Allhelgona eller Halloween har förvandlats från en stillsam svensk tradition där vi hedrar våra avlidna till en miljardindustri. Tidigare handlade det framför allt om att gå till kyrkogårdar för att tända ljus för nära och kära, men sedan 1990-talet har högtiden utvecklats till ett kommersiellt spektakel med kostymer, fester och massor av godis.
Enligt Svensk Handel är intresset från detaljhandeln på topp. Inom dagligvaruhandeln planerade hela 63 procent att investera i specifika Halloween-kampanjer, en betydande ökning från förra årets 38 procent.
– Jag har noterat en betydande ökning av intresset för dödskonsumtion under de senaste åren och det verkar ha börjat vid senaste sekelskiftet, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, som fokuserar på konsumtion i sin forskning.
Mer pessimistiska om framtiden
En hel industri har vuxit fram för att tillgodose alla slags behov, verkliga eller upplevda, kopplade till sorg och önskningar att hedra de avlidna. Detaljhandeln satsar allt mer på kampanjer och Sofia Ulver förklarar att samhällssynen har förändrats: Idag drivs både sorgliga ritualer och makabra festligheter av kommersiella krafter snarare än religiösa institutioner.
– I många fall har konsumtionen inte direkt att göra med att någon närstående har gått bort, men jag ser en ökning av återblickar på det förflutna inom både handel och turism, kanske för att vi är mer pessimistiska inför framtiden, säger Sofia Ulver.
Trots det, om någon skulle säga att Halloween har gått överstyr med spenderandet, är historien fylld av exempel som visar att det vi gör idag inte är mer än en mild bris jämfört med de extrema excesserna som förekommit förr. Forntidens egyptier var i det närmaste besatta av livet efter döden; mumifiering, dyrbara gravgåvor och storslagna gravar, där pyramiderna är de mest imponerande av alla.
Forntidens greker lade mynt på de dödas ögonlock för att betala Charon, som tog dem över floden Acheron till efterlivet. Ju högre social status, desto mer kostsam begravning, med dyrbara föremål, offer, gråterskor och ibland till och med sportevenemang och tävlingar för att hedra de avlidna och blidka gudarna. Romarna tog det ännu längre med gladiatorspel.
Dessa kostsamma traditioner verkar ha levt vidare in i den kristna tiden. Gravstenar, mausoleer eller storslagna statyer restes till minne av viktiga personer, och rikliga donationer gjordes till kyrkor eller kloster för att påskynda vägen genom skärselden. Och naturligtvis hela handeln med reliker – en slags dödskommers.
En dödsindustri driven av kommers
– I modern tid, förklarar Sofia Ulver, drivs den sk dödsindustrin mer av kommersiella krafter än av de centraliserade strukturerna från förr, där kyrkan och staten var de huvudsakliga aktörerna. Detta har förändrat allt från ett perspektiv där religiösa samfund utnyttjade människors religiösa övertygelser, till en sekulär verksamhet som kapitaliserar ekonomiskt på traditioner och symboler för vår underhållning och konsumtion.
Även om konsumtionen har ökat, som Sofia beskriver, kan vi konstatera med tanke på de historiska exemplen ovan, att våra moderna sätt att fira Halloween trots allt är ganska modesta. Mängder av godis och pumpa-paj, stora summor på dekorationer och maskeraddräkter till trots så kommer vi inte i närheten av de historiska expenserna som nämns ovan.
Avslutningsvis önskar vi alla en riktigt fin Halloween-helg!
Vill du läsa mer om de ekonomiska krafterna bakom Halloween? Läs den ursprungliga artikeln på vår engelska webbplats.
Economics of death – and Halloween consumption – lusem.lu.se