Joakim Gullstrand
Rektor, Professor
Splitting and Measuring Intra-Industry Trade
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Avhandlingens syfte är att lyfta fram och analysera tre viktiga ämnen inom inombranschhandel; relevansen för efterfrågemönster, distinktionen mellan horisontell och vertikal inombranschhandel, och mätmetoden av inombranschhandel.
Kapitel två analyserar inombranschhandel mellan hög- och låginkomstländer, och använder ett teoretiskt ramverk som förklarar bytet av liknande produkter med olika kvalitetsnivåer. Vi är speciellt intresserad av vilken roll inkomstfördelningen samt den genomsnittliga inkomstnivån har som efterfrågedeterminanter till vertikal inombranschhandel. Vi testar hypoteser om skillnader i inkomstfördelning, skillnader i genomsnittlig inkomstnivå och genomsnittlig marknadsstorlek med hjälp av tre olika empiriska tillvägagångssätt. En metod är att agregera till landnivå, en annan är att analysera ett flertal sektorer simultant, den tredje är att fokusera på specifika sektorer. Resultatet påvisar att inkomstfördelningen och den genomsnittliga inkomstnivån, samt en interaktion mellan dessa, är viktiga bestämmande faktorer till handelsmönstret. Givet en distinkt kvalitetsuppdelning i produktionsmönstret mellan hög- och låginkomstländer kommer en mer jämn (ojämn) inkomstfördelning i den tidigare (senare) landtypen, så länge skillnaden i genomsnittlig inkomstnivå inte exkluderar en efterfrågeöverlappning, innebära en ökning i andelen vertikal inombranschhandel. Slutligen finner vi även att stödet för Linder-hypotesen beror på inkomstfördelningen. Desto större del av inkomsten som tilldelas den inkomstgrupp som efterfrågar kvalitetsnivån som produceras av handelspartnern, desto större sannolikhet att Linder-hypotesen gäller.
Kapitel tre integrerar horisontell och vertikal inombranschhandel i ett och samma ramverk, vilket innebär att vi kan använda oss av en alternativ metod, d.v.s. dra hypoteser om andelen horisontell inombranschhandel inom total inombranschhandel, för att testa de motsatta relationer horisontell och vertikal inombranschhandel antas ha med viktiga landspecifika faktorer. Den ekonometriska analysen stödjer motsatsförhållandet och understryker därmed vikten av att dela upp de olika typerna av inombranschhandel. Likhet i faktortillgångar, särskilt humankapital, och likheter i efterfrågemönster, mätt i inkomstnivå samt geografisk närhet, är viktiga bestämmande faktorer till andelen horisontell inombranschhandel i total inombranschhandel. Även marknadsstorleken har betydelse och vi fann att en interaktion mellan genomsnittlig marknadsstorlek och skillnaden i marknadsstorleken hade en stor betydelse för handelsmönstret.
Kapitel fyra diskuterar olika metoder för att empiriskt fånga särdragen i Chamberlin-Heckscher-Ohlin-Samuelson modellen och vi är speciellt intresserad av tre olika förfiningar av mätmetoden. Den ena är distinktionen mellan horisontell och vertikal inombranschhandel, den andra är justeringen av en snedvridning då data agregeras och den tredje är definitionen av mellan- samt inombranschspecialisering på produktnivå. Den empiriska specifikations förklaringsgrad var som högst då vi fokuserade på inombranschhandel i horisontellt differentierade varor, vilket understryker de resultat vi fann i kapitel två. Vi fann även stöd för att länken mellan andelen inombranschhandel och skillnader i relativa faktortillgångar försvagades då analysen inte tar hänsyn till specialiseringsmönstret på produktnivå. Slutligen fann vi en icke-lineär relation mellan stordriftsfördelar och inombranschhandel som kan förklara oklara och i vissa fall motstridiga resultat inom litteraturen.
Avhandlingens syfte är att lyfta fram och analysera tre viktiga ämnen inom inombranschhandel; relevansen för efterfrågemönster, distinktionen mellan horisontell och vertikal inombranschhandel, och mätmetoden av inombranschhandel.
