Forskningsprojekt

Idag konsumerar vi långt mer än vad vår planet klarar och samhället står inför en stor utmaning att ställa om till hållbar konsumtion. Handeln är en viktig aktör för att lyckas med denna omställning och flera företag testar olika cirkulära modeller. Gemensamt och avgörande för dessa projekt är att butiken spelar en nyckelroll för att komma nära slutkund och möjliggöra cirkulära flöden. Med andra ord transformeras butikens roll till, så kallade, cirkulära logistiknoder för att hantera inte bara marknadsföring/sälj utan också plock av online-order, returhantering, reparationer, uthyrning och second-handförsäljning. Trots den snabbt ökade relevansen är området hittills relativt
outforskat.

Vi adresserar detta gap och bidrar till teori och praktik genom att undersöka hur butiker kan användas som cirkulära logistiknoder. Forskningsprojektet genomförs i nära samarbete med handelsföretag som tagit en ledande roll inom denna transformation. För att förstå möjligheter och utmaningar med transformationen intervjuas även ett stort antal berörda aktörer så som kommuner, stadsplanerare, teknologileverantörer och fastighetsägare. Detta möjliggör en
djupare förståelse för vad som krävs för att använda och skala upp butiken som cirkulär logistiknod. Studien ger värdefull kunskap och vägledning genom att identifiera drivkrafter, utmaningar och lösningar, samt insikter hur arbetsplatser, processer, och teknologi förändras för att stödja cirkulära flöden. Det bidrar även till kunskap hur det omgivande samhället påverkas och kan bidra för att underlätta transformationen mot hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi inom handeln.

Deltagare: Joakim Kembro, Ebba Eriksson, Monica Mora Chaves
Projekttid: 2023-2026
Finansiär: Hakon Swenson Stiftelsen

Under senare tid har vi sett kraftigt stigande priser på b.la. livsmedel och energi samt högre räntor, vilket har urholkat konsumenternas köpkraft. Vi kommer att studera hur det påverkar handelns aktörer och livsmedelskonsumtionen. Genom att analysera detaljerad scanner-data för perioden januari 2020 till juni 2023 har vi möjlighet att studera konsumtionsskiften inom och mellan varugrupper, för konsumenter i olika regioner i Sverige. Till exempel hur det påverkar försäljningen av egna märkesvaror, ekologiska och svenskproducerade varor. Vi kommer även att utvärdera hur konsumtionsförändringarna påverkar folkhälsan.
Deltagare: Jonas Nordström, Christian Jörgensen, Rebecca Swärd
Projekttid: 2023-2025
Finansiär: Handelsrådet

Samhället står inför en stor utmaning att ställa om till hållbar konsumtion. Handeln är viktig för att lyckas med denna omställning och flera företag testar nu olika modeller för cirkulära flöden. Men medan pilotimplementeringar ökar framkommer många utmaningar med att skala upp de olika initiativen. Framför allt uppstår utmaningar med att nå lönsamhet och att få logistik och materialhanteringen att fungera.

Projekt adresserar dessa utmaningar och undersöker hur logistiknätverk bör designas och vilka typer av materialhanterings noder och informationssystem som krävs för att stödja en transformation till och uppskalning av cirkulär handel.

Deltagare: Joakim Kembro, Ebba Eriksson
Projekttid: 2023-2025
Finansiär: Handelsrådet

Hösten 2021 samlades tio e-handelsföretag och tio transportörer till en workshop för att diskutera förutsättningarna för att forma en gemensam definition kring vad en fossilfri leverans är. Ett år senare blev en branschöverenskommelse klar och tillgänglig för påskrift hos Svensk Handel. Att bli en del av överenskommelsen är kostnadsfritt och baseras på ett avtal mellan e-handlare och transportör som i sin tur gör det lättare och mer transparant för konsumenter som e-handlar att välja en fossilfri leverans. Branschöverenskommelsen för fossilfria leveranser tydliggör begreppet fossilfri leverans samt kräver att andra miljömässiga begrepp som används i check-outen tas bort. Ett fåtal undantag görs för certifieringar såsom Svanens kommande märkning för hållbara e-handelstransporter.
För att transformera e-handeln till ett hållbart system behövs mer av den här sortens samverkan, där engagerade handlare och transportörer sluter upp tillsammans. Förhoppningsvis är branschöverenskommelsen för fossilfri leverans den första av många gemensamma konkreta policyinitiativ för en mer hållbar e-handel.

