Jörgen Hettne förklarar att tribunalen är en del av samma institution som EU-domstolen och är belägen i samma byggnad i Luxemburg. Den inrättades 1988 som första instans inom EU:s rättssystem och de flesta av dess domar kan överklagas till EU-domstolen. Från början var domstolen specialiserad på konkurrensrätt, statligt stöd och personalärenden. Idag är dess behörighet betydligt bredare och omfattar bland annat varumärkesrätt, handelsrelaterade frågor såsom tullar, dumpning, ekonomiska sanktioner samt mål kopplade till ny digital lagstiftning, exempelvis Digital Markets Act och Digital Services Act. Tribunalenhar även fått möjlighet att lämna förhandsavgöranden på begäran av nationella domstolar inom vissa områden. Ett uppmärksammat fall på senare tid var när den kritiserade EU-kommissionen för att inte ha offentliggjort det förlorade sms:et från Ursula von der Leyen till Pfizers vd gällande covid-19-vaccin.
– Alla dessa frågor ligger nära min forskningsprofil, och jag ser med entusiasm fram emot att få tillämpa EU-rätten i praktiken, säger Jörgen Hettne.
Du har tidigare arbetat vid EU-tribunalen, vad gjorde du då, och vad förväntar du dig när du nu återvänder som domare?
– I slutet av 1990-talet arbetade jag i över sex år för den svenska domaren vid tribunalen. Jag ansvarade för att förbereda mål, delta i muntliga förhandlingar och skriva domsförslag. Jag var 28 år när jag började och fick snabbt anpassa mig till franskan som arbetsspråk. Det var svårt i början men mycket stimulerande. Nu återvänder jag till samma arbetsmiljö, men i en helt annan roll och betydligt äldre. Jag kommer ha ett kansli med jurister som förbereder mål och skriver domsförslag åt mig. Jag återvänder också till en mycket större institution, säger Jörgen Hettne.
Institutionen har verkligen förändrats sedan Jörgen arbetade där senast. För 30 år sedan fanns det 15 domare – idag är de 54 (två per medlemsstat). Totalt arbetar nu omkring 2400 personer inom institutionen. Jörgen beskriver den som en fästningsliknande labyrint där det kan vara svårt att ens hitta sitt kontor.
– Jag förväntar mig hårt arbete igen, men jag ser fram emot att bidra till utvecklingen av unionsrätten, säger han.
Inte bara forskare och lärare – utan också praktiserande jurist
Vid sidan av undervisning och forskning har Jörgen även varit juridiskt verksam. Som professor i juridik anser han det vara viktigt att bidra till samhället när det är möjligt och när tiden tillåter. Hans senaste medverkan i rättsprocesser har sin grund i hans forskning om den digitala spelmarknaden, där han identifierat ett system präglat av aggressiv vinstmaximering och svagt konsumentskydd – särskilt för personer med spelberoende.
– Jag tror att mitt arbete har gjort skillnad och lett till att regeringen och berörda myndigheter blivit mer aktiva i att ta itu med denna oacceptabla situation. Därför har medverkan i media varit nästan lika viktig som själva det juridiska arbetet i den övergripande strategin. Jag inväntar fortfarande Högsta domstolens dom i ett av mina mål, som kan få mycket stor betydelse. Oavsett utgången har spelproblematiken lyfts och diskuterats brett. Jag har också fått värdefulla erfarenheter genom detta arbete, som jag tror kommer att vara användbara i min nya roll som EU-domare, säger Jörgen Hettne.
Vem är Jörgen utanför arbetet?
– Jag kan hålla det ganska kort där. Min fritid har till stor del gått åt till forskning och praktiskt juridiskt arbete de senaste åren – vilket jag får erkänna också ligger i linje med mina personliga intressen. Men jag uppskattar att tillbringa tid med min familj, inklusive våra fyra katter, på gården på landet där jag bor. Gården kommer alltid att vara en central del av mitt liv, även när jag flyttar till Luxemburg. Jag lämnar inte Sverige och Lund för gott – planen är att återvända efter mitt sexåriga uppdrag. Vi ses då! avslutar Jörgen Hettne.