lu.se

Ekonomihögskolan

Lunds universitet

Nio av tio vill ha säkerhetskameror på gator och torg

Publicerad: 2017-09-12

En färsk undersökning som genomförts av forskargruppen LUSAX vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och Kantar Sifo visar att 90 procent av allmänheten är positiv till användandet av säkerhetskameror på gator och torg.

Färre oroar sig för att säkerhetskameror på offentlig plats hotar integriteten, visar en ny undersökning från Ekonomihögskolan och Securitas. Foto: iStock.

– Vår förväntan var att det skulle finnas en majoritet som var positiv till användandet av säkerhetskameror på allmän plats, men jag blev förvånad över att en så pass stor andel som 90 procent var positivt inställda, säger forskaren Markus Lahtinen från LUSAX-gruppen.

Kameraövervakning på gator och torg har de senaste åren varit föremål för betydande medialt intresse. Mycket av debatten går att härleda till den nya kameralag som introducerades 2013, där grundtanken var att det skulle bli enklare och lättare att få tillstånd att bedriva kamerabevakning. Stora delar av den grundtanken har infriats då bland annat butiker tillåts montera säkerhetskameror utan tillstånd. Däremot kvarstår kravet på tillstånd för användandet av säkerhetskameror på allmän plats – gator och torg. Det vanligaste motivet till användandet av kameror på allmän plats rör Polisens möjlighet att använda kameror för att upprätthålla lag och ordning i dessa miljöer. Även transportknutpunkter som tågstationer omfattas av denna tillståndsplikt. Tillstånden prövas i första hand av Länsstyrelserna med Datainspektionen som tillsynsmyndighet.

Restriktiv syn på kameraövervakning

Sedan kameralagen infördes 2013 har tillståndsgivningen varit fortsatt restriktiv. Som tillsynsmyndighet har Datainspektionen överklagat tillståndsgivningen och i flertalet fall vunnit bifall för att att avslå tillstånden. Den restriktiva synen på tillståndsgivningen bottnar i en kombination av uppfattningarna att närvaron av säkerhetskameror på allmän plats förmodas inkräkta på den personliga integriteten och att forskning visat att kameror på allmän plats endast har en marginell brottspreventiv effekt som inte väger tyngre än allmänhetens integritetsbehov.

Markus Lahtinen kommenterar vidare:

– Den brottspreventiva effekten är forskningsmässigt välstuderad. Tanken bygger på idén att blotta närvaron av kameror skulle hindra möjliga gärningsmän från att begå brott. Erfarenheterna från Storbritannien visar att kameror inte hindrar brott som begås av berusade personer i affekt. Däremot finns det visst stöd för att kameror har en preventiv effekt när det gäller planerade brott.

Rädda liv och göra brottsutredningar lättare

Men, berättar Markus Lahtinen, kameralagen från 2013 lyfte uttryckligen fram ytterligare nyttor med kameror som ska beaktas vid tillståndsgivningen – och det rör möjligheten att upptäcka pågående brottslighet och även använda kameramaterialet för att lagföra och utreda brott.

– De nyttorna är understuderade. SL i Stockholm använder till exempel kamerorna för att snabbt kommendera fram väktare för att kyla ner hotfulla situationer, men också för att förebygga att människor tar livet av sig i tunnelbanan i Stockholm.

– Det här är ett exempel på ett positivt samspel mellan operatör och kamerasystem för att upptäcka avvikande beteenden. Det är också värdefullt utredningsmässigt för Polisen att snabbt kunna identifiera ett händelseförlopp eller få ett initialt signalement på misstänkta gärningsmän. Det sparar ofta betydande lidande för brottsoffren men även polisiära resurser. Det såg vi inte minst vid terrordådet i Stockholm tidigare i år. Där spelade kamerorna en viktig roll i arbetet att snabbt gripa den misstänkte gärningsmannen, säger Markus Lahtinen.

Dessa fördelar inkluderades även i undersökningen, och cirka 4 av 5 deltagare menar att kameror är bra stöd att upptäcka pågående brott och lika många ser även att materialet från kameror kan användas för att utreda och lösa brott.

Oron att kameror skulle ha en negativ inverkan på den personliga integriteten lyftes också fram i undersökningen. Markus Lahtinen igen:

– Det är viktigt att ta kritiken mot säkerhetskameror på allvar. I opinionsundersökningen har vi specifikt ställt frågor som berör den oro allmänheten kan känna inför användning av säkerhetskameror på gator och torg. Av undersökningen framgår det att en klar majoritet – 83 procent – av de 1000 tillfrågade menar att de inte är oroliga för att deras personliga integritet kränks vid kamerabevakning på offentlig plats.

Tekniken finns, men Sverige ligger efter

Initiativet till undersökningen togs av Securitas som sedan 2017 är partnerföretag till Ekonomihögskolan. Syftet med att vända sig till Lunds universitet var att säkerställa att frågorna ställdes på ett sakligt och neutralt sätt. Alf Göransson, VD och koncernchef på Securitas kommenterar samarbetet och resultat från undersökningen:

– Jag anser att nuvarande lagstiftning hämmar tryggheten i samhället. Vill vi ha ökad trygghet så är det dags att omdefiniera begreppet integritet. Jag har svårt att förstå varför man inte i ökad omfattning använder tillgänglig intelligent kamerateknik för att underlätta polisens arbete, förebygga och klara upp fler brott. Tekniken finns idag och utvecklas snabbt, och det finns stor inhemsk kompetens på området, men ändå ligger Sverige långt efter många andra länder. Denna SIFO-undersökning visar att det finns stöd i opinionen. Behovet ökar, tekniken finns, opinionen stödjer, men lagstiftningen saknas.

Mer om det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Lusax

Kontakt

Markus Lahtinen är forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och har framför allt ett intresse för att undersöka digitaliseringen och dess konsekvenser. 

Markus Lahtinen, 046-222 91 59