Samhällsnytta är en av flera viktiga aspekter av forskning och artikelförfattarna i DN 4/3 2024 belyser en verklig problematik i att den bästa folkbildaren på fakulteten sällan kan mäta sig med den mest publicerade forskaren i fråga om prestige, lönekuvert eller karriärutveckling.
Diskussionen om meningslös forskning (DN 9/9 2017) med ett ensidigt fokus på smala artikelpubliceringar är inte ny. Den sträcker sig långt tillbaka i tiden, men intensifierades i samband med att forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan" (Prop 2016/17:50) presenterades. Det var en proposition som minst sagt väckte starka åsikter inom akademin, och där de polariserade nidbilderna (DN 19/10 2019) om forskaren i sitt elfenbenstorn eller som saluförande på marknadstorget spelades upp i debatten.
– Jag vill hävda betydelsen av både sådan forskning som kan nyttiggöras här och nu, och sådan som kanske inte ses som samhällsnyttig på kort sikt, men på längre sikt visar sig vara banbrytande. Det kan och får inte handla om antingen eller. Det är inte minst viktigt att påpeka när diskussionen kopplas till frågan om samverkan. Det kan och får inte handla om antingen eller. Det är inte minst viktigt att påpeka när diskussionen kopplas till frågan om samverkan, säger Anna Jonsson.
Anna Jonsson och kollegan Maria Grafström har forskat och engagerat sig i frågan om hur kunskapssamverkan kan förstås och forskning bättre kommuniceras. Med lärdomar från arbetet med en uppföljning av Formas utlysningar för att just nyttiggöra och kommunicera forskning (24/10 2023) lyfter hon särskilt fram två betydelser och hur Formas redan bidrar till forskares möjligheter att bidra till samhället:
- Utlysningarna har stärkt förutsättningarna för forskares samhällsengagemang, och erbjudit möjligheter till alternativa karriärvägar. Projekten har också lett till nya idéer, samarbeten och en ökad förståelse för olika professionella roller och uppdrag. Det är inte minst viktigt för att bidra till nytänkande inom akademin.
- Utlysningarna har bidragit till en ökad förståelse för forskning och dess resultat, vilket skapar nya kontaktytor mellan akademi och praktik. Genomslag är förknippat med långsiktighet och att det tar tid att knyta kontakter och lära av varandra och varför möjligheter att kommunicera forskning är viktigt att lyfta fram.
I debattinlägget som publicerades av ESO efterfrågas incitament och möjligheter för forskare att samverka med det omgivande samhället och att forskningsråden har en viktig roll att spela. Här menar Anna att det är viktigt att påminna om både arbetet Formas och flera finansiärer redan gör och som dessutom går hand i hand med CoARA– ett globalt initiativ för hur forskningen bättre kan komma samhället till nytta. Dessa initiativ skapar ringar på vattnet och bidrar till såväl nya idéer som det långsiktiga perspektiv som akademin är i behov av.
– Precis som ESO och författarna till antologin ”I samhällets tjänst" (2024) lyfter fram behöver akademin, inte bara i fina ord utan på riktigt, premiera samverkan och nyttiggörande vid tjänstetillsättningar och befordringar. I stället för att hänvisa till någon annan, behöver fler förstå att vi behöver genomdriva dessa förändringar tillsammans, menar Anna Jonsson.
