Vi var väldigt förväntansfulla inför resan till London, man hör ofta att London leder utvecklingen av miljözoner i Europa tack vare sina omfattande, strikta och ambitiösa policyer för att minska utsläpp och förbättra luftkvaliteten. Stadens Ultra Low Emission Zone (ULEZ) är en av de mest omfattande i världen och täcker hela stor London sedan augusti 2023.
Zonen mäter 1 500 km² och omfattar ca nio miljoner människor, vilket gör den till den största zonen av sitt slag i världen. Den röda zonen i centrala London representerar Congestion Charge Zone (CCZ), även känd som trängselavgiftszonen och har sina egna regler och avgifter.
ULEZ zonen gäller för alla fordonstyper under 3,5 ton och kräver att de uppfyller höga utsläppsstandarder (Euro 4 för bensin och Euro 6 för diesel), med en daglig avgift på £12.50 för de som inte gör det. ULEZ är aktiv, dygnet runt alla dagar utom den annalkande juldagen. Den kompletteras av Low Emission Zone (LEZ), som riktar sig mot tunga fordon med ännu striktare krav. London har dessutom infört stödprogram för att hjälpa fordonsägare att övergå till renare alternativ och har investerat kraftigt i infrastruktur för elfordon och kollektivtrafik. Dessa åtgärder har redan haft en märkbar effekt, med drastiska minskningar av kväveoxidutsläpp sedan ULEZ infördes, samt kontinuerliga förbättringar av luftkvaliteten.
Våra intryck under resan är faktiskt att luftkvalitén verkar vara helt ok för att vara en storstad så det verkar fungera med deras ambitiösa ambitioner. Under en genomsnittlig dag i februari 2024 registrerades 90 000 färre icke-kompatibla fordon i den London-omfattande ULEZ jämfört med juni 2023. Detta motsvarar en minskning på 53 procent av icke-kompatibla fordon under denna period. Dock har den totala mängden fordonstrafik inte minskat i samma utsträckning, och trängseln har till och med ökat under samma period. Detta indikerar att medan miljözoner bidrar till renare luft, krävs ytterligare åtgärder för att hantera den övergripande trafikvolymen och trängseln i staden.
Trängseln är påtaglig, det är vanliga fordon, lastbilar, bussar, taxibilar, cyklar och lastcyklar med mera som måste samsas på vägarna. Att som gående korsa vägarna med vänstertrafik och all trafik kräver full koncentration, speciellt för att upptäcka den växande tysta fordonsparken. Vi var beredda på att det fanns många cyklar och vi förväntade oss många tysta, miljövänliga fordon, likt den elektrifierade taxiflottan som Ulf Johansson nämner i hans spaning, men även om vi observerade ett antal sådana fordon så doldes de oftast i myllret av den trots allt ökande trafikvolymen.
Det finns säkert olika förklaringar till den ökande trafikvolymen det är möjligt att kör man ett miljöklassat fordon som lever upp till ULEZ så finns det inga direkta drivkrafter att ställa bilen annat än tidsbesparing vid ev. trafikstockningar. Londons kollektivtrafik fungerar dessutom utmärkt men det är klart även där finns det såklart trängsel.
Den ökande trafikvolymen beror antagligen delvis på en stark e-handelstrend i London och UK. Den förväntas fortsätta växa i linje med den nationella trenden, med en årlig ökning på cirka 12,6% fram till 2025. Under 2022 uppskattades att det levererades ca 5 miljarder paket vilket omräknat till Londons population skulle betyda ca 2 miljoner paket om dagen. Även om det vi kunde observera ett antal olika cykelalternativ som var specialiserad för paketleveranser så är det osannolikt att de kan hantera dessa volymer speciellt i den befintliga trafikmiljön där cyklar och fordon ofta delar på gatorna. I detta transportsystem är det sannolikt än viktigare att lösa de problem som vi ser i Sverige med dålig fyllnadsgrad i paketen och en ineffektiv returhantering.
Under 2020 rapporterades 4 320 cyklister som skadades i trafikolyckor i London, varav 12 omkom och 456 skadades allvarlig. Trots ökade insatser för att förbättra cykelsäkerheten i London kvarstår utmaningar, särskilt i interaktioner mellan cyklister och motorfordon. Fortsatta investeringar i infrastruktur, utbildning och reglering är avgörande för att minska antalet olyckor och förbättra säkerheten för alla trafikanter. Det finns redan många cykelbanor men samtidigt kan man fundera på om vanliga cyklister vill samsas med de större och tyngre transportcyklarna.
I London så har handlare som t.ex. Waitrose satt kundservice och köpupplevelsen som högsta prioritet. Där erbjuder de sina kunder olika köp- och leveransalternativ. Deras ”collectservice” fungerar även som en leveranshub för andra handlare som t.ex. Amazon. Men det är inte som i Sverige där vi får köa tillsammans med alla andra med ärenden till förbutiken utan här är det bara utlämning av paket eller mottagning av returer. Vill man inte hämta ut själv så står det cykelbud utanför som väntar på leveransuppdrag. Det finns många olika peer-to-peer leveranstjänster redan, det är ett system som också är tänkt att stärka den vikande lokala handeln.
Spaningsresan till London var väldigt intressant, det är alltid inspirerande att få en inblick i vad som (sannolikt) komma skall, hit till Sverige. I London så har man lyckats med att förbättra luftkvalitén och startat omställningen mot mer miljövänliga fordonsalternativ. Alla nyregistreringar av taxibilar måste vara ”nollutsläppsfordon” vilket är ett exempel på policybeslut som driver på omställningen. Där har vi i Sverige inga motsvarande krav utan det ligger i dagsläget på taxibolagen att själva driva detta.
När det gäller leveransservicen så är det klart att det är svårt att genomföra liknande service i mer glesbefolkade områden, centrala London har få motsvarigheter i Sverige och det är väl kanske mindre områden i våra större städer som är snarlika i fråga om densitet. Däremot så finns det mycket att ta lärdom av när det gäller serviceutbudet och ett ökat fokus på köpupplevelsen för oss e-handelskunder. Den annalkande julhandeln med köer hos ombuden är inget att längta efter direkt. Det har inte hänt så mycket när det gäller ombudssidan i våra butiker, köerna där växer och även om paketskåpen introducerats så finns det möjligheter att spetsa till servicen och kundupplevelsen i förbutiken. Införandet av ICA-paket är väl det senaste som skett men det handlar inte köpupplevelsen utan snarare om transporter och lönsamhet för handlarna. Senast ICA gjorde något på med serviceutbudet var väl deras köp av Ellos 1988 och utvecklingen av postombud hos ICA under 90-talet. I takt med att befolkningen i Sverige blir äldre och vi förväntas bo hemma allt längre så finns det ypperliga möjligheter att erbjuda nya effektiva leverans- och returtjänster. Inspirerade av Londonresan är vi tillbaka i Sverige sedan en tid och nu jobbar vi med idéer vi hämtade in och som vi vill testa i Sverige. Hoppas att ni som läser detta är intresserade!
Text av Klas Hjort & Daniel Hellström,
Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet
