Mycket i utredningen har enligt Tommy Shih byggts på den forskning som utförts de senaste åren. I utredningens slutsatser (s.85) står det bland annat:
"Ansvarsfull internationalisering aktualiserar många svåra frågor. Mer forskning behövs på området. För att fördjupa förståelsen för ansvarsfull internationalisering i en svensk kontext genomför forskarna Tommy Shih och Sylvia Schwaag Serger ett forskningsprojekt inom området vars resultat förväntas publiceras under andra halvan av 2024. Myndigheterna i regeringsuppdraget har samarbete med dem och deras resultat kommer att bidra till det fortsatta arbetet i uppdraget."
Rapport: Förslag på vägledande nationella riktlinjer för ansvarsfull internationalisering – uhr.se
Vi har kunnat bistå med fördjupade empiriska såväl som teoretiska kunskaper om hur internationalisering ser ut i dag
Hej Tommy Shih! Hur har ditt och Sylvias samarbete med utredarna sett ut?
– Vi har under regeringsuppdraget haft regelbundna möten och täta kontakter med utredarna där vi har presenterat och diskuterat våra forskningsresultat. En stor del av forskningen har handlat om att utveckla ett principiellt förhållningssätt för ansvarsfull internationalisering. Sylvia och jag har under många år varit engagarade i policy och arbetat med lärosätens internationalisering både nationellt och internationellt. På grund av detta har vi kunnat bistå med fördjupade empiriska såväl som teoretiska kunskaper om hur internationalisering ser ut i dag; dess historiska kontext och de globala, organisatoriska och nationella utmaningar just nu ökar i komplexitet. Då det är ganska svår data att samla in och komplex materia att ta till sig så har vi fungerat som stöd till utredningen för att förenkla och förklara.
Har du någon övergripande kommentar eller reflektion på delrapportens innehåll?
– Jag tycker utredningen på ett adekvat sätt förklarar svårigheterna med att hitta en balans mellan öppenhet och säkerhet. Den ger en bakgrund till problematiken och ger förslag på en väg framåt. Självklart behöver nationella riktlinjer utvecklas i nästa steg och det är en bit kvar, men jag är positiv till att det nu – i och med det påbörjade arbetet – finns bättre förutsättningar för att driva ambitionen med ansvarsfull internationalisering framåt.
I delrapporten citeras du i att du skiljer på ”forskningssäkerhet och ansvarsfull internationalisering där det förra kräver regelefterlevnad och den senare omdömesgillt ansvarstagande”. Vad kan det innebära konkret för en vanlig forskare på Ekonomihögskolan? För forskare i ledningspositioner?
– Det mesta av det som händer i internationella forskningssamarbeten kommer inte bygga på regelefterlevnad utan bygger på diskretionära beslut, det vill säga det omdömesgilla ansvarstagandet. Vad det rent konkret innebär är att diskussioner kring vad lämpliga beteenden i olika situationer är måste ske mer systematiskt. Jag brukar säga att de flesta eftersträvar att vara ansvarsfulla. Men att vilja vara ansvarsfull betyder inte nödvändigtvis att forskare är det i sina internationella forskningssamarbeten. Som med all normskapning så måste det explicit diskuteras och institutionaliseras. Det handlar inte om riktlinjer för detaljerade beteenden, utan vilka principer utgår vi från och hur detta påverka möjligheten att fortsätta ha meningsfulla samarbeten från individuella till institutionella nivåer.
Att bygga en kultur handlar om att forskare och lärare självmant, snarare än via tvång, vill ta ett ansvar utifrån vad som föreslås vara goda praktiker.
Rapporten nämner också att det behöver etableras en kultur för ansvarsfull internationalisering på lärosätena. Du har ju berört det i ditt tidigare svar, men hur föreslår du där att man går till väga? Hur ligger svenska lärosäten till just nu?
– Att vara ansvarsfull är inte något som man bara tycker man är, utan det är ett beteende som aktivt måste formas och byggas. Jag tycker att medvetenheten har ökat kring detta under de senaste åren. Dock är problemet att det är så pass många och komplexa frågeställningar att det inte är så lätt att veta vad man faktiskt ska och bör göra. På grund av det så kommer det allt fler riktlinjer, vilket ger en ökad tydlighet men samtidigt kan det också bli lite för mycket att förhålla sig till. De flesta förslag och riktlinjer är heller inte något som man som forskare måste följa, vilket innebär att de oftast inte följs eller att forskare inte sätter sig in i dem. Att bygga en kultur handlar om att forskare och lärare självmant, snarare än via tvång, vill ta ett ansvar utifrån vad som föreslås vara goda praktiker.
– På svenska lärosäten har man som sagt tagit till sig detta budskap. Men lärosäten är stora och komplexa organisationer. Det skiljer sig mellan hur det ser ut inom organisationer – och mellan lärosäten – samt också hur djup förståelsen är. Vissa gör bättre ifrån sig än andra. Men överlag finns det ett ganska stort utrymme för förbättring, inklusive vid Lunds universitet. Det som är positivt är att medvetenheten och intresset ökat, vilket inte minst regeringsutredningen är ett tecken på.
Läs mer
- Rapport: Förslag på vägledande nationella riktlinjer för ansvarsfull internationalisering – uhr.se
- Pressmeddelande: Authorities propose indicative national guidelines for responsible internationalisation – uhr.se
- Nyhetsartikel: Internationalisation to be ensured with national guidelines – Universitetsläraren