Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Varför föder vi färre barn?

Photo of a beach with people
Barnafödandet minskar i Sverige. Nu tillsätter regeringen en utredning som ska ta reda på varför och nationalekonomen Åsa Hansson vid Ekonomihögskolan ska leda arbetet. Bild: iStock

Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, har fått i uppdrag av regeringen att leda en ny utredning om minskat barnafödande i Sverige.

Barnafödandet minskar i Sverige. Enligt Statistikmyndigheten SCB föddes 98 451 barn i Sverige under 2024 vilket är 1 600 färre än under 2023. Fenomenet gäller alla samhällsgrupper och alla delar av landet. Forskning visar att en av fyra unga kvinnor tvekar inför att skaffa barn, en siffra som bara minskat; för tio år sedan låg den på en av tio. Förra året var barnafödandet i snitt 1,43 barn per kvinna i Sverige, det lägsta antalet som någonsin uppmätts. 

Nu vill regeringen utreda vilka faktorer som kan utgöra hinder för att skaffa barn och har därför tillsatt en utredning för att förstå vad som hindrar unga par från att bilda familj. Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, har fått uppdraget att leda utredningen.

Hallå Åsa och grattis till ditt nya regeringsuppdrag! Kan du berätta mer om vad det innebär?

– Jag ska utreda varför fertiliteten gått ner och vilka konsekvenser det kan få; vi har ju ett samhälle som bygger på att den arbetande befolkningen i hög grad finansierar de äldre. Jag ska också titta på åtgärder för att minska eventuella hinder som finns. Jag har mindre än ett år på mig att utreda frågan, men har en väldigt duktig och kompetent referensgrupp. Bland annat ingår Maria Stanfors, från Institutionen för ekonomisk historia, i den. 

Nationalekonomi är en analysmetod som kan appliceras på många olika frågor

Hur kan du som nationalekonom bidra till denna utredning?

– Jag är ganska bred inom offentlig ekonomi, och van att utvärdera olika typer av åtgärder, även om mitt kärnämne är skatt. Min skatteforskning handlar väldigt mycket om beteendeförändringar och incitament, men även konsekvensanalyser av olika åtgärder, vilket jag tror kan komma till användning. Generellt sett är nationalekonomi en analysmetod som kan appliceras på många olika frågor – allt från barnafödande till investeringsbeteende. Sen tror jag att det är bra att vara öppen och ta in kunskap från andra forskningsområden. Ganska mycket är redan gjort.

Kan du redan nu nämna ett par ekonomiska faktorer som hindrar unga från att bilda familj?

– Det finns en del forskning som visar att ekonomiska incitament inte verkar vara så betydelsefulla. Det är kanske andra faktorer som är viktigare. Det finns forskning som pekar på att parbildning har försvårats. Det finns även faktorer som en dåligt fungerande bostadsmarknad, jämställdhetsfrågor, möjligheterna att kombinera familj och karriär. En annan delförklaring kan vara att det krävs mer av att vara förälder, intensiteten i föräldraskapet har ökat, vilket delvis kan bero på större skillnader i samhället. Sen påverkar säkert det osäkra världsläget och att unga mår sämre.

– Det är viktigt att påpeka att det inte är staten som ska bestämma, men om det finns hinder så bör de minskas och oavsett är det viktigt att utvärdera vilka konsekvenser ett lägre barnafödande får.    


Utredningsarbetet inleds i början av augusti.