Rapporten, framtagen inom ramen för ett Vinnova-finansierat projekt vid Biotech Heights, sammanställer forskning om hur man kan främja ett så kallat proteinskifte – att fler väljer växtbaserade proteiner.
Forskaren bakom studien, nationalekonomen Christian Jörgensen har i samarbete med forskarassistenten Hampus Nylén, gått igenom den ekonomiska litteraturen om styrmedel som kan påverka konsumenters val. Resultaten är tydliga: ekonomiska faktorer väger i regel tyngst.
– Alla reagerar på pris, säger Christian. Sänks priset på växtbaserade produkter, eller om priset på kött stiger till följd av exempelvis en köttskatt, väljer fler det växtbaserade alternativet. Eller tvärtom. Effekten varierar, men den finns alltid där.
Politiker tvekar ofta inför att införa skatter på livsmedel, men det är just sådana prisbaserade styrmedel som visat sig mest effektiva. Det skulle till exempel kunna handla om olika momssatser på animaliska respektive vegetariska produkter.
– Olika skattesatser på livsmedel är fullt möjligt och det skulle skapa en prisväxling som styr konsumtionen, förklarar Christian.
Människor reagerar lättare på hälsoargument än på miljöargument
Studien visar också att vägledande styrmedel, som att informera konsumenter eller använda så kallad nudging – att till exempel placera vegetariska alternativ högre upp på menyn eller göra dem till standardval – kan bidra, men inte i samma utsträckning som priset.
– Det är ofta lättare att få människor att reagera på hälsoargument än på miljöargument. Medicinsk forskning har länge visat att ett högt intag av rött, hårdstekt eller processat kött kan påverka hälsan negativt. Ett proteinskifte är därför viktigt även av hälsoskäl även om de största vinsterna ligger på miljösidan.
Forskarna bakom studien menar att det mest effektiva sättet att driva på ett proteinskifte är en kombination av styrmedel – ekonomiska incitament som förändrar priserna, tillsammans med vägledning och ökad tillgång till växtbaserade alternativ.
Oavsett om drivkraften är hälsa, pris eller klimat visar följaktligen AgriFoods litteraturstudie att vägen mot ett mer hållbart matsystem kräver genomtänkta styrmedel – ekonomiska såväl som informativa – som kan påverka våra konsumtionsmönster över tid.