Rapporten söker svar på hur kommuner och regioner kan stärka förmågan att samordna beslutskraft och handlingskraft i en tid som både präglas av komplexa utmaningar och begränsade resurser.
– Det är väldigt hedrande att vi har fått göra en studie som denna och att vi härigenom kan ge ett kunskapsbidrag, både teoretiskt och empiriskt när det gäller hur man i praktiken arbetar med de här frågorna, säger Ulf Ramberg.
Rapporten bygger på ett stort antal intervjuer med personer i ledande befattningar (kommunstyrelsens ordförande, regionstyrelsens ordförande, oppositionsråd samt kommun- och regiondirektörer). Här har man bland annat velat få en inblick i, och en förståelse för, hur dessa centrala beslutsfattare talar och tänker när det gäller beslutskraft och handlingskraft. Beslutskraft handlar mycket om det politiska arbetet – hur frågor bereds, hur det går till när besluten fattas och hur dessa processer ser ut. Handlingskraft handlar om organisationens förmåga att genomföra de politiska besluten.
– Besluts- och handlingskraft hänger naturligtvis intimt ihop, säger Mikael Hellström. Och är man stark på båda talar vi om ledningskraft, alltså den samlade ledingskraft som blir ännu viktigare när vi befinner oss i komplexa beslutssituationer där vi inte har varit tidigare.
– Och här går det inte att tänka linjärt utan man får försöka prova sig fram på olika sätt, säger Ulf Ramberg. Vår teoretiska utgångspunkt kretsar mycket runt besluts- och handlingskraft. Men det handlar också om att kommuner och regioner är organisationer som är till för att lösa samhälleliga problem för medborgarna, att hjälpa dem i vardagen helt enkelt. Och för att kunna göra det krävs ofta att man bryter systemgränser. Det kan till exempel vara gränser mellan regioner och kommuner, eller mellan olika statliga myndigheter. Sedan måste man styra utifrån en systemtanke när man i möjligaste mån försöker hantera komplexa problem.
Exempel på komplexa problem kan till exempel vara hur man löser VA-försörjningen i en större region eller större infrastrukturprojekt. Eller hur ungdomsbrottslighet och annan kriminalitet ska hanteras.
– Det är problem som ofta kräver att olika myndigheter arbetar tillsammans och då gäller det att hitta former och dialogplatser för detta samarbete. Så här måste man ha andra sätt att tänka och organisera sig på än de metoder som man tidigare använt, säger Hans Knutsson.
KEFU har två gånger tidigare gjort studier för SKR som behandlar samverkan mellan politik och förvaltning.
– Det är oerhört centralt att den relationen fungerar och kan klara även svåra prövningar. Det är tydligt att i de annorlunda tider vi synes leva under, utmanas den allt oftare, säger Ola Mattisson. Och med flera oklara majoriteter och minoritetsstyren blir det ännu viktigare att arbeta för att den politiska organisationen och förvaltningen ska kunna fungera tillsammans.