Video: Så skiljer sig coronapandemin från alla andra ekonomiska kriser

Publicerad: 2020-03-31

Lars Jonung är professor emeritus på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Redan 2006 utredde han vilka ekonomiska konsekvenser en pandemi skulle kunna få för Europa. Men det nya coronavirusets påverkan på samhällsekonomin har vält omkull alla tidigare prognoser.

Skärmavbild från filmen. Filmen hittar du något längre ner i artikeln.

Redan år 2006, i samband med fågelinfluensan, utredde Lars Jonung vilka konsekvenser en pandemi skulle kunna få för EU:s ekonomi. Slutsatsen blev att ekonomin skulle ha mycket goda chanser att snabbt återhämta sig.

– Vi gick tillbaka och såg på pandemins historiska mönster. Och det som slog oss då är att pandemier som regel är kortvariga, ett till två kvartal. Vårt resultat pekade på ”okej, det blir en betydande effekt, men den är kortvarig”. Det är ett optimistiskt budskap, om man bortser från det mänskliga lidandet, säger Lars Jonung, numera professor emeritus på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Video: se hela intervjun med Lars Jonung

Coronaepidemin skiljer sig dock en del från de scenarier som Lars Jonung och hans dåvarande kollegor inom EU-kommissionen skissade på den gången. Varken stängda gränser och huskarantän eller den unikt kraftiga nedgången på aktiemarknaden var något som de räknade med.

– Två förlopp skiljer sig från det som vi räknade med år 2006. För det första har många europeiska politiker stängt sina länder och satt folk i husarrest. Det hade vi inte med i vår studie. Det andra förloppet är att börsen har drabbats mycket hårt, unikt kraftigt. Det är något som dagens politiker måste ta ställning till, säger han och fortsätter:

– Jag är positiv till det som nu börjar kallas den svenska modellen. Att vi inte låser in våra medborgare i husarrest. Jag är positiv till att förskolorna och grundskolorna är öppna, men jag beklagar att universitet och gymnasium har stängts. Här hoppas jag att regeringen ändrar sig och öppnar dem igen, för det är viktigt att hålla föräldrarna i produktionen i gång. Det är viktigt att de inte också stannar hemma, utan de ska kunna vara ute i arbetslivet och hålla hjulen rullande.

Lars Jonung lyfter också ett varnande finger för protektionistisk handelspolitik, till exempel genom tullar.

– 1930-talets depression fördjupades genom att USA införde stora hinder för handeln genom höga tullar. En liknande reaktion i dag är ett hot mot demokratin.

– Det jag är orolig för är att auktoritära regimer använder krisen som en ursäkt för att skärpa förtrycket och gå bort från den liberala demokratin.

Ladda ned Lars Jonungs pandemirapport från 2006:
The Macroeconomic Effects of a Pandemic in Europe. A Model-Based Assessment (PDF, 1,7Mb, nytt fönster)

Läs mer om Lars Jonungs forskning

Mer om pandemier och deras historiska påverkan på ekonomin

I ett läge när en smitta sprids med förbluffande hastighet och när ekonomin ser ut att befinna sig i fritt fall är det svårt att förlita sig på såväl teori och modern empiri. Historien kan hjälpa beslutsfattare av olika slag att orientera sig.

Tobias Karlsson är universitetslektor i ekonomisk historia och har bloggat om:

Vad vet vi egentligen om spanska sjukans ekonomiska konsekvenser?