Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Utmaningar framöver i den kommunala ekonomin

Man med skägg och glasögon
Johan Andersson är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande, Eslövs kommun

Högst personligt:
Johan Andersson

Kommunerna är den del av den offentliga sektorn i Sverige som står absolut närmst medborgarna. Oberoende av var man bor, förväntar man sig att det ska finnas en god omsorg, bra skolor, och fungerande infrastruktur som vatten, avlopp och potthålsfri asfalt. Men det handlar också om en av Sveriges största styrkor, vår höga tillit. Med välfungerande kommuner, ökar tilliten som medborgarna har till det offentliga. 

Men just nu står nya utmaningar för dörren. Och i tuffa tider ökar medborgarnas förväntningar på kommunerna.

I den omvärld vi lever i kommer den civila beredskapen behöva rustas upp, samtidigt som grunduppdraget ligger kvar kring välfärden. Det kräver dels ett arbete med planering. Till exempel kommer förskolor och skolor behöva vara öppna även i kristider - så att de vuxna kan fortsätta arbeta. Men när beredskapen tas med i investeringsplanerna, kommer troligen investeringskostnaderna att öka.

Ny lagstiftning gör att kommunerna ska ta ett större brottsförebyggande ansvar. Många kommuner har delvis redan ett sådant arbete, men med en tydligare lagstiftning och en ny sorts kriminalitet måste mer göras. Även dessa insatser måste finansieras, för att inte tränga undan kommunernas grunduppdrag.

Det förändrade klimatet, liksom föråldrad infrastruktur inom till exempel vatten och avlopp innebär även det en ökad kostnad. De stora investeringarna som gjordes från 50-70-talet med statliga medel måste nu ersättas, och nu ska den ekonomiska kostnaden tas direkt av brukarkollektivet. Men det är kommunerna som är huvudmän och har det yttersta ansvaret, och går i god för lånefinansieringen. En höjd VA-taxa påverkar indirekt en kommuns ekonomiska spelrum genom att den påverkar möjligheten att göra andra investeringar. 

Men den största utmaningen är den demografiska förändringen. Allt fler blir äldre, samtidigt ökar inte antalet i arbetsför ålder i samma takt. Konsekvensen är att varje person i arbete måste försörja fler. Förändringen kommer kräva nya arbetssätt, och den kommunala vården utvecklas ständigt. Men det är även en utmaning finansiellt.

Om en kommunstyrelseordförande får önska, skulle det behövas en mer stabil finansiering och tydligare ekonomiska spelregler, än att varje ny statsbudget innebär nya detaljerade statsbidrag, men sällan uppräkningar av de generella statsbidragen. Otillräckliga uppräkningar av de generella statsbidragen minskar kommunernas handlingsutrymme. 

Förutsättningarna i landet ser väldigt olika ut. En kommun som Eslöv, som haft tillväxt i flera år, skiljer sig från förutsättningarna för en kommun med utflyttning. En kommun utan landsbygd har andra förutsättningar än Eslöv som har såväl stad, landsbygd och ett flertal olika byar. Därtill skiljer sig de sociala utmaningarna kraftigt mellan landets mest välmående områden och de med tuffast situation. Ett välfungerande utjämningssystem är en förutsättning för att alla medborgare ska få en god välfärd, och ha tillit till samhället. 

Som kommunpolitiker vill man också ha en stabil och pålitlig ekonomisk politik, utan tvära kast eller stora prisökningar. Inflationen som följde av Rysslands invasion av Ukraina drabbade kommunerna hårt. 

Och det kan låta gnälligt, men även om inflationen har gått ner, innebär inte det att kostnadsökningarna de senaste åren har försvunnit. De besparingar som kommunerna tvingades göra i välfärden ligger kvar. Så länge prisökningar och löneökningar går i takt är situationen hanterbar, för då öka skatteintäkterna i kommunerna i takt med prisökningarna. Men staten kompenserar inte kommunerna för inflationen i sina budgetar.

Kommuner behöver ständigt ställa om och förändras. Det är kommunerna i regel bra på, även om förutsättningarna är väldigt olika från kommun till kommun. Kommunerna har klarat flyktingkriser, pandemier och andra ekonomiska kriser tidigare. 

Det lokala självstyret ger den flexibilitet som behövs, för att klara även svåra tider. Men staten måste ge såväl förtroende som stabila ekonomiska förutsättningar för att kommunerna ska få rätt förutsättningar för välfärdsuppdraget. Får kommunerna bara det, så gör de sig också förtjänta av medborgarnas höga tillit.

Johan Andersson
Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande, Eslövs kommun