Projektet ”Socioekonomisk segregation – betydelsen av grannskap, skolor och policy över livscykeln” består av tre delar:
- Betydelsen av grannskapet över livscykeln från barndom till vuxenliv.
- Utbildning och socioekonomisk segregation ur två synvinklar: Val av utbildning och hur utbildning kan påverka socioekonomisk segregation.
- Hur segregation kan brytas, dels genom pendling och dels genom att låta familjer flytta från en plats till en annan.
– Vi ska titta på socioekonomisk segregation över människors hela livscykel. Det handlar då inte bara om utsatta områden och direkta effekter, utan vi ser till utvecklingen under hela livet. Hur mycket utbildning har man, vad tjänar man och så vidare, säger Martin Dribe.
Han fortsätter:
– När man talar om socioekonomisk segregation i dag så är det nästan bara fokus på invandring, men vi hade socioekonomisk segregation i Sverige långt innan vi hade invandrare i dagens mening. Tänk arbetarklass och borgarklass till exempel. Det vill vi ta fasta på och använda oss av ett historiskt och långsiktigt perspektiv.
Uppväxten och ekonomi som vuxen
Målet för projektet är att bygga upp en forskningsmiljö ”med syfte att studera hur socioekonomisk segregation formar individers möjligheter över livscykeln och hur de negativa effekterna av segregation kan motverkas”. Vill du berätta lite mer om det?
– Det handlar om att vi ser till hela livscykeln och att vi har ett intergenerationellt perspektiv: är du påverkad även i vuxen ålder av var du växte upp? Det kommer vi koppla till ekonomiska resultat. Vi hade kunnat fokusera även på familj och hälsa, dödlighet och livslängd, men det gör vi främst i andra projekt även om det finns med till viss del även här. Fokus är dock ekonomiska utfall.
Projektet ser ut att vara tvärvetenskapligt till sin natur. Dina projektdeltagare är till exempel verksamma inom ämnen som nationalekonomi, hälsoekonomi, demografi, geografiska informationssystem ekonomisk historia med mera. Hur viktigt är den här ämnesbredden för projektet?
– Det är hälsoekonomer från Medicinska fakulteten, utbildnings- och arbetsmarknadsekonomer samt geografer och demografer från Ekonomihögskolan. Vi är ändå en ganska fokuserad grupp. Många av oss har samarbetat på olika sätt ganska länge, en del direkt tillsammans och i andra fall har vi nätverkat i miljön kring Centrum för ekonomisk demografi. Vi använder forskningscentrets data i vår forskning, så på sätt och vis är vi ju del av en miljö redan. Det underlättar.
– Jag hoppas att vi ska kunna dra nytta av nationalekonomernas metodkunskaper och att de kan dra nytta av oss demografer och ekonomiska historiker. Förhoppningsvis blir det ett gott samarbete och en del samförförfattarskap av artiklar över ämnesgränserna.
Projektet kallas ”Socioekonomisk segregation – betydelsen av grannskap, skolor och policy över livscykeln”. Hur anknyter det till tidigare forskning vid Ekonomihögskolan?
– Det nya projektet hänger ihop med massor flera andra projekt som projektmedlemmarna är inblandade i på olika sätt. Vi kommer att kunna länka in delar från tidigare projekt. Det nya projektet är till exempel specifikt kopplat till vårt grannskapsprojekt som Finn Hedefalk leder. Det i sin tur är kopplat till det stora Landskronaprojektet som vi just avslutade, som delvis behandlade samma data som vi kommer jobba med nu.
Modern och historisk data länkas samman
Formellt startade projektet den 1 december 2023. Vad började ni med?
– Vi började faktiskt redan innan december. I november fick jag veta att etikansökan godkänts och vi har redan skickat in beställning på den data vi behöver från SCB. Vi satte igång direkt i höstas när vi visste att vi får pengarna, det är så långa ledtider. En viktig del för att få ihop en forskningsmiljö är i det här fallet att skaffa gemensamma data, framför allt detaljerad sådan om geografi. Vi ska ta fram detaljerade, moderna grannskapsmått som vi ska länka till historiska data som vi redan har tillgång till.
– Första året kommer främst att handla om att få ordning på datamaterialet. Huvudfokus blir att få igång databyggandet, alla forskarna blir inte fullt ut involverade direkt, utan kommer enligt plan att koncentrera sin insats till senare under de sju åren som projektet pågår.
Kan du säga något om att ni även ska samarbeta med ”externa intressenter i utvärdering av policy som syftar till att bryta segregationens negativa effekter” (enligt Swecris). Finns det redan nu kontakt med externa parter eller kommer det senare?
– Det är något som vi sätter igång med i direkt början av 2024, under ledning av Martin Nordin. Det blir en grupp med folk från Malmö stad framför allt. I Malmö finns en del olika projekt för att bryta segregationen, inspirerade av bland annat de ”moving to opportunity”-projekt som finns i USA. Det handlar om att låta familjer flytta från ett område till ett annat och utvärdera om det får effekt.
