Du som läser det här kanske inte har din chef i en app, men det är inte så futuristiskt som det kan låta. Redan nu får cykelbud sina uppdrag och utvärderingar via mobiltelefonen och på stora distributionscentrer kan lagerpersonalen arbetsledas genom en app istället för av en mänsklig chef.
– I dag kan traditionella uppgifter inom både arbetsledning, övervakning och till och med rekrytering sköts av ett program. Det är vanligt särskilt inom gig-ekonomin. Den typen av AI-management har fått mycket uppmärksamhet både inom akademin och i media, inte minst negativt, då det lett till en hel del arbetsmiljöproblem, säger Sverre Spoelstra, universitetslektor i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Sverre Spoelstra tar det hela ett steg längre i sin forskning, till framtidens algoritmiska ledarskap där människan främst frontar det som finns bakom företaget (maskinen).
– De senaste åren har vi sett en slags återkomst för den karismatiske ledaren, från Trump till Elon Musk. Och det kan hänga ihop med att organisationer vill framstå som mänskliga, på samma sätt som folk vill se människan bakom till exempel ett företag, säger han.
Uppdaterad kunskap – för studenternas skull
Sverre Spoelstra har forskat om etik och moral, spelifiering och andra aspekter av organisationer och ledarskap i drygt tjugo år. Men algoritmiskt ledarskap är ett nytt intresse – och helt nödvändigt.
– Jag hörde talas om algoritmiskt ledarskap för första gången för två år sedan. Jag förstod ganska snabbt att det här måste jag lära mig mer om. Hur ska jag annars kunna fortsätta vara relevant som lärare för mina studenter?
För att förstå vad algoritmiskt ledarskap är för något kan man behöva börja med att skilja mellan ledarskap och management, eller mellan naturliga, inspirerande ledare och chefer i en formell hierarki.
– I forskningen finns det en ganska tydlig och viktig skillnad mellan management å ena sidan och ledarskap å andra sidan, säger Sverre Spoelstra. Där handlar management mer om det regelstyrda och hierarkiska; att göra det man ska. Ledarskap behöver däremot inte nödvändigtvis inordnas i en formell hierarki. Karismatiska personer som inspirerar andra, det kan man hitta även utanför den formella chefsordningen.
Därför har man tidigare menat, enligt Sverre Spoelstra, att just ledarskapet är något typiskt mänskligt, något som maskinerna inte kan imitera. Det mer administrativa däremot, det är lättare att strukturera digitalt och även spelifiera (gamifiera).
I dagsläget är det algoritmiska ledarskapet främst studerat utifrån just managementsidan, som styrning och kommunikation med gig-arbetare. Sverre Spoelstra ser fram emot att applicera teorierna på även andra branscher.
– Typexemplen hittar vi hos företag inom gigekonomin, som Uber och Upwork eller på Amazons lager: där finns det redan i dag personer som får alla sina arbetsinstruktioner i en app. Hur lång tid har de på sig och om de lyckas bra eller dåligt avgörs inte av en mänsklig chef, utan av algoritmerna.
Nytt projekt om digital arbetsledning
Tillsammans med forskarkollegorna Nick Butler vid Stockholms universitet och Emilie Hesselbo vid Ekonomihögskolan har Sverre Spoelstra just startat ett nytt forskningsprojekt om förändrat ledarskap i digitaliserade arbetsmiljöer. Planen är att intervjua anställda på kunskapsintensiva IT-företag och att mer eller mindre i realtid studera hur chefer använder olika program för att besluta om budget och motivera medarbetare.
– Det algoritmiska ledarskapet som jag är intresserad av inbegriper fortfarande människor. Det är människor i partnerskap, eller i relation med, maskiner. Mycket av dina beslut och det som finns i kulisserna kanske handlar om automatiserade processer eller algoritmiskt uträknade saker, men det är människan som frontar det och även har möjlighet att fatta andra beslut än de föreslagna, om det till exempel är mer etiskt.
I en kommande forskingsartikel om etik inom algoritmiskt ledarskap beskriver Sverre Spoelstra och Nick Butler ett möjligt framtidsscenario där det mänskliga ledarskapet – som en karismatisk vd – fungerar som en omvänd ”mekanisk turk” för en företagsmaskin styrd av algoritmer.
– Det finns både utopiska och dystopiska perspektiv på detta. Å ena sidan kommer det fortfarande behövas mänskliga ledare som har den empati och reflektionsförmåga som en maskin saknar. Å andra sidan förutsätter det att den typen av ledarjobb fortfarande finns kvar. Det är mycket möjligt att företag i framtiden kan göra ägaren superrik, enbart genom smarta automatiseringar och kanske helt utan anställda. Då blir det bara vd:n kvar, som en slags galjonsfigur. Bakom denna, döljer sig företagsmaskinen, säger Sverre Spoelstra.
Den historiska bakgrunden till den så kallade mekaniska turken är denna: På 1700-talet kom en revolutionerande schackmaskin som lyckades slå människor. Eller? Det visade sig senare vara bluff och båg, i maskinen gömde sig en duktig, mänsklig schackspelare.
– Det är möjligt att vi ser detsamma i dag, fast tvärtom, i dag. I stället för en maskin som i hemlighet är mänsklig, så försöker en del företag och organisationer skapa ett mänskligt anlete som döljer en algoritmisk maskin, säger Sverre Spoelstra.
Den mekaniska turken är en av hans personliga favoriter bland liknelser. Kanske för att han själv är förtjust i att spela just schack.
– Länge såg man schack som något reserverat för den mänskliga intelligensen. Men i dag vet vi att det inte stämmer. Googles AlphaZero behöver inte ens kunna reglerna för schack. Den lär sig och sen vinner den över oss, lätt. Men kan en maskin lära sig att bli en empatisk ledare? Antagligen inte, inte som det ser ut nu i alla fall.
Förmåga till etiska reflektioner viktig ledaregenskap
Mekanisering och digitalisering har förändrat såväl arbetsplatser som forskning under många år. Sverre Spoelstra ser att det algoritmiska även kan överföras till den akademiska världen.
– Vem vet, om fem, tio år har säkert sättet vi bedriver forskning på förändrats. En grundtanke bakom vetenskap är ju att vem som helst ska kunna uppnå samma resultat som någon annan. Det gör att mycket redan är algoritmiskt och lämpligt för maskiner. Vad kommer det betyda för akademin? Det är svårt att få överblick över, säger han och fortsätter:
– Å andra sidan sa man för tio år sedan att den digitaliserade, internationella undervisningen skulle få stora konsekvenser. Varför skulle man välja något annat än Oxford om man kunde läsa varifrån som helst? Ändå ser vi fortfarande att studenter vill studera på en fysisk plats och att de bästa lärarna är de som är en verklig person, säger Sverre Spoelstra.
De av dina studenter som kommer bli chefer: Vad behöver de lära sig i dag för att klara sig?
– Framför allt förmåga till reflektion. Vi som lärare behöver ha skapat en medvetenhet hos dem och en förmåga att resonera kring etiska konsekvenser av till exempel datadrivna beslut. Det kommer fortsatt att vara viktigt, precis som att vara en aktiv, intresserad och empatisk ledare som ser medarbetarna för vilka de är och vilka förmågor de har, avslutar Sverre Spoelstra.
