När det perfekta datamaterialet inte finns och hur man löser det – uppsats i statistik prisas

Publicerad: 2021-03-18

Studenten Emily Deros åkte till Zimbawbe för att skriva sin kandidatuppsats i statistik. Där fick hon på allvar gå från teori till praktik: hur anpassar och använder man data från en stor socioekonomisk undersökning, när datamaterialet inte är helt perfekt? Utmaningen ledde till en – för statistikämnet – ovanligt kvalitativ uppsats, vilket nu uppmärksammas när Emily Deros kandidatuppsats i statistik prisas som 2020 års bästa av Surveyföreningen.

En kvinna i prickig klänning sitter på en sten vid Victoriafallen. Foto.
Emily Deros vid Victoriafallen under sitt uppsatsskrivande i Zimbabwe. Foto: Privat

Emily Deros hade tagit en kandidatexamen i freds- och konfliktkunskap och skulle bara läsa en kurs i statistik innan hon var färdigpluggad. Trodde Emily. I stället fastnade hon för statistikämnet och just nu håller hon på att färdigställa sin magisteruppsats i statistik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Dessutom har hennes kandidatuppsats i statistik just uppmärksammats av Surveyföreningen som 2020 års bästa i statistikämnet.

– Jag tänkte att det kunde vara bra att förstå statistik bättre, om inte annat för att det hjälper en att vara källkritisk. Men när jag väl började studera statistik upptäckte jag hur roligt och praktiskt användbart det är, trots att det är teoretiskt. Jag tror på vikten av att kombinera kvalitativ och kvantitativ analys för att få bättre genomslagskraft och bättre förståelse för komplexa problem, säger Emily Deros.

Vad handlar din prisade uppsats ”Vart försvann mitt perfekta datamaterial? Lärdomar från att utföra en undersökning i praktiken” om?

– Själva uppsatsen är ganska annorlunda jämfört med andra uppsatser i statistik, eftersom det är en kvalitativ uppsats. Inför uppsatsskrivandet besökte jag Zimbabwe, samlade in data och korrigerade undersökningsdesignen från en redan insamlad undersökning som gjorts på socioekonomiska förhållanden i landet. Uppsatsen i sig handlar om utmaningarna som jag mötte i mitt arbete och vilka avvägningar jag behövde göra och vad jag har lärt mig av det, säger Emily Deros.

Hon hade vart intresserad av att göra någon form av fältarbete ända sedan sina freds- och konfliktstudier och ville gärna göra en form av uppsatsarbete där hon kunde vara med och bidra. Genom Svenska kyrkan kom hon i kontakt med organisationen Zimbabwe Council of Churches och deras undersökning Household Care Burden survey.

Vilka utmaningar mötte du när du började titta på undersökningsmetodiken och designen?

– Zimbabwe Council of Churches hade gjort undersökningen ett år tidigare och det här var en uppföljning. Men året innan hade de haft en budget för arbetet, vilket de inte hade nu. Det gjorde att personer ställde upp ideellt för att samla in data och vilka platser man besökte det här året blev helt beroende av varje persons engagemang och förutsättningar. Därför blev fördelningen av svaren inte procentuellt korrekt utifrån de olika regionerna och distrikten. Jag fick vikta utifrån det och korrigera undersökningsdesignen så att den blev representativ för proportionerna i landet. Det var en teoretiskt svår utmaning.

Men utmaningarna handlade också om hur de insamlande personerna hade tolkat hur enkäterna skulle fyllas i, vilket gjorde att vissa svar var felaktigt utformade. Det kunde handla om att ett svar skulle rangordnas på en skala mellan 1 och 5, men i stället hade svaren kryssats i eller fler alternativ hade rangordnats.

 – Frågeformuläret hade utformats innan jag åkte och vissa frågor var svåra att tolka. I vissa fall var det lätt att råka ange till exempel en individuell familjemedlems inkomst, men hela hushållets utgifter. Då blir jämförelserna konstig. Det var svårt att gissa sig till hur de tänkt när de svarat. Dessutom hade inflationen sexdubblats på ett år. Hur jämför man då hushållsutgifter över tid?

Vad i dina resultat överraskade dig mest? Var du beredd på de problem du skulle stöta på?

– Riskerna för feltolkningar är alltid stora och gäller inte bara den här undersökningen: det är alltid lätt att missförstå innebörden av resultaten om man saknar tillräcklig kunskap. Det krävs att man visar vilka otydligheter som föreligger i undersökningen, så att läsaren förstår. Resultaten från undersökningar är inte absoluta sanningar; de är ju faktiskt bara skattningar.

Resultatet av Emilys undersökning visade att en stor majoritet av befolkningen i Zimbabwe lever under fattigdomsgränsen – och situationen har blivit värre 2019 jämfört med 2018.

– Det är flera tusen individer som har deltagit i den här undersökningen. Resultaten visar att det är en akut situation i landet. Åtta av tio svarar att de kämpar med att sätta mat på bordet. Det som många inte känner till är att Zimbabwe inte alltid har haft det så här. Det har varit ett välfungerande samhälle. Tidigare fanns det varmvatten i kranarna och det fanns en fungerande infrastruktur, säger Emily Deros.

Din uppsats heter ”Vart försvann mitt perfekta datamaterial?”. Vad handlar den klockrena titeln om?

– Det handlar om att när man sitter i skolbänken får vi ofta färdiga datamaterial som är lämpliga för vissa modeller, men i många fall funkar det inte så fint och tillrättalagt i verkligheten. Man får göra det bästa av situationen och hitta sätt att nå fram ändå, säger Emily Deros.

Närmast väntar jobb som projektledare på Kantar Sifos avdelning för Public affairs. I Lund blir hon saknad, inte bara som student utan som amanuens (övnings- och lärarassistent).

– Jag vill verkligen tacka och uppmärksamma lärarna på Statistiska institutionen på Ekonomihögskolan. De är så otroligt engagerade och måna om att vi studenter ska förstå vad vi gör. Det är en liten institution, men det gör att man blir sedd. Jag har haft det tufft ibland eftersom att jag inte har så mycket mattebakgrund, men tack vare allt stöd har jag tagit mig igenom. Många är rädda för siffror och statistik, vilket är synd. Det var en total slump att jag hamnade här, men det är jag otroligt glad över!

Uppsatsen ”Vart försvann mitt perfekta datamaterial? Lärdomar från att utföra en undersökning i praktiken”

Läs mer om studier i statistik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Emily Deros

En kvinna i prickig klänning sitter på en sten vid Victoriafallen. Foto.

Statistikstuderande på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som får ta emot Surveryföreningens pris för bästa uppsats inom surveyområdet 2020.

Mer om utnämningen

Surveyföreningen är en medlemsförening till Statistikfrämjandet. Föreningen delar ut ett årligt stipendium för bästa akademiska uppsats med surveyinriktning. Syftet med stipendiet är att stimulera intresset för surveyområdet bland studenter och handledare inom grundutbildningen. Mottagaren av stipendiet/priset får ett ekonomiskt bidrag på 7 500 kr.

Surveyföreningen skriver i sin motivering för utnämningen av Emily Deros att hennes uppsats tar upp ett viktigt, men ofta förbisett steg i alla statistikers utveckling. Föreningen nämner också att det finns en igenkänningsfaktor och ett värde i att lyfta utmaningen med icke-perfekta datamaterial i en akademisk kontext.

Läs mer om Surveyföreningen