Deltagare: Daniel Hellström, Josephine Darlington, Klas Hjort, Kristoffer Skjutare
Projekttid: 2021-2024
Finansiär: Sveriges innovationsmyndighet (Vinnova)

Övergripande syftet för hela projektet är att utveckla och operationalisera ändamålsenliga, tillförlitliga, åtkomliga och kostnadseffektiva effektivitetsmått (nyckeltal) för analys av det svenska godstransportsystemet. Dessa nyckeltal ska utvecklas med hänsyn till olika delsystems varierande förutsättningar och olika intressenters skilda behov och roller. Det övergripande målet med projektet är att generera ny nödvändig kunskap som möjliggör tillförlitlig utvärdering av det svenska godstransportsystemets transporteffektivitet och effektiviseringspotential samt framtagning av modeller och verktyg för att studera effektsamband som underlag för policyåtgärder för ökad hållbarhet.

Deltagare: Daniel Hellström, Henrik Pålsson, Jessica Wehner, Sara Rogerson, Vendela Santén, Dan Andersson, Marta Gonzalez-Aregall
Projekttid: 2021-2026

För att nå de globala hållbarhetsmålen krävs att e-handelssektorn transformeras till ett hållbart logistiksystem. För att åstadkomma genomgripande systemförändring finns ett tydligt behov av en nationell kraftsamling som accelererar innovation kring denna komplexa samhällsutmaning. Målet för satsningen är skapa en framgångsrik samverkansarena och kompetenscenter för hållbar e-handelslogistik där CLOSER och ReLog ingår ett strategiskt samarbete för att binda samman kompetenser och gemensamt driva forsknings- och innovationsprojekt. Kraftsamlingen är en helt unik samverkansmiljö där två nationellt starka kunskapsnoder integreras och skapar en sammanhållande nod med en vetenskaplig och behovsbaserad projektverkstad, som tar ett helhetsgrepp på e-handelns möjligheter och utmaningar. 

Deltagare: Daniel Hellström, Josephine Darlington, Klas Hjort, Kristoffer Skjutare
Projekttid: 2021-2024
Finansiär: Sveriges innovationsmyndighet (Vinnova)
 

Detta projekt syftar till att belysa de volym- och viktförluster som orsakas av förpackningar och som uppkommer utmed hela leveranskedjan. Man försöker också uppskatta storleken på förlusterna.

Projektdeltagare: Noor Faizawati Badarudin, Daniel Hellström, Henrik Pålsson
Projekttid: 2019-2024
 

Projektets utgångspunkt är att den fysiska butiken förändras och flera handelskedjor testar nya butiksformat som show-room, etc. Dessa format kompletterar den traditionella fysiska butiken och ger möjlighet för anpassning till nya kundbehov. Den traditionella butiken utvärderas på försäljning, men de nya formaten måste utvärderas och styras utifrån andra variabler. Men vilka då? Och hur? Detta projekt ger svar på dessa frågor genom studier av etablerade och nya handelsföretag samt kunder i Sverige och i Storbritannien.
Den fysiska butiken fortsätter att förändras och flera handelskedjor arbetat fram och testar nya butiksformat som show-room, pop-up stores etc. Dessa format skall komplettera den traditionella fysiska butiken och skapa möjlighet för anpassning till nya kundbehov. Medan den traditionella butiken utvärderas på försäljning, är inte de nya formaten det och måste utvärderas och styras på nya sätt. Men vilka då? Och hur? Detta projekt avser att ge svar på dessa frågor genom studier av etablerade och nya företag.

