lu.se

Ekonomihögskolan

Lunds universitet

Nya klassrum vänder upp och ner på undervisningen

Publicerad: 2018-11-05

På Ekonomihögskolan finns sedan i början av höstterminen två nya salar för flippad (omvänd) undervisning. Målet: att studenterna ska lära sig mer och bättre – samtidigt som de och lärarna har roligt på vägen dit.

”Jag tycker att det flippade klassrumet ger möjlighet till en djupare förståelse inom ämnet som du studerar,” säger studenten Amalia Larsson Hurtig.

De nya klassrummen har whiteboardtavlor längs med alla väggar och saknar helt någon egen plats för läraren. Sex rejäla ljusgrå bord med stolar dominerar rummen. Välkommen till Ekonomihögskolans första flippade klassrum.

– Allt är tvärtom jämfört med traditionell katederundervisning, säger Ola Mattisson, universitetslektor i företagsekonomi och en av dem som jobbar med att ”flippa” delar av sina kurser på Ekonomihögskolan. Han fortsätter:

– Det gör att vi lärare kan vara mer av coacher och får en helt annan möjlighet att skapa dynamik i gruppen och i diskussionerna. Tanken är att själva föreläsningen hålls via nätet, av läraren eller någon annan, studenterna studerar den hemifrån och sedan kan vi jobba med den praktiska tillämpningen tillsammans i skolan.

Vässar studentens förmågor

Det är främst enstaka kurser som Business Policy (7,5 hp) på kandidatnivå och Organization and Leadership (5 hp) inom kandidatprogrammet International Business som får flippat innehåll, men också delar av Master in Management (MIM). Inga stora förändringar införs på en gång, utan det mesta sker successivt – både för lärarnas och studenternas skull.

– Det kan såklart finnas elever som föredrar att sitta och lyssna på en föreläsning. Men med flippade klassrum får du som student mer varierade undervisningsformer och tillfälle att träna upp fler av dina förmågor. Många av de saker du ska kunna i din framtida yrkesgärning bygger på interaktion med andra personer och att argumentera för din ståndpunkt. Det kan bli mer krävande för studenten till en början, men när det är dags för tentan har du allt att vinna på att ha deltagit i de här övningarna, säger Ola Mattisson.

Den flippade pedagogiken används på flera utbildningar inom Medicinska fakulteten. Det finns även lärare på Ekonomihögskolan som jobbat med flippat innehåll i undervisningen länge, men utan att ha en sal anpassad för ändamålet. En av dem är universitetslektorn Nadja Sörgärde. Gensvaret från hennes studenter på introduktionskursen Organization and Leadership samt kandidatkursen Leadership and change management har varit mycket positivt.

– Studenterna uttrycker att de lär sig mer effektivt och på djupet, vilket jag också har noterat. De säger också att de känner sig mer studiemotiverade. En viktig förutsättning för att det ska fungera bra är att studenterna introduceras till det pedagogiska upplägget. Därför är introduktionsföreläsningen viktig för mig. Där lyfter jag fram den pedagogiska idéen och förbereder studenterna på vad som förväntas av dem. Min ambition är att studenterna ska vara aktiva redan från dag ett, säger Nadja Sörgärde.

Gör undervisningen roligare

Nadja Sörgärde har experimenterat en hel del med materialet som studenterna ska ta del av hemifrån.

– Det som har fungerat bäst för mig är ha kurslitteratur som är lämplig för självstudier, övningsuppgifter för att skapa driv och fokus samt inspelade korta, dynamiska power-point-presentationer som är särskilt framtagna för att understödja studenternas egna arbete.

Universitetslektorn Matts Kärreman flippar delar av innehållet för kursen Business Policy. Han, liksom de andra lärarna, återkommer till att flippade klassrum gör undervisningen roligare både för studenterna och läraren, samtidigt som det förhoppningsvis också gör att studenterna lär sig bättre.

