Trots ökad sysselsättning minskar levnadsstandarden i invandrartäta områden

Publicerad: 2022-02-01

I en ny rapport från AgriFood Economics Centre jämförs levnadsstandarden på landsbygden med levnadsstandarden i städernas invandrartäta områden. Levnadsstandarden var på samma nivå på 1990-talet men sedan dess har den försämrats kraftigt i de invandrartäta områdena.

På landsbygden har varken de disponibla inkomsterna (som mäter levnadsstandard), förvärvsinkomsterna eller sysselsättningen förändrats nämnvärt sedan 1990-talet. I Sveriges invandrartäta områden har de disponibla inkomsterna fallit med nästan 30 procentenheter mot rikssnittet.

– Jämförelsen visar att landsbygdens problem inte är en fråga om låg levnadsstandard och låg sysselsättning. Problemet är främst att utflyttningen från landsbygden minskar tillgången på offentlig och privat service. För de invandrartäta områdena, å andra sidan, är levnadsstandarden oroande låg, beskriver Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och författaren bakom studien.

Enligt studien är en orsak till att de disponibla inkomsterna faller i de invandrartäta områdena att förvärvsinkomsterna fallit.

– Även om sysselsättningen faktiskt ökat mer i de invandrartäta områdena än för landet som helhet så fortsätter de relativa förvärvsinkomsterna att falla. Detta tyder på att de nya anställningarna sannolikt är osäkra och deltidsanställningar. En arbetslinje som inte ökar inkomsterna spär på ojämlikheten, fortsätter Martin Nordin.

En annan orsak till de låga disponibla inkomsterna i de invandrartäta områdena är lägre sociala ersättningar.

– För individer som saknar ett arbete är levnadsstandarden bara en tredjedel av levnadsstandarden för rikssnittet och det beror på att de sociala ersättningarna fallit. Den här utvecklingen är inte specifik för de invandrartäta områdena; även för icke-sysselsatta på landsbygden är inkomsterna mycket låga, säger Martin Nordin.

Rapporten diskuterar effekter av den låga levnadsstandarden i invandrartäta områden.

– Utvecklingen riskerar leda till kriminalitet och sjunkande skolresultat. En annan effekt som sällan diskuteras är att en låg köpkraft riskerar att sänka inkomstnivån ytterligare i dessa områden. Framför allt för servicetjänster som ofta konsumeras lokalt blir tillväxten lägre. Eftersom utrikesföddas väg in på arbetsmarknaden ofta går genom servicejobb är detta ett problem, avslutar Martin Nordin.

Så gjordes studien

Utifrån registerdata och detaljerad bosättningsdata lokaliseras Sveriges mest invandratäta område och mest glesbefolkade områden. För dessa områden jämförs disponibla inkomster, förvärvsinkomster och sysselsättning med rikssnittet. Rapporten från AgriFood Economics Centre vid Lunds universitet finns även i en version som studerar utvecklingen för Skåne och Blekinges landsbygd och invandrartäta områden.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Här kan du läsa mer

Rapporten på Agrifoods webbplats

Debattartikel om ämnet i Svenska Dagbladet

AgriFood Economics Centre

AgriFoods verksamhet är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vi utför analyser och utvärderingar som berör jordbruk, fiske, livsmedel och landsbygd. Verksamheten finansieras av ett särskilt anslag från Näringsdepartementet.

AgriFood Economics Centre är en brygga mellan forskarvärlden och den praktiska politiken. I en komplex och föränderlig värld ger vi beslutsfattare stöd med vetenskapligt underbyggda och oberoende analyser av aktuella frågor. Grunden i verksamheten är policyrelevans, tillförlitlighet och objektivitet.

 

Kontakt

Martin Nordin, docent i nationalekonomi på AgriFood Economics Centre och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Tel. 046-222 07 90
Martin.Nordin@agrifood.lu.se

Data och metod

För åren 1990 till 2017 har forskarna tillgång till LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) som innehåller arbetsmarknads- och utbildningsinformation för samtliga personer 16 år och äldre som varit folkbokförda i Sverige den 31 december respektive år. LISA är samkört med information om individernas bostadsadress på rutnätsnivå.

Projektet använder en ny och mycket ambitiös ansats för att klassificera hela Sverige utifrån en land-stad dimension och en segregationsdimension. Tidigare forskning som framförallt jämför inkomstskillnader mellan Sveriges kommuner gör inte en renodlad jämförelse av land och stad. En jämförelse mellan en landsbygdskommun och en tätortskommun visar främst skillnader mellan tätorterna i de båda kommuntyperna.

Genom att klassificera Sverige i mycket små grannskap utifrån befolkningstätheten i en större cirkel runt grannskapet kan vi rangordna grannskap utefter en land-stad dimension baserat på befolkningstäthet. Således behöver vi inte förlita oss på befolkningstäthet inom specifika administrativa regioner, som t.ex. kommuner vilka omfattar både mer och mindre täta områden.

I denna rapport fokuserar vi på områden där Sveriges 5 procent mest glesbefolkade befolkning bor, och de nästkommande områdena där Sveriges 5-15 procent mest glesbefolkade befolk-
ning bor. Vanligtvis brukar cirka 15-25 procent av befolkningen klassificeras som boende på landsbygden.

På liknande vis, utifrån en cirkel runt grannskapet räknar vi även fram andelen utrikes födda och klassificeras vilka grannskap som är Sveriges mest invandrartäta områden. Endast tätorter, dvs. 250m2-rutnätsnivån, används för att välja Sveriges mest invandrartäta områden. Först räknar vi fram andelen utrikes födda för var och en av rutorna. Därefter aggregerar vi upp invandrartätheten i en större cirkel runt den specifika rutan.

Källa: Landsbygden och invandrartäta områden runt städer (PDF)