Artificiell intelligens, automatisering och ökad rörlighet på arbetsmarknaden förändrar förutsättningarna för hur stater kan ta ut skatt. En ny antologi från forskare vid Ekonomihögskolan i Lund tar ett tvärvetenskapligt grepp på hur digitaliseringen påverkar beskattning – och vad som står på spel för den svenska välfärdsmodellen.
Hur påverkar digitaliseringen statens möjlighet att finansiera välfärd? Och hur ska skattesystemet reformeras när arbete, konsumtion och företagande blir alltmer gränslöst? Dessa frågor står i centrum för den nyutgivna antologin Taxation in the Digital Era: Economic, Legal, and Policy Challenges, för vilken Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, är en av redaktörerna.
Utmanar traditionella skattesystem
Boken tillhandahåller en mångfacetterad uppsättning teoretiska och politiska analysramar och utgör en central referenspunkt för forskare, studenter och beslutsfattare verksamma inom områdena beskattning, skatterätt, offentlig ekonomi och välfärdsstatsforskning.
– Digitaliseringens framväxt omformar och utmanar traditionella skattesystem på flera nivåer, berättar Åsa. Den påverkar både hur vi arbetar och var vi arbetar, vilket i sin tur förändrar statens beskattningsförmåga och skapar behov av reformer.
Hon fortsätter:
– I boken analyserar vi effekterna av AI, automatisering och distansarbete, liksom hur ökad arbetskraftsrörlighet utmanar staters möjligheter att ta ut skatt. Vi ser också hur den tekniska utvecklingen väcker frågor om legitimitet och demokratiska implikationer.
Sverige – intressant fallstudie
Hon menar vidare att Sverige fungerar som ett intressant fall:
– Med Sverige som centralt fallstudieobjekt analyserar vi bredare frågeställningar rörande den digitala transformationens konsekvenser för nationers möjligheter att beräkna och upprätthålla beskattning, liksom betydelsen av internationell samordning i arbetet med att reformera skattepolitiken. Sverige utgör ett intressant fallstudieobjekt som andra länder kan dra lärdom från eftersom vi ligger förhållandevis långt framme i digitaliseringsprocessen samtidigt som vi har ett välfärds- och skattesystem som är extra känsligt för teknikutvecklingen. I ett internationellt perspektiv har vi en relativt utvecklad välfärdsstat och höga skatter på arbetsinkomster men låga på kapitalinkomster, dessutom är det stora skillnader i hur arbetsinkomster beskattas beroende på var man är skriven, sammantaget gör det vårt skattesystem extra känsligt. Boken behandlar därutöver relevanta teman såsom teknikdriven strukturomvandling, finansiering av offentlig välfärd, internationella regelverk och försök att motverka problem kopplade till internationell beskattning, samt frågor om legitimitet och demokratiska implikationer.
Boken ges ut med open access (öppen tillgång) och vänder sig till forskare, studenter och beslutsfattare inom områden som beskattning, offentlig ekonomi och välfärdsforskning.
– Målet är att bidra till en bredare förståelse för hur framtidens skattesystem kan utformas i en digital tid, avslutar Åsa.
Förutom Åsa Hansson är även Joakim Wernberg (Ratio) redaktör för boken. Ytterligare medförfattare från Ekonomihögskolan är Amanda Sonnerfeldt och Cécile Brokelind, forskare och lärare i företagsekonomi respektive handelsrätt. Samtliga tre forskare från Ekonomihögskolan är dessutom knutna till det nystartade skattenätverket LUTAX.