– På en traditionell kurs gör vi allt vi kan för att de ska ta till sig litteraturen redan tidigt, men det finns många skäl till att de ändå skjuter den framför sig. Läraren blir som en markeringspenna, som ger läsanvisningar inför tentan. Nu hoppas vi kunna ge feedback under kursens gång, vilket kan göra att studenten kan reagera på sin inlärning i tid.

Kurslitteratur och frågor för uppgifterna i det flippade klassrummet. Foto: Louise Larsson

Whiteboardtavlor och runda bord med bekväma stolar är några viktiga delar i de nya klassrummen.

Fakta: Flippade klassrum

”Flipped classrooms”, eller flippade klassrum på svenska, är en pedagogik som bygger på studenternas tidiga inläsning och inlärning på egen hand, följt av praktiska grupparbeten och diskussioner på plats i skolan, tillsammans med lärare och studenter. Den tidiga inlärningen bygger ofta på olika typer av digitala verktyg, som inspelade videor och quiz-frågeformulär.

Pedagogiken anses härstamma från 1990-talets Harvard och professorn i tillämpad fysik, Eric Mazur. Han säger själv i dag att han utgick ifrån case-metodik och skickade hem sina studenter med ”the greatest invention in information technology”: en bok. ”Essentially I had the students read the textbook before coming to class, rather than having me regurgitate the textbook in class”, säger Eric Mazur.

I dag finns flippad undervisning såväl inom universiteten som i gymnasie- och grundskolan. Vid Lunds universitet finns bland annat ett klassrum för flippad undervisning på Medicinska fakulteten och intresset för att använda pedagogiken finns hos flertalet lärare runt om på universitetet.

Röster om flippade klassrum

Nadja om … Studentengagemang
”Det jag funderar mycket på och följer upp kontinuerligt är hur jag kan få studenterna involverade och aktiva i hela lärandeprocessen. Från det att de startar sin kunskapsinhämtning fram tills det att de levererar sina nyvunna insikter under seminariet eller i en skriftlig inlämningsuppgift.

Jag arbetar för att ge dem förutsättningar för att vara aktiva i kursen från dag ett. Det handlar om att erbjuda kursmaterial som lämpar sig för självstudier och uppgifter som driver på och stöttar processen, men även om hur seminarierna designas. Min ambition är att så många som möjligt ska vara så aktiva som möjligt för att i förlängningen förstå kursinnehållet på ett djupare plan.”

Ola om … När experten blir processledare
”Det känns väldigt stimulerande för mig som lärare att få prova på det här. Det är roligare att jobba med dynamiskt material tillsammans med studenterna, än att hålla åtta föreläsningar och sen rätta en tenta. Men det kräver en hel del tankearbete från min sida. Hur ska materialet fungera för eleverna när jag inte är där? Hur kommer diskussionsfrågorna att fungera? Det blir en helt annan sak jämfört med att hålla din gamla vanliga föreläsning.

De nya salarna är en förutsättning för att det ska fungera. Det måste gå att föra en dialog i salen, vilket ställer krav både på akustik och möblering. Jag tror att det här blir bättre för studenterna, men både studenter och lärare måste vänja sig vid arbetssättet. Vi vill utveckla undervisningen till att läraren blir mer av en processledare och då måste studenterna delta aktivt.”

Matts om … Om att våga prova
”Många av oss lärare har länge varit inspirerade av att flippa klassrum, och använt pedagogiken i vissa moment, men vi har aldrig haft någon bra lokal för det. Miljön behöver välkomna och möjliggöra diskussion och interaktion. Hur ska annars studenterna våga att blotta och pröva sina okunskaper? Det är mycket svårare under stora föreläsningar, då kan det vara svårt att våga räcka upp handen och säga att man inte riktigt har förstått något.

Det kan finnas en viss skepsis från studenthåll, kommentarer av typen ’ska vi göra jobbet åt er?’ Det handlar både om gruppdiskussioner och när man jobbar med att studenter ska ge betyg på varandras insatser. Då får vi vara noga med att kommunicera tydligt från början om vad som gäller.”