Projektdeltagare: Ulf Johansson, Jens Hultman, Steve Burt, Carys Egan-Wyer, Kristina Bäckström
Projekttid: 2019-2023
Finansiär: Handelsrådet
 

Returer har länge betraktats som ett nödvändigt ont i e-handelssektorn. Det stora antalet returer leder dock till ekonomiska svårigheter för många detaljhandelsföretag. Därför strävar man efter att begränsa returerna och effektivisera returprocessen. En led i detta arbete är att digitalisera returprocessen för att skapa ett bättre flöde och få större kontroll över kostnaderna. I projektet undersöks även hur vi kan omvandla dagens linjära ekonomi till en cirkulär ekonomi där resurser återanvänds eller delas. Vi har två liknande returflöden där vi vill begränsa dagens returer, men samtidigt bygga system som ökar det cirkulära returflödet. Ett av flödena har främst ett internt, företagsbundet fokus på kostnader och lönsamhet, medan det andra är inriktat på miljön, hållbarhet och omställning. Projektet ska ge insikt i hur man kan öka lönsamheten samtidigt som man undviker att skada miljön.

Deltagare: Klas Hjort, Daniel Hellström
Projekttid: 2023-2023
Finansiär: Triple F (Fossil Free Freight)
 

Många brukare är oförmögna, eller som nu i pandemitider, ovilliga att ta sig till serviceombud eller själva öppna dörren för att ta emot leveranser som t.ex. dagligvaror. Detta medför att tillgängligheten till viktiga samhällsfunktioner inte är tillgängliga för alla. Genom att eliminera det personliga mötet vid t.ex. hemleveransen minimeras smittorisken samtidigt som flexibiliteteten för vård- och omsorgsenheten ökar avsevärt vilket även möjliggör mer tid hos t.ex. vårdtagaren. På samma sätt kan andra varor levereras som t.ex. hemsjukvården förser brukarna med levereras till ett uppkopplat leveransskåp i närheten av brukarens bostad vilket minimerar behoven att själva ta sig till olika serviceombud. Personalen från hemservice hämtar, med hjälp av en digital nyckel, varorna i leveransskåpet och tar med sig in till brukaren när de anländer. Det övergripande syftet med projektet är att undersöka och beskriva hur äldre i samhället upplever nya tjänster som mottagarfria matleveranser och på vilket sätt dessa tjänster kan utvecklas vidare för att öka tillgängligheten till andra viktiga samhällstjänster.

Deltagare: Klas Hjort, John Olsson, Daniel Hellström
Projekttid: 2021-2023
Finansiär: Familjen Kamprads Stiftelse

Sista kilometer-transporter är ett framväxande forskningsområde som har börjat uppmärksammas alltmer av akademiker och yrkesverksamma, särskilt under de senaste fem åren. Den snabba ökningen beror främst på ökad urbanisering, befolkningstillväxt, e-handelns utveckling, nya konsumentbeteenden, innovation och större fokus på hållbarhet. Det finns många definitioner av "sista kilometer-transporter", men oftast avses den sista sträckan i en leveranskedja, från det sista distributionscentrumet till mottagarens valda destination.
Den sista kilometern beskrivs ofta som en av de dyraste, ineffektivaste och mest förorenande delarna av leveranskedjan. Därför krävs en snabb och effektiv omställning till hållbarare sista kilometer-distribution. I nuläget vet vi inte mycket om hur vi ska kunna ställa om till nollutsläpp för den sista kilometern, och därför krävs en mer djupgående förståelse för hur det ska gå till. Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad förståelse av omställningen till nettonollutsläpp för sista kilometer-distribution i omnikanalshandel och dess effekter.

