Skall marknaden styra över våra stadscentrum (o vad som finns där)?

Av carys [dot] egan-wyer [at] fek [dot] lu [dot] se (Carys Egan-Wyer) - publicerad 18 maj 2022

Våra stadscentrum och dess utveckling, inte minst vad gäller handel är en ständigt aktuell och omdebatterad fråga.

Senast var det representanter för våra livsmedelshandelsföretag som var ute och förordade kommunerna att släppa reglering av vem som får etablera sig var, låt marknaden styra var mantrat (Dagligvarunytt 2022a, b och c). De liknar röster som vi hört länge och varför inte, marknaden får ju styra så känsliga verksamheter som skola och vård? Varför då inte livsmedelsetablering?

En marknad är ju – i teorin – en av de minst komplicerade sakerna som finns. Den tar bara hänsyn till två variabler, vad som efterfrågas och vad som utbjudes. Och när man försöker reducera komplexiteten i etablering av stora livsmedelsbutiker som årligen drar tusentals människor blir det fel. Var livsmedelsbutiker etableras – speciellt stora sådana –har stor betydelse för den ort och inte minst det stadscentrum där etableringen sker. Det drar som sagt kunder och eftersom etableringarna sällan sker i stadscentrum, drar det människor från stadscentrum, vilket drabbar annan handel (som ju bygger på att det finns ’kundtrafik’). Om och var större livsmedelsbutiker – och andra stora detaljhandelskedjor för den delen, liksom externa köpcentrum – skall få etablera sig är en mer komplex fråga än ngt som kan avgöras med om det finns efterfrågan och utbud. Det har, inte minst på mindre orter, väldigt stor betydelse för utvecklingen av stadscentrum.

Av artiklarna på temat framgår också att kommunerna ser olika på detta och det är kanske inte så svårt att förstå vilka partier som styr kommuner där man tillåter all etablering ala minimal reglering av marknaden. Jag har inget emot marknaden men det skall vara på rätt ställe och under rätt förutsättningar, här är det inte så. Jag kan också notera att de – företrädare för våra stora handelsföretag och deras branschorganisationer – som nu skriker marknad, var bland de första som skriker reglering och bidrag när covid-19 slog till. Varför kan vi inte låta marknaden styra det också, den starke överlever…?

En som visar på komplexiteten i vad som händer i våra stadscentrum är forskaren Johan Anselmsson. Johan har den goda smaken att han uttalar sig med stöd av data, han undersöker och sedan kan vi se hans slutsatser som är en följd av vad hans undersökningar visade. Det har han bla också visat genom att vara en av få som inte bara tycker om Amazon utan också undersökt vad kunder och andra tycker om Amazon. Johan har jobbat med stadscentrum och handeln där i flera decennier. Hans senast rapport och debattartikel Johan Anselmsson. Stadskärnan bör bli en kommunal valfråga (Anselsson, 2021 och 2022). Han hävdar att detta är en så viktig fråga att det borde bli en valfråga. Vi är på väg att göra saker som är irreversibla vad gäller våra stadscentrum, de håller på att tömmas på den dynamik som handel i stadscentrum skapar – och istället bli museer med fin arkitektur, serviceinrättningar som frisörer, mäklare, restauranger och caféer. Men ingen handel. Kedjorna har redan i stor utsträckning lämnat stadscentrum till förmån för externa köpcentrum och handelsplatser. Johan hävdar att det förstärker en segregation i samhället där. Handel lockar mer låginkomsttagare, mindre handel och mer betoning av arkitektur och finkultur (där bla restauranger är en viktig del), personer med mer kulturellt kapital och större inkomster.

Min slutsats av Johans analys är att om man låter marknaden styra (utbudet styr efterfrågan och viseversa) kommer våra stadscentrum att till slut tömmas på handel och kvar blir sådant som turister – och höginkomsttagare och den kulturella eliten.- vill ha. Politikerna borde ha lite att ta i här också, för medborgarna vill att det är stadskärnans förutsättningar vad gäller att innehålla handel som behöver förbättras. Johan konstaterar att det är sex gånger fler som vill att man satsar på att förutsättningarna för handel i stadskärnan skall förbättras än på externa platser eller att underlätta för e-handel. Endast 11% tycker att externhandeln i kommunen ska förbättras. Det är väl rätt klara signaler till våra politiker.