lu.se

Ekonomihögskolan

Lunds universitet

Hållbarhetsforskaren: ”Bolagen ska fortsätta pushas att ta täten”

Publicerad: 2018-11-27

Nu är de utsedda – de svenska företagen som jobbar bäst med hållbarhet. Men forskaren Susanne Arvidsson som står bakom den nya hållbarhetsrankningen tillsammans med bland andra tidningarna Dagens Industri och Aktuell Hållbarhet ser att det finns mycket kvar att göra.

När vi talades vid om rankningen i våras, då hade ni inte riktigt påbörjat arbetet än. Hur har processen varit? Blev det som du förväntade dig?
– Det har varit en otroligt konstruktiv process. Både inom den rådgivande kommittén där vi haft en positiv riktning framåt, men också i all den respons som vi fått från alla som varit nyfikna på vad vi gör. Människor från olika branscher, företag, organisationer och politiska partier har hört av sig.

– Tanken är att rankningen ska bli årligen återkommande och utvecklas allt eftersom. Vi har också lagt mycket tid på att välja vilken rankningsmetod vi ska ha. Det blev en tvådelad metod: en som fokuserar på hur företagen kommunicerar kring sitt hållbarhetsarbete i form av hemsidor, hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Men vi ville även ge företagen själva möjlighet att berätta hur deras hållbarhetsarbete fungerar bakom kulisserna. Därför skickade vi ut en enkät där de får utveckla hur de arbetar. Ungefär 50 procent svarade, vilket man får säga är bra med tanke på att det är första gången vi gör det här. Den första delen kan man få 67 poäng för och för den andra, enkätstudien, 18 poäng.

Stora Enso, Electrolux, H&M och Skanska blev de som fick högst poäng. Finns det några resultat som du blivit förvånad över?
– Ingen har fått full pott, men det förväntade vi oss inte heller. Vi hade en ambitiös ansats och anser det viktigt att visa att man som företag ger information och arbetar kring alla 67 parametrar som vi tittat på. Annars kan man inte utvärdera hur ett företag arbetar inom hållbarhet. Vi vill se en fortsatt progression och visa var det finns förbättringspotential hos företagen, men utan att peka finger åt någon. Det handlar om att pusha våra svenska bolag så att de fortsätter att ta täten när det gäller hållbarhetsarbete. Alla har mycket att göra om vi ska nå Agenda 2030-målen på tolv år.

– Många bolag tuffar på rätt bra inom alla kategorier, men hållbarhetsarbetet behöver integreras tydligare. Det där allra sista steget saknas ofta. Det här är svårt och man behöver dela med sig av sin lärprocess över branscher och mellan företag. Svenska företag är duktiga när det gäller klimat och miljö, men när det gäller den sociala och ekonomiska delen är man svagare. Det är komplext att mäta hållbarhet och jag ser verkligen positivt på att många företag anstränger sig. Många har också varit jätteambitiösa när de svarat på enkäten och länkat till interna dokument och liknande.

Har företag hört av sig och velat veta hur ni har gjort undersökningen? Hur presenteras resultaten?
– Vi har försökt ta en bred ansats och pusha framåt, bland annat genom att vi har lagt in standarder som inte används så mycket, men som kan hjälpa till i företagens hållbarhetsarbete. Det finns en hel del hjälpmedel och jag hoppas att man kan bli inspirerad. Många företag har frågat ”Åh, hur har ni gjort? Nu vill vi ta med oss det här in i 2019.” Det är jätteroliga samtal att få. Jag ser inte främst det här som en granskning, utan ett verktyg för att hjälpa svenska företag att hjälpa varandra. Det handlar ju om något gott och om att lämna över en bättre värld till kommande generationer.

– Det ska bli en rapport av det här och i samarbete med Dagens industri planerar vi för seminarier för att fortsätta arbetet. Det ska inte vara en skrivbordsprodukt, utan resultaten ska användas. Vi har även pratat om arbetet i Almedalen och idag den 27 november blir det fullt fokus i och med konferensen Hållbart Näringsliv i Stockholm.

Er granskning har främst handlat om att visa goda exempel, men det blir ju naturligt att såväl goda förebilder som mindre goda förebilder hamnar i rampljuset. Hur upplever du att det har uppfattats av företagen?
– Vi har pratat med företag som undrat varför de inte har fått mer poäng, trots att de själva upplever att de jobbar jättehårt med hållbarhet. Det har lett till bra diskussioner. Det är nämligen så att vi har satt parametrarna så att det ska vara rätt tufft. Det räcker inte att bara nämna någonstans att man jobbar med hållbarhet, det måste finnas substans bakom orden. De flesta köper att de måste tydliggöra det hela.

– En väsentlig detalj är hur tillgänglig informationen om hållbarhetsarbetet är. Det kanske tar sju klick på hemsidan och sedan hittar man en länk gömd någonstans och först där kan vi få svar på våra frågor. Ett exempel på hur man kan förbättra sin information kan vara att inte bara säga att ”Vi är medlemmar i UN Global Compact”, utan också berätta hur detta påverkar organisationen och dem som jobbar där.

Är det viktigt för dig att använda dig av dina kunskaper och metoder som forskare i sammanhang utanför akademin. Varför?
– Jag tycker att det är väldigt viktigt. Vi måste ha ett utbyte av forskning, kunskap och erfarenhet mellan akademin och resten av samhället, oavsett om det är näringslivet eller offentlig sektor. Det här är en utmaning som jag efter tjugo år som forskare gärna tar. Med mig i arbetet har jag också haft en fantastisk rådgivande kommitté med bred kompetens. All eloge till alla inblandande! Inte minst de duktiga studenterna i föreningen LINC som har deltagit på alla möten och där jag och studenterna haft en tät kommunikation när det gäller datainsamlingen för rankningen.

Vad hoppas du på att rankningen leder till? Hur ser läget ut om fem år?
– Då skulle jag vilja att alla de 67 parametrarna som vi använder oss av är uppfyllda. Men då har vi samtidigt utvecklat granskningen så att kraven är högre än i dag. Även duktiga företag behöver fortsätta utvecklas. Vår vision är att kunna se förbättringar från år till år.

Kontakt

Susanne Arvidsson

Docent i företagsekonomi, Ekonomihögskolan i Lund. Forskar om företagens kommunikation till olika intressenter främst ur ett aktiemarknadsperspektiv, business ethics, CSR, hållbarhets- och integrerad rapportering samt bestyrkande av hållbarhetsredovisning.

susanne.arvidsson@fek.lu.se


Telefon: 046-222 79 81

Mer om Susannes forskning i Lunds universitets forskningsportal