Kapitel två analyserar inombranschhandel mellan hög- och låginkomstländer, och använder ett teoretiskt ramverk som förklarar bytet av liknande produkter med olika kvalitetsnivåer. Vi är speciellt intresserad av vilken roll inkomstfördelningen samt den genomsnittliga inkomstnivån har som efterfrågedeterminanter till vertikal inombranschhandel. Vi testar hypoteser om skillnader i inkomstfördelning, skillnader i genomsnittlig inkomstnivå och genomsnittlig marknadsstorlek med hjälp av tre olika empiriska tillvägagångssätt. En metod är att agregera till landnivå, en annan är att analysera ett flertal sektorer simultant, den tredje är att fokusera på specifika sektorer. Resultatet påvisar att inkomstfördelningen och den genomsnittliga inkomstnivån, samt en interaktion mellan dessa, är viktiga bestämmande faktorer till handelsmönstret. Givet en distinkt kvalitetsuppdelning i produktionsmönstret mellan hög- och låginkomstländer kommer en mer jämn (ojämn) inkomstfördelning i den tidigare (senare) landtypen, så länge skillnaden i genomsnittlig inkomstnivå inte exkluderar en efterfrågeöverlappning, innebära en ökning i andelen vertikal inombranschhandel. Slutligen finner vi även att stödet för Linder-hypotesen beror på inkomstfördelningen. Desto större del av inkomsten som tilldelas den inkomstgrupp som efterfrågar kvalitetsnivån som produceras av handelspartnern, desto större sannolikhet att Linder-hypotesen gäller.
Kapitel tre integrerar horisontell och vertikal inombranschhandel i ett och samma ramverk, vilket innebär att vi kan använda oss av en alternativ metod, d.v.s. dra hypoteser om andelen horisontell inombranschhandel inom total inombranschhandel, för att testa de motsatta relationer horisontell och vertikal inombranschhandel antas ha med viktiga landspecifika faktorer. Den ekonometriska analysen stödjer motsatsförhållandet och understryker därmed vikten av att dela upp de olika typerna av inombranschhandel. Likhet i faktortillgångar, särskilt humankapital, och likheter i efterfrågemönster, mätt i inkomstnivå samt geografisk närhet, är viktiga bestämmande faktorer till andelen horisontell inombranschhandel i total inombranschhandel. Även marknadsstorleken har betydelse och vi fann att en interaktion mellan genomsnittlig marknadsstorlek och skillnaden i marknadsstorleken hade en stor betydelse för handelsmönstret.
Kapitel fyra diskuterar olika metoder för att empiriskt fånga särdragen i Chamberlin-Heckscher-Ohlin-Samuelson modellen och vi är speciellt intresserad av tre olika förfiningar av mätmetoden. Den ena är distinktionen mellan horisontell och vertikal inombranschhandel, den andra är justeringen av en snedvridning då data agregeras och den tredje är definitionen av mellan- samt inombranschspecialisering på produktnivå. Den empiriska specifikations förklaringsgrad var som högst då vi fokuserade på inombranschhandel i horisontellt differentierade varor, vilket understryker de resultat vi fann i kapitel två. Vi fann även stöd för att länken mellan andelen inombranschhandel och skillnader i relativa faktortillgångar försvagades då analysen inte tar hänsyn till specialiseringsmönstret på produktnivå. Slutligen fann vi en icke-lineär relation mellan stordriftsfördelar och inombranschhandel som kan förklara oklara och i vissa fall motstridiga resultat inom litteraturen.
Avdelning/ar
- Nationalekonomiska institutionen
Publiceringsår
2002
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Economic Studies
Volym
no. 98
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Economics, Lund University
Ämne
- Economics
Nyckelord
- economic policy
- economic systems
- economic theory
- econometrics
- Economies of Scale
- Economics
- Specialisation
- Horizontal and Vertical Intra-Industry Trade
- Income Distribution
- Nationalekonomi
- ekonometri
- ekonomisk teori
- ekonomiska system
- ekonomisk politik
- Commercial and industrial economics
- Industriell ekonomi
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460-0029
Försvarsdatum
9 februari 2002
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
EC3:210 Holger Crafoords Ekonomicentrum
Opponent
- David Greenaway (Professor)