Energihistorikern Astrid Kander om det teknikjusterade klimatfotavtrycket

Av louise [dot] larsson [at] ehl [dot] lu [dot] se (Louise Larsson) - publicerad 12 juni 2024

En fabrik med rök ur skorstenen. Foto. — ”Vårt mått redovisar ansvar för koldioxidutsläpp på ett mer rättvist sätt genom att inte endast se till importens negativa effekter utan även exportens positiva effekter på klimatet, säger Astrid Kander. Foto: Istock

Hur mäter vi ett lands utsläpp av koldioxid mest rättvisande? Genom hur mycket utsläpp produktionen ger upphov till inom landets gränser? Eller ska vi ta hänsyn även till utrikeshandeln på olika sätt? Ekonomihistorikern Astrid Kander från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet förespråkar att de nuvarande måtten kompletteras med egenutvecklade ”teknikjusterade klimatfotavtrycket” som även mäter exportens klimatnytta.

Många länder – till exempel alla EU-länder och USA – har tidigare lovat att minska sina utsläpp av koldioxid till år 2030. Men hur räknar man egentligen ut vem som släpper ut vad och hur mycket? Ska Kina ”straffas” för att landet är ”världens verkstad” och använder kolbaserad produktion för att tillverka varor som efterfrågas i till exempel Sverige?

Möt Astrid Kander, professor i ekonomisk historia med spets inom klimat, energi och miljö, som länge arbetat med att ta fram ett nytt sätt att mäta olika länders koldioxidutsläpp.

– Vårt mått redovisar ansvar för koldioxidutsläpp på ett mer rättvist sätt genom att inte endast se till importens negativa effekter utan även exportens positiva effekter på klimatet. Men det utvecklas fortfarande och bygger inte enbart på faktisk statistik utan även på modelleringar och scenarier. Det gör att jag inte tänker mig att det är ett mått som ska ersätta dem som redan finns, utan komplettera dem.

För Sveriges del innebär Kanders mått – det teknikjusterade klimatfotavtrycket – att hänsyn tas till den positiva klimatinverkan som svensk export har. Måttet ger fullt ansvar för all konsumtion inom landets gränser, men även för vilken teknik man använt för exporten: om man använt sig av energieffektiv produktion för exporten och använt sig av energikällor med låga koldioxidutsläpp.

– Genom att svensk produktion är i det närmsta koldioxidneutral så kan vi – genom att exportera till andra länder och därmed ersätta deras kanske ”smutsigare” energiproduktion – bidra positivt till klimatet. Det blir mellan 20 och 30 miljoner ton koldioxid som svensk export sparar det globala klimatet varje år. Och då är vi ändå en liten aktör, säger Astrid Kander.

De ansåg att det kunde vara risk för grönmålning, eller greenwashing, av de svenska siffrorna. Men det är det inte.

Hon var en av experterna som kom med input till 2022 års SOU om Sveriges globala klimatavtryck. Hon har också givit input till den dåvarande miljömålsberedningen.

– De flesta ledamöterna i den tidigare miljömålsberedningen ställde sig positiva till det teknologijusterade klimatfotavtrycket och var nära att anamma mitt och mina forskarkollegors synsätt. Men det skulle vara konsensus i gruppen och miljöpartiet och vänsterpartiet vände sig emot det. De ansåg att det kunde vara risk för grönmålning, eller greenwashing, av de svenska siffrorna. Men det är det inte. Det innebär bara att vi mäter såväl importens klimatskada som exportens klimatnytta för svenskt vidkommande, säger Astrid Kander.

Hon tror att det från en del håll kan ha funnits tankar på att hellre framställa Sverige i ganska dålig dager, som det vanliga konsumtionsmåttet gör, för att skapa en opinion om ”att ta till krafttag” och då pressa ner utsläppen.

– Men det skulle lika gärna kunna leda till uppgivenhet och en känsla av maktlöshet. Vad kan vi göra åt vad som sker på andra sidan jorden? Om vi till exempel slutar importera för att importen skadar klimatet, då får vi en isolationistisk politik där vi blir mindre integrerade på världsmarknaden och det får också negativa konsekvenser, för tekniksspridning, välfärd och trygghet, säger hon.

SOU: Sveriges globala klimatavtryck – regeringen.se

SCB-rapport inkluderar det nya ”fotavtrycket”

I Ephi-rapporten ”Svensk export klimatnytta 1995–2020” som publicerades hösten 2023 skriver Astrid Kander och Viktoras Kulionis att det är viktigt ”att klimatåtgärder skapar rätt incitament för förändring och inte döljer vare sig positiva eller negativa aspekter. Om ett missvisande mått ligger till grund för klimatpolitiken kommer åtgärderna i förlängningen att bli missriktade.”.

I rapporten utvecklar Kander och Kulionis det ”teknologijusterade klimatfotavtrycket”, som Astrid Kander och Magnus Jiborn med kollegor presenterade i Nature Climate Change redan 2015. Astrid Kander har argumenterat för det nya måttet i intervjuer, debattartiklar, poddar och expertgrupper i drygt tio år. I början av 2024 deltog hon i ett fulltecknat riksdagsseminarium på temat. Astrid Kander kommenterar:

– Och i SCBs senaste delrapport om exportens klimateffekter läser jag till min glädje att de lutar sig tungt mot det teknologijusterade fotavtrycket i sitt förslag till ny statistik på området. Så det kan äntligen vara på gång att Sverige kommer låta exportens klimatnytta synas i den svenska statistiken!

Ephi: Svensk exports klimatnytta 1995–2020 (Rapport, pdf)

Nature Climate Change: National greenhouse-gas accounting for effective climate policy on international trade

Så funkar det: mäta koldioxidutsläpp

Det finns produktionsbaserade/territoriella och konsumtionsbaserade mått:

1. Det traditionella sättet att räkna är territoriellt, alltså de utsläpp som sker inom ett lands gränser. Ett kompletterande mått till detta, är det produktionsbaserade. Här summerar man utsläpp såväl inom som utom landet från ekonomiska aktörer, alltså företag och personer, som räknar Sverige som hemma.

2. Ytterligare ett mått är det konsumtionsbaserade. Där räknar man samtliga utsläpp som sker i olika led under produktions- och förädlingskedjan, oavsett var de äger rum. Tanken är att inkludera alla utsläpp som sker runt om i världen för att tillfredsställa en efterfrågan som kommer från till exempel Sverige.

3. Astrid Kander med kollegors mått är konsumtionsbaseratmen justerat för vilken typ av teknik (energimängd och energikälla) som används vid exporten. Det innebär att det ”teknologijusterade klimatfotavtrycket” räknar alla utsläppen som import till Sverige står för, men för dess export räknar man bort de utsläpp som skulle blivit följden om Sverige inte exporterat alls utan andra länder istället ersatt dessa produkter på världsmarknaden. Måttet visar att det blir en fördel för klimatet om en vara tillverkas i det i närmast fossilbränslefria Sverige (jämfört med länder med kolbaserad kraft).

Ett räkneexempel (med siffror enbart för jämförelse):
En bil tillverkas i Sverige för export. Fossilfritt bränsle används under produktionen. Utsläppen motsvarar 1 ton koldioxid.

En bil tillverkas i Kina för export. Kol används som bränsle under produktionen. Koldioxidutsläppen beräknas till 10 ton. Världsgenomsnittet ligger på 5 ton. Kina och Sverige handlar med varandra, och köper varandras bilar för samma pris. Då får Kina behålla ansvaret för det som de överskrider världsgenomsnittet; de får behålla ansvaret för 5 ton. Sverige får i stället räkna bort 5 ton på grund av den klimatnytta man gör genom att tillhandahålla produkter som är bättre än genomsnittet, istället för bara 1 ton som faktiskt åtgått. Summan av extra tillägg och negativa utsläpp blir 0, så inga utsläpp dubbelräknas eller missas globalt sett.

EU:s koldioxidskatt – början på en ”klimatklubb”?

I Sverige har det sedan 1991 funnits en koldioxidskatt – något som visat sig vara ett effektivt sätt att minska utsläpp, enligt ny forskning från KTH. Även EU har infört koldioxidskatter med sitt system med handel av utsläppsrätter: EU ETS (European Emission Trading System). Men exportvaror ut från EU är undantagna från skatten.

– Annars hade exporten inte klarat sig, det hade blivit för dyrt, säger Astrid Kander.

Med Fit for 55, har EU har börjat förbereda för bredda EU ETS till fler varor och även varor som är internationellt konkurrensutsatta. Detta gör att man även behöver införa en koldioxidtull – från år 2026. Då kommer all import av stål, aluminium, cement, handelsgödsel, vätgas och el från länder utanför EU att bedömas utifrån sina koldioxidutsläpp vid tillverkningen. Det är ett grepp som Astrid Kander tror kan ha en positiv effekt för klimatarbetet.

