Publikationer vid Nationalekonomiska institutionen

Att hitta bostad är en stor utmaning för studenter i universitetsstäder som Lund, där efterfrågan vida överstiger utbudet. Långa köer, höga hyror och begränsade alternativ tvingar många att pendla eller flytta ofta, något som stör både studier och vardag.
I sin forskning visar Negar Khaliliaraghi på ett tydligt orsakssamband mellan studentbostäder och studieresultat.

Housing By Chance: The Academic Impacts of Lottery-Based Access to Student Accommodation (på engelska) 

När beslutsfattare världen över ökar subventionerna för att påskynda övergången till förnybar energi kvarstår en central fråga: Ger dessa politiska åtgärder de ekonomiska och miljömässiga fördelar de utlovar? Ny forskning av Kajsa Ganhammar belyser de oavsiktliga konsekvenserna av ett populärt verktyg – gröna certifikatsystem – och visar att när dominerande producenter kan manipulera systemet riskerar konsumenterna att få stå för notan.

How renewable energy subsidies can affect electricity prices (på engelska)

I många länder har den demografiska omställningen lett till reformer av pensionssystemen. Dessa reformer gör att individer i allt större utsträckning själva ansvarar för sin pensionsförberedelse, samtidigt som det finns bevis för att många saknar grundläggande finansiell kunskap och ofta fattar dåliga beslut när det gäller pensionssparande. Av Claudio Daminato

Digital technologies can help people save for their retirement (på engelska)

I en nyligen publicerad artikel undersöker Fredrik NG Andersson sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet och miljön. Han upptäcker att relationen är komplex och varierar beroende på tid, plats och specifik miljöindikator. Det mest framträdande sambandet finns mellan inkomstojämlikhet och energianvändning, vilket i sin tur påverkar utsläppen av växthusgaser. Strukturella förändringar i konsumtionsbeteenden mellan hushåll med hög respektive låg inkomst har förändrat sambandet över tid.

Does inequality affect the ecological footprint? (på engelska)

Sjukvårdskonsolidering är en global trend som syftar till att öka effektiviteten i takt med stigande kostnader och minskande landsbygdsbefolkning.

En nyligen genomförd studie undersöker effekterna av nedläggningar av förlossningsavdelningar i Sverige från 1990 till 2004 på mödra- och nyföddhälsa, samt de val av förlossningsteknik och reseavstånd till avdelningar som är kopplade till detta. Av Petter Lundborg

The Impact of Maternity Ward Closures on Maternal and Neonatal Health (på engelska)

Ett centralt mål för folkhälsosystem är att minska befintliga socioekonomiska skillnader i hälsa. Dock kan de ekonomiska incitament som vårdgivare möter ibland verka i motsatt riktning. När vårdgivare får en fast ersättning för att ta det övergripande ansvaret för en viss patient, skapas incitament att undvika eller underbehandla patienter vars vårdbehov är relativt stora. Av Lina Maria Ellegård

Incentives to care for health equity (på engelska)

De flesta vet att det är viktigt att motionera, men många kämpar med att nå sina träningsmål. Detta kan bero på ett “gap” mellan vad man har för avsikt att göra och vad man faktiskt gör. Motivationskontrakt kan hjälpa människor, särskilt de med låg självdisciplin, att överbrygga detta gap. Dessa kontrakt innebär att man gör ett löfte med sig själv att uppnå ett mål och att man inför straff om man inte når målet. Motivationskontrakt har använts i flera sammanhang, men vi vet fortfarande lite om betydelsen av straffets storlek och typ. Till exempel, har en mild straff, som att känna besvikelse när man inte når sitt mål, samma effekt som ett hårt straff som att förlora pengar? Resultaten från ett experiment i en ny doktorsavhandling vid Lunds universitet tyder på att, medan motivationskontrakt med båda milda och hårda straff kan öka besöken på gymmet, är hårda straff viktiga. Dessa är kopplade till en högre sannolikhet att lyckas med kontraktet. Av Devon Spika

Put a bet on it: Self-funded commitment contracts get people to the gym (på engelska)

Kontinuitet inom hälso- och sjukvården kan förbättra patienters hälsoutfall genom att säkerställa att patientens sammanhängande vårduppföljning och information inte går förlorad mellan olika vårdgivare. Ändå vet vi inte mycket om vad som händer när den vårdcentral de brukar gå till stänger. Resultaten i en ny doktorsavhandling från Lunds universitet visar att nedläggningar av vårdcentraler leder till att deras tidigare patienter gör färre läkarbesök i primärvården under minst två år därefter. Resultaten i studien visar också att dessa individer går till närliggande vårdcentraler efter stängningarna, vilket leder till en tillfälligt minskad tillgång till läkare för patienter som brukar gå till dessa vårdcentraler. Av Linn Mattisson

Closures of primary care practices lead to reduction in doctor visits (på engelska)