Deltagare: John Olsson, Daniel Hellström, Henrik Pålsson
Projekttid: 2018-2023
 

Förr i tiden satte man likhetstecken mellan att vara en god konsument och en god medborgare. När man handlade stödde man lokala jordbrukare och nationella tillverkningsföretag och bidrog till den ekonomiska tillväxten. Idag är en god medborgare en person som står emot sina impulser att konsumera. En del konsumenter bygger till och med upp sin identitet kring antikonsumtion i stället för konsumtion.
Den här trenden har naturligtvis konsekvenser för detaljhandeln, men hur ska den reagera? Det är en särskilt intressant fråga för de detaljhandelsföretag vars affärsmodeller bygger på volym och onödig ersättning av föremål, t.ex. klädbutiker. Men för att förstå hur detaljhandeln kan bemöta antikonsumtionstrenden måste vi först förstå konsumenternas synvinkel.
I detta projekt används kvalitativa metoder och ett sociokulturellt perspektiv för att förstå antikonsumtionstrender, med tanke på att konsumenternas val i butiken inte kan åtskiljas från livet utanför butiken eller från den bild av oss själva som vi vill visa upp för omvärlden.

Deltagare: Carys Egan-Wyer
Projekttid: 2021-2023
Finansiär: Handelsrådet

Transformationen mot omnikanaler innebär att handelsföretag måste designa sina nätverk och hanteringsnoder situationsanpassat till olika kontexter. Även om det inte finns någon bästa lösning, har vi observerat att sortering får en allt viktigare roll i omnikanal-logistik. I dagligvaruhandlares OFC används sortering för att hantera olika typer av målkonflikter och avvägningar mellan olika hanteringsaktiviteter, men också för att hantera olika typer av logik styrs av t.ex. den sändande noden, hanteringspunkten, butiker, fordon samt konsumenter. Man måste därför besluta när olika typer av sortering passar bäst, och hur den bäst utförs i olika situationer. En annan aspekt gäller varför olika typer av sortering bör automatiseras och vilken typ av automatisering som passar olika typer av sortering. Olika automationslösningar som passar bäst i olika sammanhang. Dagligvaruhandlare väljer därför olika framtida logistiklösningar, men också olika typer av implementeringar och utrullningsplaner. Intressant är att förstå de skäl som styr olika transformationsplaner, samt de olika utmaningar och fördelar som de medför.

Projektdeltagare: Ebba Eriksson, Joakim Kembro, Andreas Norrman
Projekttid: 2020-2023
Finansiär: Håkon Swenson Stiftelse

Förpackningar bidrar tveklöst till en enklare vardag. Förpackningar kan även hjälpa oss att minska koldioxidutsläppen och mängden avfall och därigenom spela en viktig roll för att skydda vår planet. Detta projekt fokuserar på förpackningarnas förmåga att skydda och skapa mervärde för produkter. Man måste dock även integrera utformnings-, utvärderings- och produktionsprocesserna för förpackningar om man ska lyckas med dessa uppgifter. Projektet syftar till att utveckla och sprida ny kunskap och ett nytt verktyg för beslutsfattande som kan hjälpa till att hantera de komplexa frågorna kring utformning och val av konsument- och transportförpackningar som är förenliga med en hållbar utveckling. Projektet bygger på designvetenskaplig forskning och har utformats tillsammans med IKEA, Tetra Pak och WWF.

Projektdeltagare: Henrik Pålson, Daniel Hellström
Projekttid: 2020-2023
Finansiär: Familjen Kamprads stiftelse

Studien undersöker den snabbt ökande implementationsgraden av automatiserade lager och dess påverkan på handelns lönsamhet och konkurrenskraft samt hur det bidrar till ett hållbart arbetsliv och samhälle. Projektet utvecklar ramverk för beslutsstöd och ger rekommendationer hur handelsföretag bör ta sig an automationsprojekt och implementering av smarta lager. Det bidrar också med kunskapsutveckling kring personalens roll och behov av framtida kompetenser i automatiserade lager.

Projektdeltagare: Joakim Kembro, Andreas Norrman
Projekttid: 2020-2023
Finansiär: Handelsrådet