Koldioxidskatt: effektivt sätt att minska utsläpp – forskning.se

Några länder går i bräschen och leder med positiva exempel

– Tanken är inte i första hand att skapa tullmurar mot omvärlden, utan att skapa en expanderande klimatklubb. Om några länder går i bräschen och leder med positiva exempel, så kan man i bästa fall ”tvinga”, eller snarare inspirera, andra att gå med, Jag tror att den typen av institutionella förändringar kan vara lösningen för klimatet, säger Astrid Kander.

I den kommande koldioxidtullen via EU hamnar kostnaden, hos importörerna som behöver betala en summa baserat på hur mycket koldioxid som gått åt för att producera varan när de köper koldioxidcertifikat. Dessa tullpengar går in till EUs budget. Men det kommer att innebära att andra länder som vill exportera till EU kommer inse att de lika gärna kan lägga på lika höga koldioxidskatter som EU gör med sitt ETS, menar Astrid Kander och ger ett exempel:

– Säg att Kina med sin kolkraft ser att det blir väldigt dyrt att exportera till EU. Men de betalar bara tullen om de saknar motsvarande styrmedel för koldioxidutsläpp som EU. Då kan de i bästa fall se att det är bättre att själva lägga den skatten hemma och få egna skatteintäkter och så är något i rullning… Glädjande är att Kina redan har infört ett liknande system som EU ETS, om än mer begränsat och med en betydligt lägre prislapp på utsläppen, men detta kan lätt skalas upp.

Missionen: att visa på svensk exports klimatnytta

Astrid Kander säger att det är ”sanslöst” att det ska vara så svårt att komma överens om till exempel att minska användningen av fossila bränslen. Man har ju i princip vetat att koldioxidutsläpp påverkar klimatet sedan Svante Arrhenius skrev en liten bok: om naturens värmehushållning 1896, och man har vetat det väldigt väl sedan 1980-talet.

– I Dubai, på FN:s senaste klimatmöte COP28, satt man och yxade om betydelsen av ”fasa ut eller fasa ner”. Ska det finnas en konsensus om allting så går det så fruktansvärt långsamt. , säger hon.

Och om det något som Astrid Kander tror på, när det gäller att ha en positiv klimatpåverkan, då är det svensk export. Detta trots att svensk produktion totalt sett bara står för cirka 0,11 procent av världsutsläppen, enligt det territoriella sättet att räkna.

– Om svensk export gör klimatnytta utomlands, då är det synd om den skulle bli helt olönsam på grund av att man till varje pris ska minska de nationella utsläppen. Sen kan ju inte själva exporten av svenska produkter göra någon revolutionerande sak för klimatet, det är vi alltför små för, men om vi kan utveckla bättre teknik som sedan används utomlands kan Sverige göra stor skillnad. Kan till exempel svensk stålindustri lyckas bli fossilfri genom att använda vätgas istället för koks för att reducera järnmalmen från oönskat syre, ja, då kan den tekniken i sig vara värd att exportera och det kan få en enorm påverkan, eftersom stål och järn står för en ansenlig del av de globala utsläppen.

Blir du trött på att det tar så lång tid för er att få genomslag för det kompletterande sättet att räkna på koldioxidutsläpp?

– Nej, tvärtom. Jag blir taggad. Det finns en mission och ett upplysningsbehov. Jag har ett folkbildningspatos, på att visa att det finns en annan sida av myntet, som den svenska exportens klimatnytta. Det är väldigt viktigt helt enkelt. Det är därför jag fortsätter tjata om det. Och nu verkar det ju faktiskt som att det kan bli en del av den svenska klimatredovisningen, säger Astrid Kander.

Svensk exports klimatnytta 1995–2020

PDF via Ephi.se

Astrid Kander

Kontakt & info

Olika mått för att mäta koldioxidutsläpp

De olika mått som används för att mäta koldioxidutsläpp är:

territoriella utsläpp
produktionsbaserade utsläpp (production-based accounting, PBA)
konsumtionsbaserade utsläpp (consumtion-based accounting, CBA).

