Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, menar att utvecklingen inte är unik utifrån ett historiskt perspektiv och förklarar att det är mycket som står på spel när stora investeringar görs.
– Det finns många exempel i historien där stora investeringar i ny teknik har varit fullkomligt banbrytande för vår ekonomiska utveckling, men det finns ju också exempel på där det misslyckats, förklarar Kerstin.
Satsningar på ny teknik
Massiva tekniksatsningar är inget nytt fenomen i ekonomisk historia. Ett exempel som Kerstin lyfter är elektrifieringen och snilleindustrier från 1890-talets slut. Företag som ASEA, idag ABB, spelade en central roll i att bygga upp de infrastrukturer och skapa de produkter som krävdes för att sprida ny teknik. Detta lade grunden för industriell tillväxt och har gynnat Sverige enormt.
I nuläget rapporteras den satsade summan på AI-klustret vara upp till 50 miljarder kronor. I Borlänge uppskattas 500–600 nya arbetsmöjligheter tillkomma under byggprocessen, samt cirka 200 tjänster vid full drift. Borlänge ansågs rent ekonomiskt vara en idealisk plats för ett datacenter tack vare den redan färdiga elinfrastrukturen samt annan befintlig utrustning.
Hur stor betydelse en ny teknik får för ekonomin beror på hur vinsterna fördelas. Om investeringar leder till lokala arbetstillfällen kan det skapa bredare ekonomiska effekter. Kerstin förklarar hur högteknologiska yrken kan ge upphov till ytterligare yrken: nyinflyttade anställda på ett datacenter kan exempelvis ha en hög efterfrågan efter en viss typ av tjänst och så skapas nya yrkesmöjligheter, vilket är positivt.
Däremot visar historien att långt ifrån alla satsningar på ny teknik har blivit lyckade. Northvolt, som nyligen försattes i konkurs, är ett exempel på en industrisatsning som visar att stora investeringar kan innebära risker för kommuner som satsar på tillväxt. Det är mycket som står på spel när det kommer till teknikomställningar och strategiska resurser.
Energi som drivkraft för industriell lokalisering
En avgörande faktor bakom både historiska och nutida industrisatsningar är tillgången på energi. Sveriges industrialisering byggde i stor utsträckning på vattenkraft och elektrifieringen vilket har gjort att det idag finns grön el. Dessa faktorer möjliggjorde etablering av industri på landsbygden och utanför tätorterna. Kerstin förklarar att ca 60% av allt industriarbete var lokaliserat till landsbygden under tidigt 1900-tal. Vidare berättar hon hur energitillgångar varit extremt viktiga för svensk industri. Det går att dra en parallell mellan viljan att investera i AI och tillgångar till billig energi i mindre städer.
Framtida utfall
Dagens AI-investeringar följer återkommande historiska mönster, där teknik och energi samverkar i ett positivt syfte. Även om de långsiktiga effekterna kan vara svåra att förutse visar historiska erfarenheter att stora investeringar i ny teknik ofta har fördelaktiga utfall i tidiga skeden.
Miljardsatsningen på AI-klustret bidrar till investeringar och mängder med yrkesmöjligheter som sedan får positiva effekter för lokala och internationella ekonomier. Sverige blir en pusselbit för Europas digitala självständighet, i en tid där USA:s och Kinas dominans inom AI ökar. I framtiden förväntas fler satsningar i Sverige från bolag som vill placera ut sina servrar i landet.
Amerikanska Lyten köpte Northvolts mark efter konkursen, vilket resulterat i nytt liv. I samband med uppköpet fick även Skellefteå kommun en omstart. Det långsiktiga utfallet är dock svårt att förutspå i skrivande stund.