– Märkligt nog har det hittills knappast alls bedrivits någon forskning om just utdelningar från kommunala bolag, säger Mattias Haraldsson. Detta trots att det forskats mycket om dessa bolags existens och roll i samhället.
Mattias Haraldsson har gått igenom årsredovingar från kommuner i Skåne och övriga landets kommunala bolag för åren 2018–2022 ut två perspektiv – utdelning från bolagen och utdelning in i kommunen. Det studien vill visa är bland annat om det finns något mönster när det gäller vilka kommunala bolag som gör utdelningar och vilka faktorer som verkar styra om det delas ut eller inte.
När utdelningar diskuteras är det ofta i journalistiska sammanhang där man till exempel tar upp utdelning från allmännyttan eller från energibolag. Ofta med frågor om det är hyresgästernas pengar som bekostar kommunal verksamhet eller om nätavgifterna är för höga på grund av energibolagens utdelningar.
– Det är inte sådant jag går in på i detta projekt. Men det som framgår i debatten är att man ur ett perspektiv hävdar att det är kundernas, eller brukarnas, pengar som delas ut till kommunen. Det andra perspektivet är att det är medborgarna som äger bolagen och alltså också har rätt till utdelningen. Det tredje perspektivet är att man använder utdelningar för olika politiska rationaliteter.
I denna studie har närmare 800 kommunala bolag studerats över 5 år det vill säga nästan 4 000 observationer. Under perioden var det 20 procent av bolagen som beslutade om utdelning. Det är således en liten andel som delar ut, och relativt få bolag som delar ut de stora beloppen.
Det man kan säga är att det är framförallt allmännyttan och energibolagen som står för utdelningarna. Ungefär 30 procent av dessa bolag beslutar om utdelning varje år. Skillnaden är att utdelningsnivån inom energi är högre jämfört med allmännyttan.
Men det skiljer sig vådligt mycket mellan kommuner när det gäller argumentationen för att ge utdelning eller ej.
– Tittar man på de lite större kommunerna går till exempel Linköping tydligt ut och deklarerar att man har en låg skatt och att detta delvis beror på att kommunen får stora utdelningar från sina bolag. Umeå, en annan stor kommun, tar inte någon utdelning alls från sina bolag, men här går man inte ut med någon argumentation om detta.
En annan kommun som nämns är Skellefteå, som är ett exempel på kommuner i Norrland som äger energibolag som genererar stora vinster. Här går kommunalrådet ut med att hela utdelningen motsvarar gymnasieskolans budget och att den är viktig för att upprätta välfärden.
– Detta tillhör dock ovanligheterna. Min poäng är att de flesta kommuner är tysta i detta. Det står oftast ingenting i budget om utdelning och om det står något i årsredovisningen är det ytterst kortfattat. Ur ett demokratiskt perspektiv borde minimikravet vara att man är tydlig om vilken roll bolagen ska ha i kommunen.
Informationen i skånska kommuners årsredovisningar är också oftast knapphändig när det gäller utdelning.
– Men i Skåne sticker Helsingborg ut genom att vara ovanligt transparenta. Det är en kommun som tar ganska stora utdelningar från sina bolag och här går man tydlig igenom hur stora de varit och vilka typer av utgifter man tänker sig att de ska finansiera.
I studien framkommer också att en del kommuner använder utdelning från sina bolag för resultatutjämning. Härigenom kan man se till att få utdelning från bolagen när man behöver klara kravet på balans, medan man låter bli om det inte behövs.
– På det sättet blir det ett verktyg för att visa ett resultat som är presentabelt, det vill säga lagom positivt och helst inte negativt. Norrköping är ett exempel på en kommun som tydligt skriver att resultatutjämning är en anledning till att ta ut utdelning.
– Sedan har jag sett flera exempel på att de som har införlivat ett moderbolag i koncernstrukturen utnyttjar möjligheten att ta ut utdelning från de verksamhetsdrivande bolagen och lägga dessa utdelningar i moderbolaget. Härefter låter man moderbolaget dela ut vinst till kommunen när man anser att det behövs.
Statistiken visar, kanske inte överraskande, att det är de kommunala bolag som går bäst och som är störst som ofta ger utdelning.
– Faktorer som är kopplade till ägaren, kommunen, är det jag jobbar med just nu. Det finns tendenser i materialet att skattesats, politisk ideologi och kommunens ekonomi påverkar. Resultaten är spännande!
Mattias Haraldsson tänker att det i ett nästa steg kunde vara intressant att genom intervjuer dyka närmare ner i hur man tänker om utdelning i kommunerna.
– Det kan ju vara så att man bara följer en tradition eftersom det många gånger fortsätter i samma spår efter majoritetsskiften. Det kunde också vara intressant att titta på varför några kommuner valt att gå från en policy, börja eller sluta med utdelning, till en annan. Sedan vill jag också gärna fördjupa mig mer i användningen av moderbolagen i detta sammanhang.
Den färdiga KEFU-rapporten kommer någon gång i höst.