Måtten kan sägas gå från det konceptuellt enkla men lätta att mäta till det mer komplexa och mer rättvisande, men där det senare också kräver mer komplex bokföring och blir mer känsligt för kvaliteten hos datakällor och vilka antaganden som görs i beräkningen.

Grundmåttet är territoriella utsläpp, utsläpp som äger rum inom landets gränser. Detta summeras från detaljerade data om de fysiska utsläppen som genereras av aktiviteter som utförs i Sverige, och används för att följa upp uppsatta klimatmål på olika nivåer. Här kan underliggande data bestå av till exempel energianvändningen i industrier eller antalet idisslande djur på ett jordbruk. År 2019 var de territoriella utsläppen 51 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Sveriges produktionsbaserade utsläpp är ett kompletterande mått, som är något högre än de territoriella men följer i stort sett samma utveckling. Här summeras i stället utsläpp såväl inom som utom landet från ekonomiska aktörer, alltså företag och personer, som är hemmahörande i Sverige. Detta summeras från detaljerad statistik om bränsleanvändning, och inkluderar utsläpp från internationella transporter. År 2019 uppgick de till 55 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Det andra kompletterande måttet, som lades till i den officiella statistiken under 2017, är de konsumtionsbaserade utsläppen (CBA). Här används input-output-analys (IOA) för att sammanställa alla utsläpp som sker i olika led under produktions- och förädlingskedjan, oavsett var de äger rum, baserat på emissionsfaktorer för de länder som vi handlar med. Tanken är att inkludera alla utsläpp som sker runt om i världen för att tillfredsställa en efterfrågan som kommer från Sverige. Dessa är högre än de produktionsbaserade – år 2019 var de 93 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav drygt 60 procent uppstod utomlands.

Det teknikjusterade klimatfotavtrycket (technology-adjusted consumption-based accounting, TCBA) är Astrid Kander med kollegors nya mått. Det påminner väldigt mycket om CBA, men löser problemet med att CBA är helt blint för exporttekniken, genom att väga in exporttekniken. Det kan beskrivas som att varje land ges ansvar fullt ut för sin import, men när det gäller exporten bara för om exportteknologin är bättre eller sämre än omvärldens ur klimatsynpunkt – vilket man har full rådighet över. Att producera med bättre än genomsnittlig teknologi ger avdrag till de egna nationella siffrorna, och att göra det med sämre ger tillägg.

Summan av alla tillägg och avdrag blir noll i systemet för exporten, och alla de faktiska utsläppen som sker för utrikeshandeln i världen räknas på importsidan enbart, vilket undviker dubbelräkning. Sverige får räkna bort de utsläpp som skulle ha uppstått om den svenska exporten hade tillgodosetts av andra producenter på världsmarknaden, vilket är mer än de faktiska svenska utsläppen för exporten, så Sverige får erkännande för sin klimateffektiva export samtidigt som vi tar fullt ansvar för importens fullständiga utsläpp. Ett land som Kina får inte räkna bort alla sina utsläpp från sin ineffektiva klimatskadliga export utan endast de utsläpp som skulle ha ägt rum om de hade producerat med genomsnittlig teknik på världsmarknaden, och får på så vis ansvaret för att de producerar sämre än världsgenomsnittet.

Källa: Svensk exports klimatnytta 1995–2020 (Rapport, pdf)

EU:s gränsjusteringsmekanism (CBAM) och EU ETS

EU ETS har funnits sedan 2005, men det är först på senare år som priset för att köpa utsläppsrätter har blivit så högt att det spelar någon roll. Nu vill EU vidga detta system även till produkter som utsätts för global konkurrens, och ska då införa ett tullsystem, för att säkerställa att alla betalar samma koldioxidpris inom EU, oavsett ifall varorna producerats inom eller utanför unionen. Detta tullsystem kallas för Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM ) och ska till en början används på direkta utsläpp – växthusgaser som släpps ut från det att varor produceras tills dess att de importeras till EU. I framtiden kommer CBAM också att tillämpas på indirekta utsläpp – från den elproduktion som används för att producera de varor som omfattas av lagen.

Importörerna betalar skillnaden mellan det koldioxidpris som betalas i produktionslandet och priset på EU:s utsläppsrätter.

EU har påbörjat arbetet med att införa CO2-beskattning av importvaror. Det gäller främst import av CO2-intensiva produkter av järn, stål och aluminium, vilka har krav på innehållsdeklaration av CO2. Från 2026 tas en skatt – tull – ut.