Pandemier: Förr, nu och i framtiden

Publicerad: 2023-03-16

Ett år efter att WHO lagt till ”Disease X” på sin lista över hot från smittsamma sjukdomar, drabbades världen av viruset SARS-CoV-2, COVID.

Professor Lone Simonsen. Bild av fotografen Ulrik Jantzen, publicerad med godkännande av Roskilde universitet

Lone Simonsen är professor i epidemiologi och chef för PandemiX centret vid Roskildes universitet. I egenskap av detta hade hon ett tätt samarbete med de danska hälsovårdsmyndigheterna för att utreda och föreslå åtgärder mot pandemin. I Sverige hade vi Anders Tegnell och i Danmark hade de ”Corona Lone”.

Under en föreläsning på Centrum för ekonomisk demografi vid Ekonomihögskolan i Lund, delade Lone Simonsen med sig av de insikter som gjorts på PandemiX. Hon lyfte särskilt arbetet mot COVID och hur de kunnat dra nytta av information om tidigare pandemier.

– I grund och botten tog vi kännetecken från pandemier och placerade dem på ett tänkt obduktionsbord för att titta närmare på vad de kunde innebära. Vi tittade på allt från hur pandemier uppkommer, till själva förloppet och hur det slutar, säger Lone Simonsen om sitt arbete på PandemiX centret.

I arbetet med COVID sökte den danska expertgruppen förstå hur viruset utvecklades under pandemin och hur olika motåtgärder påverkade dess genomslag. Gruppen i sig är väldigt blandad, med forskare från områden som epidemiologi, ekonomisk historia, bioinformatik och matematik.

Centret studerar ”Signaturer” hos COVID-19 och tidigare pandemier (influensa, kolera, smittkoppor m.fl) och använder sig i stor utsträckning av matematiska modeller på historiska data om tidigare pandemier.

Bland kännetecknen/signaturerna för COVID nämnde Lone Simonsen särskilt:

  • Att en enskild smittbärare kunde infektera många andra utan att han/hon själv uppvisade några som helst symtom, vilket försvårade spårningsarbetet.
  • Att viruset muterade ett flertal gånger, vilket förde med sig att vissa varianter var mer smittsamma men med mildare symptom och andra gav allvarligare sjukdomsförlopp, men hade lägre spridningsgrad.
  • Att till skillnad från Spanska sjukan 1918 så drabbade COVID den äldre befolkningen hårdast. 1918 hade den äldre befolkningen varit med om den ryska influensapandemin från 1889 och var i viss mån immuna mot den nya influensan.

– När vi nu har bättre kunskaper om pandemiers signaturer kan vi bli skickligare på att upptäcka dem även om det finns mindre information tillgänglig. Detta är viktigt både vid historiska studier och när vi söker identifiera en pandemi i ett tidigt skede, säger Lone Simonsen. 

Tack vare god tillgång på digitaliserade data var det möjligt att kartlägga och analysera tidigare pandemier. I Norden kan den här typen av data spåras 300-400 år bakåt i tiden, vilket tillsammans studier av social kontext (krig, migration, strategier för skademinimering med mera) kan användas för att tolka pandemiers mönster och inverkan.

Om Nordemics

Professor Tommy Bengtsson, Docent Luciana Quaranta, Doktorand Liuyan Shi och Docent Helene Castenbrandt på institutionen för ekonomisk historia på Ekonomihögskolan ingår i ett projekt under Nordemics, som leds av Lone Simonsen.

De studerar särskilt tuberkulos och doktoranden Liuyan Shi undersöker i sin avhandling hur vaccin för med sig både långsiktiga effekter som varit avsiktliga och andra som varit oavsiktliga. Oavsiktliga effekter kan vara skydd mot en annan sjukdom, som COVID till exempel.

Nordemics är ett interdisciplinärt konsortium med intressenter från flera stora universitet i Norden. Syftet är att studera pandemier med hjälp av upp till 400 år gamla data från register i de nordiska länderna.

Om Lone Simonsen

Lone Simonsen är epidemiolog och professor i populationshälsovetenskap vid Roskilde universitet. Hon är också chef för pandemicentret PandemiX och Research professor in Global Health vid George Washington University i Washington DC.