studierna har egentligen rullat på från en dagsaktuell sak till en annan. Vi har frågat om hur man följer restriktioner när det har varit högt upp på agendan, som i april och december, och när det talades om lockdowns frågade vi om det. När det började komma nyheter om kommande vaccineringar, då ställde vi frågor om det. Vi ville veta om goda nyheter om vaccin påverkar folks beteenden. Slappnar man av för att man ser att det snart är slut, eller håller man tvärtom igen på slutet för att slippa bli smittad när det nästan är över?

Flera av studierna ska snart publiceras, eller är redan publicerade, i vetenskapliga tidskrifter. Resultaten visar till exempel att många svenskar blev optimistiska och faktiskt slappnade av när nyheterna om vaccinen kom. De visar också att personer med prosociala (altruistisk) inställning till sina medmänniskor i högre grad har uppgett att de överlag har följt restriktionerna.

Häromdagen intervjuades statsminister Stefan Löfven om ”Sveriges covid-19-experiment” i CNN, vilket fick spridning också i svenska medier. Han förklarade och försvarade Sveriges upplägg under pandemin, där mycket fokus hamnade på skillnaderna mellan total nedstängning, versus ganska omfattande riktlinjer och rekommendationer som bygger på frivillighet.

Ni har, i era studier under pandemin, tittat på vad svenskarna själva har tyckt om sina egna personliga beteenden under den här tiden, men också deras attityd till Sveriges agerande. Kan resultatet av era studier säga något om just ”Sveriges covid-19-experiment”?

– Slutsatsen är att det inte uppfattas som någon självlysande framgångssaga, men inte heller som den katastrof som har utmålats på vissa håll. Svenskarna har en nyanserad bild av det. Det finns säkert mycket som kunde gjorts bättre och snabbare, men jag tror att svenskarnas sammantagna bild är rätt så ljummen, säger Erik Wengström.

Han tillägger dock att mätningarna gjordes i april och december 2020.

Pandemin intressant för forskare

Erik Wengströms forskning är även i vanliga fall inriktad på just experimentell beteendeekonomi. Hur fattar människor beslut som involverar risk? Han har bland annat kunnat visa just att risktagande förändras när det görs för någon annans räkning och hur det är kopplat till saker som socioekonomi och kognitiv förmåga.

– Pandemin har varit en intressant tid för forskare. Det helt nytt för mig att jobba på det här sättet. Ofta tar forskning väldigt lång tid och det går inte att svara på dagsaktuella frågor. Men här var det lättare. Kanske hjälpte det att det fanns så lite kunskap där i början och samtidigt ett stort sug efter just det. Det är ju dessutom svårt att forska på beteenden innan de pågår eller har ägt rum, säger Erik Wengström.

Samtidigt har det hela gett en något stressigare situation som forskare. Det gäller att studera till exempel vaccinnyheternas påverkan på folks beteenden just när det är aktuellt. Annars är det för sent.
– Jag upplever att forskning och kunskap har varit mer i fokus än tidigare, både i media och bland folk i allmänhet. Pandemin har satt ljuset på forskning som process och det har folk fått upp ögonen för. Det har varit tydligt att forskarvärlden och samhället har lärt sig om pandemin efterhand, säger Erik Wengström.

Samtidigt är just detta också en svårighet, inte minst vad gäller det nuvarande svenska finansieringssystemet.

– Vi har för lite fakultetsfinansierad forskning. Det har inte varit en fördel under pandemin. Jag kan se att till exempel amerikanska kollegor har lättare att äska pengar för något som är aktuellt här och nu. Nästa dag har de i princip pengarna på kontot. Medan i Sverige finns det en tröghet i systemet och risken är att finansieringen kommer in för sent i processen. Fakulteten borde ha en pott för forskning i aktuella frågor, säger han.

”Vill lyfta fram hur mycket folk gjort”

I Sverige har nu nästan alla restriktioner lyfts bort. Erik Wengström vill med sina studier särskilt trycka på en sak:

– Jag vill lyfta fram hur mycket folk har gjort. Det har varit mycket shaming, högt och lågt, om hur folk har betett sig under pandemin. Men vi kan se att det finns en tydlig koppling mellan människors omtanke om andra och att de faktiskt upplever att de har följt restriktionerna. Det kanske inte har varit tillräckligt, men många har gjort väldigt mycket för att minska smittspridningen. Det ska vi inte glömma.

En av lärdomarna från Erik Wengströms studier är dock att folks beteenden och attityder till en och samma sak kan skifta över tid.

– I takt med att man får mer information så förändras ens beteende. Vi reagerar på det som händer runt omkring oss. Det som funkade i början av pandemin, kanske inte funkar senare. Vi kan till exempel se att de äldre hade hög tillit till den svenska reaktionen på pandemin i april. Men i december hade stödet sjunkit betydligt. Varför? Ja, kanske för att de äldre kände att det var de som skulle hålla sig hemma och dra hela lasset, medan de yngre i stor utsträckning har kunnat röra sig i samhället, gå på restaurang och träna på gym.

Fakta: Så gjordes studierna

För att förstå attityder och hälsobeteenden under pandemin har forskarna genomfört tre enkätstudier med ett urval av den svenska populationen. Urvalet är representativt vad gäller kön, ålder samt var man bor. Sammanlagt har cirka 3 300 svenskar deltagit i undersökningarna som genomförts vid två tidpunkter med hög smittspridning i samhället, i mitten av april och i början av december 2020. Forskarna har mätt attityder till den svenska strategin, följsamhet till rekommendationer och vaccinationsintentioner. Samtidigt har de inkluderat mått på en rad preferenser och politiska attityder. Tillsammans gör detta att forskarna kan teckna en detaljerad bild av beteenden och attityder och hur de har utvecklats över tiden.

Från: Artikel i Ekonomisk Debatt (PDF): Attityder och beteenden under pandemin

Mer om metoden:

I enkätundersökningarna finns metoder för att kontrollera om personer lever som de lär. Efter genomförd enkät har till exempel deltagarna kunnat klicka på länkar för att få mer information om coronaviruset. Om de klickar där, så kan det beteendet ge en viss koppling, och ett visst stöd för att de i hög grad tar ansvar och följer restriktioner. När det rådde brist på ansiktsmasker att köpa, har de också fått uppge betalningsvilja för en mask. Ju högre betalningsvilja, desto större chans att de är personer som följer restriktioner.